Att driva stall är en konst. Ett självskrivet kort kan vara att du kommer att vara hatad, bli kallad diktator. Risken att du kommer att tycka illa om dina hyresgäster är stor, dock inte lika stor som att de kommer att hata dig. Att vistas i ett stall är som att gifta sig och bo med andra personer som man inte valt själv.
Som stallägare tjänar du nästan inga pengar. I jämförelse med antalet timmar du lägger ner på arbete kan jag garantera dig att du snabbt kommer att räkna ut att det är en dålig affär. Gör dessutom INTE felet att räkna ut vad du skulle tjäna om du lade ner all den tiden på ett "riktigt" arbete. Jag kan garantera dig att du inte kommer att vilja fortsätta driva eländet.
Lägg därmed till att du kommer att tycka att (nästan) alla dina hyresgäster är lata, glömska, gnälliga, dryga och inte alls lever upp till dina förväntningar. Just, det, de snackar garanterat skit om dig och kallar dig för Saddam, diktatorn, feodalherren etc etc etc.
Det konstiga är att de i sin tur betalar för att arbeta. Skev värld va? Nivån i stall behöver jämföras med ett dagis när det ska sättas upp regler o dyl. Inte för att stallmänniskor på något sätt är sämre än "vanliga" människor, utan för att, precis som på ett dagis, är det mycket gemensamma utrymmen vi delar på. Plocka upp leksakerna till nästa och städa upp skiten efter dig. Kort sammanfattat!
Här uppstår det också problematik. Vi når nivån dagis! Dag 1 "X plockade inte upp bla bla efter sig och jag har minsann krattat ute 4,77*1,24m." En guldstjärna till mig(X1) och en bajsklutt till X. Jag gör minsann alltid rätt för mig. Dag 2 "X har inte sopat efter sig idag, måste vara X, vem annars. X hade ju varken krattat eller plockat upp efter sig igår." X kommer till stallet efter X1 och konstaterar att det ligger flera högar hästbajs på ridbanan. X inleder med att plocka upp hästbajset på ridbanan efter X1. Glömmer att kratta, rider, trött å åker hem. Dag 3 X1 kommer till stallet, konstaterar att X varken har burit in hö eller krattat. "Två guldstjärnor till mig och två bajskluttar till X" X2 kommer till stallet. X1 talar om att den där X minsann är en lat jävel och att den nu har 3 bajskluttar efter sitt namn på listan. X2 kommer på att den nog faktiskt aldrig sett den göra någonting. Sedan är snacket igång......
Tänk istället om vi kunde uppskatta det vi gör FÖR varandra i ett stall. Strunta i om du gjorde mer dag 2. Vem tror ni vill hålla på med X1. En sur, gnällig och bitter jävel. Uppskatta istället de små sakerna.
Vi är tillsammans i ett stall för en enda anledning: Vårat gemensamma intresse HÄSTARNA.
*Det går inte att mäta arbetsbördan. Det är tungt, kallt och 365 dagar om året.
*Någonstans gör vi alla så gott vi kan. Gör inte du? Tror du inte att dina stallkamrater egentligen gör det också? Om inte annat: Fundera över hur DU kan göra för att ändra så att situationen blir annorlunda. Glöm inte att du är en precis lika stor del av stallet du står i som alla andra. Alla behövs och kan bidra med sitt.
*I slutändan är det ändå hästarna som är viktigast i ordningen: Vatten - mat.
Vi väljer själva vilken miljö vi vill ha i stallet och alla påverkar lika mycket negativt eller positivt. Kom ihåg! Den som gnäller mest är antagligen den som gör minst.
Igår hade jag sorterat fina 5 pack med trosor och lagt på vardagsrumsbordet, jo, jag vet, hela vardagsrummet är fyllt av kläder just nu. Det är helt sjukt! Men, men de låg iaf i en snygg hög sorterade.
När L kommer hem, min inneboende har "någon" lagt dem under bordet och öppnat hennes byrålåda på övervåningen så att den är HELT utdragen.
Saker utöver det här som har hänt:
*Knackade på dörren i somras när jag höll på att försova mig till jobbet.
*Telefon och bankdosa flyttar runt lite nu och då. Bankdosan var borta i fem veckor. Helt plötsligt låg den helt synligt mitt på golvet och det medan vi satt inne i rummet.
*Volymen på tvn har höjts och den har börjat bläddra kanaler.
Alltså det här med auktioner är verkligen min grej. Jag är SÅÅÅ glad varje gång jag får ett bud på något. Det är som värsta boosten av glädje, lycka och energi samtidigt.
Hittat min nisch här i livet kanske jag har gjort. Steg två nu blir att öppna shopelibopen. Det kommer att bli ännu roligare.
Postat brev idag och lagt ut fler annonser. Det är ganska jobbigt att lägga ut annonserna faktisk och det tar lite tid, men det är det värt sedan. Lyckan när det blir bud på varorna är värt allt. =D
Det är tur att det är ute med slicka-kuvert. Har ni någon gång slickat massor med kuvert? Det gjorde jag när de hade beställa fel kuvert på ett kontor jag jobbade på. Vilket H-vete det var. Usch vad äckligt det smakade också. Det var dessutom massor med brev som skulle skickas. Suck och stön! Som tur är har jag klisterremsa på mina så jag drar bara av det och lappar ihop skiten.
Jag håller på att beta av de lättare annonserna just nu och ska ta tag i det som blir lite mer unika sedan. Dock flyter det på och jag tror att det här kan bli riktigt bra. =)
Det värsta jag vet är dem som har musik eller något som helst ljud på sin hemsida. När det dessutom inte finns en avstängningsknapp är helvetet totalt.
1. För det första blir man döv för av någon outgrundlig anledning är det alltid högsta volym på detta ljud som krasar sönder hjärnan.
2. För det andra är det väldigt få som vill höra samma sak som dig. Köp en CD-skiva och lyssna på det du vill hemma alt ladda hem skiten olagligt från nätet. Alla gör det ju ändå.
3. För det tredje, meningen med en hemsida är att man ska läsa. Det går inte att koncentrera sig när någon sågar hjärnan mitt itu.
4. För det sista, enda sättet att bli av med oljudet är att stänga ner skiten. Det spelar ingen roll hur viktig anledningen till att jag besökte sidan är - det går inte att vara kvar inne på sidan. Meningen med att överhuvudtaget ha en sida är helt bortkastad.
Nej, ha för fan inte ljud på sidan som inte är valbart. Gör en pop-upruta eller något i början där man kan välja.
Dessutom vill jag bara säga att det är SÅÅÅÅÅÅ mitten-slutet på 90-talet att ha ljudsnutt på sin sida (inkluderade även min sida på den tiden) och det är faktiskt 2013 nu.
Helt plötsligt från ingenstans (?) börjar det strömma in erbjudanden om att vara distributör. Spännande! Idag var det dock projekt större som kom in i mailboxen och inom ett område där jag bara tänkt tanken. Är det attraktionslagen som är inne och kör sitt race. Jag har haft lite bottendagar ett tag, men idag när jag var ut med hunden tänkte jag: Universum löser sakerna på snabbast möjliga vis. Det lättaste sättet. Det är väl bara att tacka och ta emot. Det kanske är meningen att det ska ske nu och inte sedan eller då.
Iaf tappade jag naturligtvis fokus på mina annonser och började googla runt kWh och annat nyttigt. Hehe! Jag vet, det är jag i ett nötskal.
Universum serverade mig det jag ville i ett mail i min inbox. Fascinerande. Det kanske är dags OCH faktum är att det skulle passa in just här och nu. Hur ska jag nu lyckas med detta? =)
Nu börjar det likna något igen. Jag tyckte jag hade lagt upp en massa annonser, men de går ju liksom ut. Puh! Det tar lite tid, men bra blir det. Förutom de 9 annonser jag precis lagt ut ska jag lägga ut typ 50 annonser till under eftermiddagen. Hmmm...lär ju ta sin lilla tid. =P
Trosor hit och trosor dit....Idag är det faktiskt nästan bara trosor jag håller på med. Fixade en del BHar förra veckan.
För ett tag sedan skapade jag en ny blogg. Ni behöver inte vara oroliga, jag kommer inte att lägga ner den här. Dock kände jag att jag hade annat att skriva om som jag behövde dela med mig av till världen. Den andra bloggen har än så länge haft - 1 - besökare, och det är jag. =P
Den tänkte jag dock göra till en grej. Den här är ju min privata. Den andra bloggen ska jag ha fler besökare till. Ni som känt mig länge vet att jag hade en annan blogg innan den här och att jag där hade upp emot 2000 besökare/dag. Den här bloggen är mini-mini för mina nära och kära(och några andra icke att förglömma).
Den andra däremot är specifik och har ett syfte som jag kommer att jobba med inom kort. Intresserade får fråga om bloggadressen.
Jag fick precis ett akut sammanbrott och kände mig värdelös. Med åren har jag ändå lärt mig att gräva inte gropen innan du kollat vad det var. Som vanligt var det inte så farligt som det såg ut. Jag slipper gräva gropen istället var det något bra. =D
Ta inget för givet, slåss för dig själv. Det är ingen som tackar för att du är snäll i slutändan. Eller?
Var tacksam för det du får. Ge vad du vill ha tillbaka. Tänk positivt. Döm inte andra, du känner inte till bakomliggande orsaker. Älska dig själv - det är det viktigaste. Utifrån det kan du börja skapandet.
Helt plötsligt tändes genilampan i mitt huvud! Såklart. Ta DINA problem och gör dem till en affärside. Om det är svårt för mig som brukar lösa de flesta problemen är det ju definitivt ett problem för andra. Eller?
Självklart! Det fick mig att utveckla det hela ett snäpp längre. Här på bloggen har jag ju bara skrivit om underklädesförsäljningen, men den är BARA en del i det stora hela. Jag har STÖRRE planer än så och idag landade nästa bit på plats. Det är lite som att bygga ett pussel som alltid utvecklas och vet ni vad det bästa av allt är? Det är lika enkelt som när Ingvar Kamprad satt i sitt kök och startade IKEA.
Den här helgen har verkligen varit helt suverän. Jag har sålt varor, haft en toppenlördagkväll med bästa tänkbara sällskap och nu har jag lite jag ska fixa med.
Jag är på väg och jag gör det bra. Tänk! Min dröm - såsom jag vill leva. Den är på väg att infrias. Nu ska jag bara hitta en man som kan försörja mig när jag ska vara hemmafru. =D
Känner mig fett happy idag också. Hur kunde det gå till? Är det möjligt att jag kan lyckas med det jag tagit mig för?
Tidigare i veckan hade jag en riktigt dipp och kände mig halvdeppig. Sedan ändrade jag tankebanorna lite och se, nu rullar livet igen. Tänk vad enkelt livet blir bara man får kontroll över sina tankar.
Jag har problem i ena hagen med att få strömmen att gå runt. Jag ska fixa det och samtidigt ska ni tips om hur man gör. Probelemt uppstår ju för fler än mig den här årstiden.
Nu ska jag iväg och skicka mina första varor som jag sålt av det jag köpt in på senare tid(samtidigt som Ben&Jerry´s inhandlas). Tradera är verkligen suveränt!
Jag vet iaf hur jag ska lägga upp min butik, men jag har lite små detaljer att lösa bara. OCH lösa helvetet jag fick psykbryt på. Naturligtvis kan aldrig något flyta på som det borde. Tur att jag har proffs att ta till vid sådana här behov.
Nu är det mot affären alltså och införskaffande av B&J. =)
Får psykbryt på detta här nu. Just nu HATAR jag min dator, åtminstone det som inte fungerar på den. Visserligen är det inte MIN dator det är fel på, men jag blir GALEN. VARFÖR fungerar det inte som jag vill???????
I have to kill this shit!
När man sätter sig ned för att göra något ska det fan funka. Det är inte OK att man ska behöva få ett psykbryt.
Det finns INGET som kan irritera en så fruktansvärt mycket som när datorna inte fungerar som man vill. Har ni känt det någon gång? Just nu sitter jag med ett program som jag laddat hem och det vägrar unzippa sig. Jag har provat säkert 10-15 gånger, installerat om programmet 3 ggr, men det vägrar. I hate it!!! Grrr.....
Jag ska fokusera på något annat en stund istället. Ingen ide att irritera sig i onödan. När vi ändå håller på börjar jag vara less på den här keyloggen som gör att ide inte går att skriva som det ska se ut eftersom ´´ ser ut sådär. Förstår ni?
Hmmm...måste hitta något positivt att tänka på nu.
Känslan när allt flyter är så himla skön. Just nu sitter jag och funderar över hur jag ska resonera när jag handlar in produkter fortsättningsvis. Det är väldigt drygt att sitta och fota bilder för att lägga upp annonser. Det skulle vara mycket bättre för mig att köpa varor där återförsäljaren har proffsfoton. Jag har hittat några sådana och det blir antaligen så att jag köper in därifrån nästa gång. Det skulle bespara mig en massa tid fortsättningsvis.
Jag har gjort iordning ett antal annonser jag ska lägga ut nu. Sedan ska jag fortsätta göra iordning ett gäng till. Jag hittade ett superverktyg på traderas hemsida som jag använder mig av. Jag måste också titta på produkterna jag ska köpa in. Nu hittade jag bara en av dem och ska leta efter den andra.
Och komma på en bra lösning på lagret. Fatta om jag skulle tappa bort en unik vara bland de 1000 jag har hemma nu. Suck, alltså! Innan jag skulle hitta rätt igen.
Idag ska jag ta mina "proffsfoton" igen. =P Lite fler annonser och förberedelser. Jag känner redan nu att jag skulle behöva lite lagerhantering. Det blir sjukt snurrigt med alla prylltar, vilken ordning de är utannonserade i osv.
Frågan är bara hur jag ska anordna det hela. Det är ju inte direkt så att jag har mycket förvaringsutrymme.
Jag kanske borde fixa med den tomma boxplatsen också, men innan jag gör det känner jag att jag vill göra iordningen den boxen och det är lite pyssel. Allt det pysslandet orkar jag inte med just nu. Jag tror jag måste hyra in en person. =D
Sitter nu och ser att jag börjar få bud på mina produkter, om än inte många så är det på några. =) Jag blir lika glad varje gång någon har budat. Ungefär som att jag aldrig skulle ha traderat förut. Jag har en hel del kvar att lägga ut här hemma, men belysningen är så dålig så jag måste göra det i dagsljus så resten får åka ut på annons imorgon.
Nu sitter jag dessutom och tittar på vad jag ska köpa in inom kort. Jag har lite ideer och tankar kring det. Det blir mer än bara underkläder den här gången. =O Nu fick ni ideer va! Hehe! Det är inte som ni tror. Jag ska visa er även de produkterna, men det får bli när jag beställt och de finns hemma för försäljning.
Så pigg som jag var idag har jag inte känt mig på länge.
Jag vet inte vad som hände. Det är toppenbra.
Nu ska jag ner och socialisera med några i stallet och fråga varför personen som skulle till stallet klev på Uppsalapendeln. Hon upptäckte att den INTE stannar i Rosers. Hahahahaha! Jag kunde inte låta bli att skratta som en tok. Hur kul är det inte. Enligt henne är Arlanda en avgrund för tillfället. Iofs fullt förståeligt.
Vem vet jag kanske hittar min dröm-man på vägen ner till stallet. You never know! =D
Mitt i den kalla vintern hittade jag en kryssningsresa som verkar rolig. Visserligen är den bara i Östersjön, men fatta vad skönt att kunna koppla av på en båt i en vecka.
Det här skulle vara skön avkoppling http://www.tradera.com/finding.mvc/itemlisting?ftgnr=2086660
Bara att sätta upp den på önskelista så kommer det till mig. ;-)
Japp, det är dags nu. Det blir en anmäla på SLL och den ska göras å det snaraste. Det här är INTE ok.
Ni behöver inte vara oroliga, det är inget nytt som hänt utan det är bara all den gamla skiten. Läkare får inte behandla patienter hur dem vill och alla ni som varit med sedan förra året vet vilken skit det varit från början till slut.
Hade inte tänkt skriva här på en vecka eller så, men jag kan inte låta bli när det händer så bra saker. Jag blev sjukt glad när jag såg att budgivningen var igång på ena BHn. Ni anar inte lyckan i att se sina älskade produkter bli sålda. Det bästa är att jag vet hur bra kvalitet det är på dem, men det kan omöjligt visa sig på bild.
- Det tar 7 sekunder för maten att komma från munnen till magen - Människans hårstrå kan hålla 3kg vikt - Längden av mannens penis är lika med längden av hans tumme gånger 3 - Lårbenet är lika hårt som cement - Kvinnans hjärta slår snabbare än mannens - På varje fot har vi runt tusen miljarder olika bakterier - Kvinnan blinkar två gånger oftare än mannen - Vi använder 300 olika muskler bara för att hålla balansen när vi står
Kvinnor har redan läst färdig detta Männen tittar fortfarande på sin tumme... ------------------------------------ Gilla skratta om du vill skratta fler gånger! Tack för tipset, Linus Nilsson. Gilla · · Dela · 3 28795578 · för 18 minuter sedan ·
Ibland önskar man att man gjorde vissa saker annorlunda.
Idag grubblade jag på en sak, eller analyserade rättare sagt. Det har med "han" att göra. Jag ångrar att jag var på så fetbittert humör den där dagen han kom och skulle be om ursäkt. Det var fan dåligt av mig och jävligt starkt av honom. Varför gjorde jag det liksom? Det jag undrar egentligen idag är vilken bild det gav av mig i förhållande till den jag egentligen är, men skitsaksamma. Det är ändå försent på den frontet så jag ska sluta fundera över det.
Jag ska fundera över nu, eller vad som sker i framtiden.
Enligt attraktionslagen ska man tänka vad man vill ha och sedan lägga till, eller något bättre. Jag fortsätter alltså med min lista på vad jag önskar och idag kom det faktiskt till lite.
Så småningom när jag har tid och lust dyker det upp någon som passar in. Det är jag övertygad om. Jag kanske ska lägga till lite saker om hur jag önskar vara. =) Jag måste fundera på den.
Det är så roligt när folk börjar buda på auktionerna. Jag älskar mina produkter och jag hoppas verkligen att de som köper kommer att göra det också. Happy me! My life is so good!
I morse satt jag och surfade runt på min Tradera-sida och hittade då ett program man kan ladda hem. Det var helt suveränt. Snacka om att det blev lätt att lägga upp annonser. Nu har jag även lyckats få ut annonser på fler produkter.
Satt och gjorde några nu vid lunchen och lyssnade på lite musik.
Den här låten kom upp på spellistan. Den är soft att lyssnpå när man sitter hemma och pysslar.
Anyone who have a love close to this Knows what I'm saying Anyone who wants a dream to come true Knows how I'm feeling
All I can think of is you and me Doing the things I wanna do All I imagine is heaven on earth I know it's you
Anyone who ever kissed in the rain Knows the whole meaning Anyone who ever stood in the light Needs no explaining
But everything more or less appears so meaningless Blue and cold Walking alone through the afternoon traffic I miss you so
Anyone who felt like I do Anyone who wasn't ready to fall Anyone who loved like I do Knows it never really happens at all It's over when it's over What can I do about it Now that it's over
Everything more or less is looking so meaningless And fades to grey Lying awake in an ocean of teardrops I float away
Anyone who ever felt like I do Anyone who wasn't ready to fall Anyone who loved like I do Knows it never really happens at all It's over when it's over What can I do about it Now it's all over
Skulle vara duktig och ringa samtalet jag skulle ha ringt igår, men naturligtvis är personen inte inne. Typiskt! Istället ska jag ringa honom imorgon. Det blev lite dumt när containerkillen sa att de inte längre vill ha något spån i containrarna där vi tömt. Innan har det ju fungerat med spånpellets men inte kutterspån. Vi tog ett "stallmöte" på gången och både jag och mina hyresgäster var överens om att vi vill ha det billigaste alternativet. Jag hoppas att man ska kunna få ha halmpellets istället. Vårat stall lämpar sig inte för torv, speciellt inte i år då varenda torvbal är dränkt i vatten, vilket ju leder till en enda isklump den här årstiden. Jag tror att alla som har häst precis fick ett akut irritationsmoment när de tänktepå alla de gånger de hackat torv mitt i vintern.
Halmpellets har ju fördelen att det fungerar som spån och påsarna är små och lätthanterliga. Dock är det något dyrare än spånet, men jag har faktiskt innan hittat var jag kan handla till superpris. Lucky me!
Ikväll ska jag sätta mig och beställa lite nya spännande saker. Jag ska också lägga ut fler annonser. Det var ju så att en grej slog mig i morse när jag släppt ut hästarna och gick för att rasta hunden. Ni vet, de där snilleblixtarna som gör ens vardag så himla bra. Jag har önskat mig en sak sedan i somras och nu var det som att polletten trillade ner. Den föll liksom på plats.
Rom byggdes ju inte på en dag och inte heller det jag vill göra, men hur ska jag kunna komma dit om jag inte ens vågar börja? Nej, sagt och gjort. Nu kör jag. Friskt vågat hälften vunnet. Jag har mycket att göra.
Jag tog mig i kragen efter käftsmällen. Satte mig ner och gjorde en rimlig analys av den. Tänk, det är inte så farligt som det ser ut. Jag kommer att lyckas. Jag är fan bra. Den stora frågan är nu. Är jag beredd att leva med ansvaret?
Frihet och ansvar. De kommer hand i hand. De går tillsammans. Jag vill ha frihet. Till vilket pris. Jag kanske har kommit dithän att jag är redo. Idag kanske är den dagen. Tänk så fantastiskt livet kan vara. Vad behöver jag göra för att nå mitt mål? Hur mycket är jag beredd att betala och hur ska jag gå till väga?
Jag började gråta när jag insåg hur nära målet jag är. Jag ska lyckas Det är inte långt bort. Nedräkningen har börjat. Jag tänker inte ropa hej förrän jag gått över ån, men fan alltså.
MITT LIV KAN BÖRJA IGEN! Och vad som än någonsin har hänt, vill jag inte ha det ogjort.
Det var inte förrän jag ändrade min syn på mig själv, vilket hände just idag, som jag insåg att jag lyckats. Dessutom är jag samma människa.
Det sjuka är att jag känner mig nöjd. Det var en fet käftsmäll vill jag tillägga, MEN jag känner en oerhörd tacksam i att resultat var bättre än jag trodde. Det är helt osannolikt egentligen att jag inte bara satte mig ner och grät.
Skitsaksamma! Livet är en enda stor prövning det kanske är dags för mig att ta upp huvudet ur sanden och göra upp med mitt förflutna. Det känns som det. Nu när jag ändå håller på med att fixa så mycket annat i mitt liv kan jag lika gärna fortsätta med det här. Även om det här också kommer att tyna bort i fjärran behöver man arbeta med vissa saker.
I slutändan blir vi alla bättre människor och kan gå vidare om vi även fortsätter att jobba med våra mörka sidor. Nu ska jag njuta. Den första besvikelsen har lagt sig och nu kan jag bara se framåt och mot bättre tider.
Har ni inte tänkt på att det ibland känns som att jag är en person och hjärnan är en annan. Jag sa precis och hade ett samtal med mig själv, ni behöver inte vara oroliga, det var ett rent tankemässigt samtal alltså inget högljutt. Nej, om det inte var jag och Hjärnan, var det min onda och goda sida. Den ena talade om för mig vilken jävla mes jag är och den andra, det sunda förnuftet försökte vara den kloka delen. Det blev något mittemellan som vann.
Känslan styr hur man lever, men ibland kanske känslan säger fel. Jag kände mig fattig idag så jag öppnade helt enkelt kontot tittade på siffran, satte mig och räknade. Konstaterad att jag inte var så fattig som jag kände mig. Måste sluta tänka mig fattig faktiskt. Det är inte hållbart i längden. Jag är ju egentligen inte fattig, jag bara tänker mig så.
Det gjorde att jag i morse kom på vad jag ska göra med min närmaste framtid. Varför göra det enkla svårt? Allt som krävs är lite tankegång och att fundera över vad som är möjligt och inte.
Helt plötsligt dök en länk upp på min facebook och, som ni kanske vet sedan tidigare, läser jag ju inte bloggar normalt sett. Däremot finns det en blogg som jag läser ibland Livet sett genom rosa glasögon och det var precis den som var länkad, som en skänk från ovan kom exakt det inlägget jag behövde läsa.
När jag läste det här inlägget insåg jag att jag faktiskt behöver arbeta med mig själv ännu mer än jag redan gjort.I inlägget finns det även länkat vidare till ett annat inlägg. Här blev det för mig ännu tydligare vad jag måste arbeta på.
När jag läste texten i boken förstod jag att det jag mest tänker på är hur besviken jag blivit. Det genomtränger liksom allt. Hur ska jag nu kunna bli av med den känslan? Grejen är ju att det spelar INGEN som helst roll vilken person(manligt kön med en tanke om framtida förhållande) jag träffar. Jag lever ju fortfarande med besvikelsekänslan. Det sjuka är att den från början bottnar i något annat än de personer jag skrivit om här, men det spelar ingen som helst roll. Det är mig det handlar om nu. När jag läste ordet "disappointment" på bilden i inlägget slog det mig varje gång det upprepades att det är DET det handlar om. Vad gör jag nu? Hur ska jag bli av med den? Jag kanske måste ta och skriva ett brev till Irina jag också.
Jag ska sova på saken. Kanske har jag kommit på något klokt till imorgon, eller ni kanske har någon ide?
Jag har utökat listan på vad jag letar hos en man idag. Det har varit en otrolig soft och skön dag i sängen, mestadels iaf. Sedan har jag varit ute i två omgångar också. Det är SÅÅÅÅ trevligt att vara i stallet nu.
Idag läste jag lite ur attraktionslagsboken och kom fram till att jag först skulle utgå från vad jag INTE vill ha hos en man. Jag skrev ned saker dessa saker på en lista (tydligen var den mycket olämplig att lägga ut) där jag utgick från mitt senaste förhållande.
Jag vände sedan på varje punkt och gjorde en lista på vad jag söker/önskar mig.
* Någon som är färdig med sina tidigare förhållanden.
* Någon som hör av sig till mig.
* Någon som är självsäker i sig själv och förhållandet till mig.
* Någon som tillför, uppmuntrar och stöttar mig i det jag gör/vill göra.
* Någon som jag finner attraktiv, klär sig hyfsat bra och har intresse i sitt utseende.
* Någon som finner tillräckligt i mig och i vårat sexliv.
Tänk på att universum inte hör inte. Det gäller alltså att byta ut det du INTE vill ha till det du vill ha. Du kan inte skriva. *Jag vill inte ha någon som är svartsjuk. I universums öra blir det *Jag vill ha någon som är svartsjuk. Got the point? Det gäller istället att komma på motsatsen. I mitt fall blev det att ha någon som är självsäker i sig själv och i vårat förhållande. Vad annars gör en människa svartsjuk än att den är osäker på både sig själv och i det förhållandet man har till personen?
Vad vill DU?
Gör din egen lista. Du kanske vill ändra på saker i din ekonomi, kärleksliv, arbete eller något helt annat.
Jag sitter och funderar på om jag inte ska ta och lägga upp lite fler annonser på Tradera. Det är inte förrän nu som jag känner att jag orkat ta tag i det hela. Och det är inte förrän nu som det har känts riktigt roligt att sälja. Först var det roligare att köpa in.
Jag har ju flera av modellerna själv och de är asasköna och i toppenkvalitet. Fast det är klart. På de flesta av dem är utpriset i butik runt 250-300:- så det är inget billigt skräp.
Hästarna har nu blivit gnagare och håller på att äta upp staketsolparna ute i hagen. Lösning heter träd. Det innebär att vi får gå och såga och hugga uppe i skogen. Ett perfekt jobb för Vson att dra ner dem till hagen sedan.
Igår bestämde jag mig. Jag tog både den här som jag varit intresserad av och hans ex och stoppade ner bildligt i en soptunna. Jag vill inte längre ha med någon av dem att göra. Det är faktiskt bara irriterande att han inte försvann helt när han sålde sin bil som stod här.
Jag hoppas jag slipper se honom fortsättningsvis och att han håller sig borta. Han kunde inte ens svara på ett gott nytt år på nyårsafton så så socialt inkompetent är ju han. Nej, inget som är värt att tänka eller lägga energi på.
Faktum är att jag kommit fram till att jag vill vara själv. Jag vill inte ha någon just nu och jag vill inte ha någon alls förrän jag känner för det och jag känner att det är någon som jag vill träffa.
Att jag bildligt stoppade ner båda två i en soptunna var bara för att jag skulle slänga ut dem ur mitt liv. Jag måste säga nej till den typen av människor. De är inte längre välkomna i mitt liv. Jag har gjort så här med andra och det fungerar bra. Det gäller bara att hålla stenhårt i det man bestämt sig för.
Nu önskar jag att jag slipper båda två framöver helt och hållet. Jag önskar att han tar sitt pick och pack och försvinner helt ur mitt liv för gott och att INGEN av dem läser min blogg igen.
Jag har funderat på det här inlägget några dagar och jag har nog kommit fram till en del saker jag letar i den man jag vill ha.
* Han måste för det första kunna tänka sig att flytta hit. Jag tänker inte offra något av allt det jag älskar i mitt liv. Naturligtvis kan jag tänka mig att flytta till ett ställe som är likvärdigt, eller bättre. Hästarna är viktiga för mig och jag kan inte tänka mig att leva utan.
* Jag vill att han har något eget intresse. Vad det är spelar inte mig så stor (porrsurfning är enda undantaget). Om han tycker om att jobba 7 dagar i veckan eller har något eget intresse kvittar. Bara jag får ha min tid i stallet.
* Det är bra om han är lite händig och kan göra vissa saker. Typ, de förbättringar jag har tänkt i mitt stall. Det är inte så avancerat, men jag är ju avskriven att påbörja byggen av de som sett det jag "byggt" innan. Jag vet, det är inte så många som sett det och anledningen kanske ni kan gissa er till själva.......det finns inga saker gjorda av mig för de har havererat halvvägs.....
* Det är bra om han inte är alltför intresserad av att dricka sig full. Jag tycker om att vakna nykter och ha hela dagarna till att njuta av livet och är inte sugen på att spendera halva dagar i sängen bara för att man druckit för mycket alkohol kvällen innan. Däremot tycker jag om god mat och goda viner. Det är viktigt att mannen är likadan. Röda viner måste vara av högre klass än vita. Förut trodde jag att jag föredrog vitt, men det är bara så att jag är mer kräsen när jag ska dricka rött. Vitt ska helst vara en blandning med viognier och sauvignon blanc.
* Det är bra om han har en hjärna. Jag vill kunna föra en konversation på högre nivå än medelmåtta.
* Det är bra om han inte är lika impulsiv som jag är. Jag behöver någon som tänker först och inte bara gör. Det behövs alltså lite jämvikt på den fronten.
Det var de första punkterna. Jag har funderat en del på det här och det här är vad jag kommit fram till så långt. Det kommer fler saker sedan..... =)
Kändes fett bra i morse när senaste mailen kom upp på bildskärmen och jag såg att ena bhn nu var köpt. Asnice att försäljningen på Tradera kommit igång. Nu ska jag göra iordning lite fler annonser och lägga ut så jag har löpande försäljning där. Jag har lite fler saker jag vill köpa in också, men jag får ta det eftersom. Just nu känner jag att jag vill sälja en hel del av det jag har hemma för lagret är rätt stort just för sekunden. Sedan ska jag också göra iordning webshopen, men det går lite segt och jag orkar inte stressa på mig själv något. Jag önskar att jag hade påbörjat det här för något år sedan, men bättre sent än aldrig och idag är ju perfekt det också. Har ni någon gång tänkt på att alla dagar är perfekta att börja något med? Det finns egentligen inget som gör morgondagen bättre än dagdagen. Eller hur!? Tänk efter och kom på en anledning som motsäger det.
Idag var det lite kyligare ute. Nu undrar ju jag om det betyder att vi är i himlen idag. Jag menar, om det brinner i helvetet måste det ju betyda att ju kallare desto närmre himlen.
Jag ser flera fördelar med det här. När det är kallt kan vi ta på oss massor med kläder och hålla värmen. Om man jämför med när det är varmt är det bättre, för gå naken bara för att man svettas får man ju inte.
Så klaga för fan inte. Dessutom kan du inte påstå att det är lika vackert ute när det är varmt som när du ser solen skina på snön.
Idag har jag varit på toppenhumör som jag skrivit tidigare. Mitt under dagen fick jag värsta ångestattacken, utan anledning och jag kände: Jag vägrar! Sagt och gjort tog jag upp datorn och körde lite självterapi. Det här fungerar för mig och det får låta hur jävla flummigt som helst. Jag skiter i vad ni tycker, för mig är det helt suveränt!
Man säger bara efter honom och gör likadant. Det man gör är att man använder sig av några akupressurpunkter som släpper på spänningar. Och jag lovar------it works! Jag var en love magnet resten av dagen. =D
Idag är jag på värsta bra humöret och skulle verkligen vilja göra något, men jag har inget planerat och då känns det som att man faller ner i en grop och deppar ihop. Hur skall man göra för att komma ur gropen?
Vem ska jag göra något med? Jag har flera förslag på vad vi skulle kunna tänkas göra. Vi behöver bara bestämma var, när och hur. Det här är faktiskt en perfekt dag! =)
Har du någon gång funderat över hur mycket tid du spenderar på att fundera över problem som kan uppstå i framtiden? Betänk all tid som du lägger ned helt i onödan. Vem bestämmer att det blir ett problem annat än just du själv?
Idag har jag löst två problem som egentligen aldrig var någon problem. Och tänk så enkelt allting blev. Det känns som en enda virvel av positivitet runt mig just nu. Det spelar nästan ingen roll vad som händer så kommer det ändå att bli TOPPEN!
Ibland skapar man problem av något som inte finns. Sedan, om man bara ser en lösning och är ärlig i sina avsikter, tankar och känslor. Då löser sig allting. Det här gäller faktiskt det mesta i livet.
Vi bestämmer oss ofta för hur en person är, borde vara eller ska vara utifrån våra tidigare erfarenheter, eller vad andra sagt om personen. Det här fortgår sedan. Vi utgår konstant i att personen är på ett sätt. Varför inte skapa en egen ny uppfattning om personen?
Jag försöker numer ofta skapa en egen uppfattning och hur det än är har alla rätt att vara en egen person. Precis på det sätt som den personen önskar. När man väl kommer till det stadiet lovar jag er att ni kommer att bli förvånade över hur fantastiska andra människor kan vara. Utgå ifrån att alla har ärliga avsikter och vill väl och det är det ni kommer att få. What goes around comes around!
Precis på det här sättet har jag löst mycket i mitt liv och mina avsikter är att göra det ännu bättre.
Ikväll innan jag lägger mig ska jag ägna mig åt det. Terapin för kvällen är dessutom ägnad en specifik sak. Nu ska helvetet väck. Det här är enda sättet. Jag måste bli kvitt den onda demonen.
Jag hoppas denna självterapi hjälper annars får jag fan söka hjälp. Det här är inte ok längre. Jag orkar inte mer. Det kanske är så att man måste komma till det här stadiet innan man kan börja bearbeta.
Mötet gick riktigt bra. Det var som jag trodde innan. Jag fick svar på en hel del frågor. Bla innefattade det ett jobbigt samtal som jag måste göra imorgon, fast det är mest för min egen skull. Sedan har jag en hel del arbete för att ro det här i land. =)
Det finns gamla tider och det finns nya tider! Nu ska jag avsluta vissa kapitel för att kunna skriva nästa bok i mitt liv. Svårare än så är det inte. Jag har sagt hejdå till en hel del "typer" av människor som jag inte längre vill ha att göra med i mitt liv. De flesta är borta nu.
Jag vill bygga upp något nytt och för att kunna göra det behöver jag dra till mig en annan typ av människor.
Jag har lite saker att jobba med med mig själv och det kommer. Det känns som att det är dags nu.
Struktera, rekonstruera, styra upp, omorganiser, planera. Kalla det vad ni vill. Det är iaf vad jag behöver göra nu.
Igår hände en sak som gjorde att jag mådde dåligt. När jag gick och la mig var jag tvungen att gråta en stund. Jag undrar varför och jag har svaret. Jag kom fram till att jag har två val här. Först blir jag bara så arg på en annan person för att den från början lät den här personen göra så att jag mår(mådde) så jävla dåligt å andra sidan är det ju inte den personens fel att den här andra personen konstant skapar den dåliga känslan hos mig, eller? Det skulle göra att det är mitt fel att andra personer gör saker mot andra som de mår dåligt av och det kan ju inte jag styra. Direkt när det hände hade jag lust att be båda två dra åt helvete och försvinna ur mitt liv för gott. Hur svårt kan det vara? Men det var i det direkta stadiet.
Nej, jag ser två val. Ändra arbetar jag med varför jag själv känner så här och mår så dåligt av det någon annan gör mot mig, eller så stänger jag ute den här personen för gott. Det sistnämnda innebär egentligen att jag flyr från mig själv och det har jag ingen lust med längre. Jag vill må bra och om jag flyr kommer det bara tillbaka med någon annan person förr eller senare.
Jag ska arbeta med det idag och sedan se vad jag får för resultat. Mitt mål är att inte bli påverkad av någon av dem och det skall jag väl kunna fixa. Jag får helt enkelt ta och jobba på det. Deras egna problem, vilket ju verkar vara en hel del, får de jobba på själva.
Efter regn kommer sol, några tårar senare och jag börjar nog se solen där framme. =)
På lördag är alla bortresta härifrån. Voffen ska leka stadsvoffe och den stora tvåbenta inneboende ska göra annat. Jag är helt utlämnad åt mitt öde. Ensamhetssyndromet som uppstår.....
Jag får kanske ta lite action och göra något åt saken, men vad? Jag är dessutom lite avundsjuk på en annan person som ska ut och äta med en. Visserligen kunde jag ju få följa med - med risk att de kanske skulle sitta och pussas på restaurangen. =/ Kul!!! För dem ja....
Nä, jag vill också ha någon att träffa och pussa på. Jag måste nog ta och hitta någon jag också. Ingen ide att hänga läpp längre över gammalt längre. Det gäller att hitta någon ny. Jag hade ju en jag ville träffa, men han vill inte träffa mig så då stryker vi honom från listan på potentiella att träffa och öppnar upp för nya.
Lördag är dagen som gäller och jag HELT ledig..... =D
Jag kanske ska ta och göra en kontaktannons här på bloggen.
Samma läge som tidigare. No news från läkaren, men liiiiiite bättre har jag trots allt blivit. Det är ju alltid ett framsteg. Imorgon ska jag till FK för rehabiliteringssamtal. Får se vad det leder till. Jag hoppas på något bra.
Jag har en del gissningar av hur det kommer att bli sedan vi haft tidigare samtal. Min handläggare och jag. I slutändan blir nog allt bra. =)
Det känns ganska meningslöst att gå dit faktiskt. Vad ska det ge? Det är ju inte direkt så att jag fått hjälp. De hittar inget fel och det enda de säger till mig är att jag ska vila mig frisk.
Nåväl, det är väl bara att gå dit, le och se glad ut. Imorgon är det ju rehabiliteringsmöte. Det känns mer lockande faktiskt. Får se vad de har att komma med. Det kanske blir en lösning. Just nu känns det mesta bara som ett stiltje. Lugnet före stormen kanske? Vi kan ju hoppas på det. =)
Skönt är det iaf att komma iväg en sväng och göra något annat. Jag får väl se det från den positiva sidan.
Jag har under flera dagar haft lust att skriva ett inlägg här där det helt enkelt står: Nedlagd! Jag ska förklara varför det är så.
Jag känner inte längre att anledningen till att jag startade den här bloggen finns kvar. Det handlar helt och hållet om mig själv och ingen annan. Nu vet jag, eftersom jag prövade att inte skriva på en vecka, att flertalet av mina läsare vill att jag skriver igen för de började efterfråga inlägg. Alltså finns det läsare. Dessutom tycker jag om att skriva. Vad ska jag då skriva om?
*Att jag den senaste tiden funderat över hur mycket pengar jag skulle få ihop om jag sålde ALLA hästarna och gjorde något annat? *Att jag har sjuk lust att plugga något, men inte vet vad jag vill göra? *Att jag alltid vill flytta till något annat land och göra något annat?
Jag har ingen aning, men jag antar att det lär flyta på som vanligt ett tag till innan jag bestämmer mig för något konkret. Det känns som att jag inte kommer någonstans i mitt liv nu.
Vad gäller bloggen och skrivandet här får jag väl helt enkelt hitta något annat att skriva om än det jag först startade den för.
Det kommer att bli mycket för mig i två dagar nu. Imorgon har jag tid på VC igen och på torsdag är det någon form av rehabiliteringsmöte. Jag har en hel del jag inte berättat för er, som jag ju skrivit tidigare och jag önskar allt var stämplat och klart - OK! för då hade jag delat med mig omgående. Jag längtar till jag kan berätta om planerna och framtiden.
Närmast är iaf läkarbesök och det andra mötet. Jag tror att det går bra. Frågan är ju vad rehabiliteringsmötet innebär, men det blir nog bra. För mig blir det så konstigt och krångligt att åka kollektivt från landet för bussarna går inte tätt här. =(
Nåväl, inget att hänga storläpp för. Bara att tänka positivt. Vem vet? Någon kanske dyker upp å så har jag skjuts.
Jag fick reda på det idag. Det känns väldigt fascinerande. Det var till och med så att innan jag skrev det här inlägget var jag tvungen att slå upp ordet på nätet. Slampa. Intressant! På slangopedia hittade jag 4 beskrivningarför ordet slampa.
1
slampa
en kvinna med samma moraliska värdesyn på sex som män. En slampa har lösa förbindelser med män
Ok, då undrar jag vilken värdesyn män har på sex samt jag undrar naturligtvis om min överensstämmer med den. Jag har lite svårt att tänka mig att de stämmer överens med varandra, men låt gå. Vi kan för spelets skull låtsas att jag har det.
Mig veterligen hade jag den här typen av "förbindelser" som nämns ovan med 3 personer totalt på stället där jag bodde och fick stämpeln slampa. Jag vill också tillägga att jag hade förhållande med två av dem och den tredje hade jag umgänge med mer än en gång
2
slampa
19
En för mig något nedlåtande, men ändock lätt upphetsande, benämning på en kvinna som utan större betänkligheter låter sig kopulera med män hon inte känner eller har känt längre tid. Och som också i denna hennes, oftast med erotiska förtecken, handlingar ger sig hän med liv o lust o mycket stor aptit. Denna aptit ej att förväxla med Nymfomani som oftast grundar sig i andra orsaker.
Jag skulle hemskt gärna vilja träffa alla dessa män som jag då skulle ha kopulerat med. Mig veterligen känns det mer åt hållet som att jag skulle växt igen där nere snart. Jag kan faktiskt erkänna att jag sedan mitt senaste förhållande tog slut endast har kopulerat med en person och både förhållande och att jag träffade den här andra personen var jävligt länge sedan så tro va fan ni vill!
.
Att bli kallad slampa på dessa premisser ser jag bara som en merit i livet. Det kan endast tyda på att jag måste vara en extremt attraktiv kvinna. Jag kan inte se annat än att flertalet män ljugit om att de legat med mig bara för att jag är så väldigt åtråvärd och attraktiv. De ville helt enkelt skryta om att få ha varit med en så fantastisk person. Jag vill också passa på att nämna för de som läser och eventuellt tillhör gruppen som kan ha fått ha "umgänge" med mig tillhör en unik skara människor.
Jag skrattade av förvåning när jag hörde att jag blivit kallad för slampa. Vem kom på det liksom? HAHAHAHA!!!! Jag vill gärna träffa dig.
Det här bloggen verkar vara ett ställe där psykotiska ex hänger. Är det inte den enas så är det den andras. Det bästa med den här nummer 2 som dök upp var att det faktiskt var användbart att ha spårkoden. Personen i fråga fick sig en näsknäppa. Rätt åt den! Sitta och snoka på min blogg för att få fram information om någon annan. Det är bara ett extremt stört beteende och personerna i fråga som gjort det borde söka hjälp. Båda två!
Nej, nog om dem. Båda är gone, puts väck, finito, borta. Det är asskönt. Jag slipper båda och skulle det dyka upp någon ny skiter jag ärligt talat i det. Jag förstår att jag framstår som ett hot för andra. Vem kan vara lika fantastisk som jag? =D
Den här andra som blev besatt av bloggen var faktiskt en man, vill bara inflika det och jag är inte flata. Själv är jag ju fortfarande stuck vid den personen vars ex förföljde mig här först. Det är så och jag behöver inte förneka det. Jag var på semster i somras med en annan person, men jag kunde inte sluta tänka på den här personen och önskade flera gånger att det var han jag var med istället.
För ungefär ett år sedan skrev jag att det inte gick en dag utan att jag inte tänkt på honom. Det har inte förändrats och jag hoppas att om någon känner likadant för mig som jag känner för honom att jag inte är blind och missar det. Jag har funderat på det här och jag tror helt enkelt inte att jag var redo när jag först träffade honom. Känslor skrämmer faktiskt, åtminstone de som är äkta. Trots att jag knappt vågar mig fram längre och bara hittar på ursäkter till mig själv att inte gå fram och prata med honom vill jag inget heller än att träffa honom.
Det kanske blir en liten spinn på det här senare. Jag får se vad jag känner för att skriva.
"What you do with your life is, really just one half of the equation. The other half, the more important half, really is, who you're with when you're doing it."
Såg en film igår och det här citatet slog mig på en gång när jag hörde det. Det är verkligen sant! Tänkvärt....
Det var lite speciellt eftersom det ofta ringde kineser och skulle prata med de andra kineserna. Det var också lite jobbigt att av de tre kineserna jag jobbade med var det en som kunde engelska, en som kunde utteputtelite engelska och en som såg ut som ett får om man försökte prata med honom.
Dessutom körde de dubbel bokföring. De hade både svensk bokföring och kinesisk. Det innebar att allt var tvungen att ha två "original" och en kopia. Helt stört egentligen. Den kinesiska bokföringen skickade de sedan till Kina för att ha superkoll. Trots att det svenska företaget köpte sina varor från det kinesiska.
Jag fick sätta svenska etiketter på de kinesiska produkterna, gällde att ha koll på vilken produkt som var vilken på kinesiskan. Kunde ju bli katastrof eftersom det var typ läkemedelsprodukter. Hihi! Sedan plockade jag ihop ordrarna, svarade på mail från alla världens hörn, försökte få fram information från de mindre engelskbegåvade kineserna via den något mer begåvade från/till kunderna.
Tänk vad lite man vet om andra människor egentligen. En millipromille typ. Tänk hur lite jag vet om dig. Du kanske också kan dela med dig av något om dina tankar och funderingar, eller för all del något annat om dig själv. =)
Bilden här nedanför kan ge er en hint om vilket företag det var, men jag tror inte så många vet vad den örnen står för. Jag kan också nämna att jag faktiskt fortfarande både köper, till mig själv och hästarna, samt säljer produkter från det här företaget. I lööööv it!
Fick tips idag om att prova att täcka Hoppan då jag berättade om våra nyvunna problem med bakbenen. Min åsikt är att hästar som inte rids behöver inget täcke. Det finns givetvis undantag och hovslagaren har lite rätt - det är rätt kallt i mitt stall. I morse var -0.0 när jag kom ner. Hur nu 0.0 kan vara minus? Jag ska iaf pröva täcka hästen. Hon verkar vara rätt känslig har jag märkt och problemen med att hålla upp bakbenen började när det blev kallt. Nu tror jag att hon bara dummar sig, men det är värt att pröva. Om hästen dessutom står still inne i x antal timmar i minusgrader är det stor skillnad mot att den går ute och kan röra sig. Får se om jag har något täcke som passar bara. Jag har ju bara gigantustäcken till mina hästar.
Idag får Norton skor. Hovslagaren kommer om en halvtimme. Det känns skönt. Sedan blir det tid för de andra senare. Hon klämde in Norton innan två andra hästar i stallet. Jag har liksom glömt att ringa henne innan. =/ Det var tur att jag träffade henne förra veckan så vi kunde boka tid ändå.
Ska titta på lite flygbiljetter i em. Jag har två ställen jag funderar på att besöka. Frågan om det blir så återstår, men jag har två vänner jag är sugen på att träffa. Den ena biljetten blir nog med Ryanair. Det är sumpigt att bo nära Arlanda och åka till Skavsta för att resa, men den ena personen bor 5 mil från Weeze och då är det mest praktiskt att flyga dit. Det andra resmålet blir isf lite längre söderut. Spännande, spännande..... OM jag åker dit lovar jag ett enormt bildkollage till alla hästvänner. För det är bara SÅÅÅ <3 <3 <3 <3 <3!!!!! Har en kompis som precis började jobba på en suverän anläggning där nere.
Ni borde faktiskt ta och läsa på lite om det här med attraktionslagen. Det är väldigt enkelt egentligen och om det är faktiskt så att om man börjar fundera lite så fungerar det. Bla det jag gjorde förra veckan, som jag inte kunde skriva om och jag lovar; NI KOMMER ATT FÖRSTÅ varför jag inte kan berätta något, när jag väl berättar och det kommer inte att undgå er här på bloggen.
Nu ska jag ner till stallet och släppa ut tottolottosarna. Hovis kommer kl 10 och frågan är var jag ska göra av mupp-Norton. Han brukar ju inte vilja gå in på förmiddagarna. Hmm... en godishink kan vara bra att ha. ;-)
Idag blir det nog en ridsväng med Ante igen. Jag tror att jag får hjälp i stallet och då orkar jag nog det. När jag börjar jobba sedan blir det till att planera så att jag har hjälp rätt dagar för annars är jag nog snart tillbaka i diket och kravlar.
Tänk om jag kunde vara som alla andra. Sätta mig ner och säga, nej, mer än så här kan jag inte.
Hur kan du ha råd att ha bla bla bla hästar? Hur kan du bla bla bla? Hur kan du bla bla bla?
Tänk om jag kunde vara nöjd. Jag har ju ALLT som jag vill ha Det har jag skrivit här flera gånger. Varför är jag inte nöjd? Varför vill jag ha mer och varför vill ja ha annat?
Jag är ganska nöjd, det är jag, men jo, jag ser mig om efter annat. Annat kan jag inte påstå. Inom vilket område tänker jag inte tala om. Jag bara löser saker, en efter en, tills allt är klart som jag vill att det ska bli.
Är det så att det är dags nu? Så länge som jag har funderat på detta. Det kanske är nu. Tiden kanske är mogen, eller så får jag vänta lite till. Typ 10 år eller så. Vad spelar det egentligen för roll? Ingen alls skulle jag tro. I slutändan blir livet ändå som det blir. Vi utvecklas som människor oavsett vad som händer och livet går vidare. För mitt inre sinne borde jag göra det och göra det nu. Det är en hel del som måste fixas, men det löser jag, på ett eller annat sätt. Det kanske var det jag började med före jul. Men hur ska jag göra med X? Jag vet inte. Jag antar att det också löser sig.
Under våren gäller "what is meant to be is meant to be". Inget annat. Jag har inte tid att planera, fundera och fixa med annat nu. Jag har viktiga saker att göra. Jag måste bli färdig i tid och vara redo.
Så skönt att kunna sitta till häst igen även om det bara är skritt som gäller. Nu beror det både på att underlaget suger fett ute och att hästen inte är igång och har varit lite krasslig. Det roliga idag idag var att Ante helt plötsligt kunde rygga. Det har varit svårt förut och det har gått mer uppåt än bakåt.
Han kommer också ihåg "allt" han lärt sig tidigare och det i sig är ju bra. Ni hoppas jag bara på att vi ska kunna behålla det här. Igår såg vi på videor som en veterinär gjort som kommer från Österrike. De handlade om rehabilitering och hållbar ridning av hästar. Det var väldigt intressant och även om jag inte fick en aha kände jag att jag fick bekräftat att det jag gör är rätt. Jag förstår också varför mina hästar sällan är halta, utom om det beror på yttre trauma då jag, enligt mig själv, rider enligt veterinärs grundprinciper.
Det här fick mig bara att bli ännu mer sugen på att sätta igång och få Ante i form. Jag tänker fortsätta som jag gjort innan med bla hans mamma MB som haft otur och haft diverse skador. Jag förstår också hur jag kan ha fått Norton i så bra form trots hans katastrofala bäckenförskjutning som han hade för många år sedan.
Jag ska fortsätta slå dövörat till när jag hör andras expertkommentarer och pikar. De flesta av mina "hemliga" övningar gör jag ändå när ni inte ser på och ni kan fortsätta ha åsikter. I slutändan är det ändå ni som åker in och ut på klinik. Ni borde se filmerna kan jag säga. Dock behövs en tysk översättare för de mesta är på tyska.
Jag har faktiskt ridit redan idag. Jag och L red i morse och vi var färdiga i stallet kl 10. Nu har inte jag mockat och så, utan ska gå ner och göra det nu. Det var iaf väldigt skönt med en morgonritt och jag längtar tills jag är pigg och fräsch igen. Det är så skönt att ha ALLTING inkl ridning av två hästar färdigt kl 10-11.
Nu kommer snart gästerna så jag måste ner och fixa stallet färdigt.
Jag vill bara säga att det faktiskt innefattade en sak som jag önskade mig strax före jul (Ni vet man, jobb, business, hästar, stall osv). Jag är bara såå glad. Precis som jag skrivit innan kan jag tyvärr inte delge er ännu, men snart....
Jag förstår inte hur allt kan gå så bra hela tiden, men det beror nog mycket på hur man ser på saker och ting. Vissa personer verkar bara koncentrera sig på de negativa sakerna som händer i ens liv. Det är klart att det händer "negativa" saker i mitt liv också. Jag väljer bara fokusera på allt bra som händer. När man väl börjar kolla på allt det positiva i livet är det faktiskt mycket. Det är bara det att så många väljer att se det negativa. Jag tycker att jag var sådan förut, men jag har alltid önskat mig att vara en sådan där positiv människa och jag känner att jag är på god väg nu.
Jag vill att folk ska bli glada när de träffat mig och få glädje och inspiration.
Jag vill bara säga att det faktiskt innefattade en sak som jag önskade mig strax före jul. Jag är bara såå glad. Precis som jag skrivit innan kan jag tyvärr inte delge er ännu, men snart....
Jag förstår inte hur allt kan gå så bra hela tiden, men det beror nog mycket på hur man ser på saker och ting. Vissa personer verkar bara koncentrera sig på de negativa sakerna som händer i ens liv. Det är klart att det händer "negativa" saker i mitt liv också. Jag väljer bara fokusera på allt bra som händer. När man väl börjar kolla på allt det positiva i livet är det faktiskt mycket. Det är bara det att så många väljer att se det negativa. Jag tycker att jag var sådan förut, men jag har alltid önskat mig att vara en sådan där positiv människa och jag känner att jag är på god väg nu.
Jag vill att folk ska bli glada när de träffat mig och se fram emot att få inspiration och glädje nästa gång vi ses också.
Ni ska få veta också. Så snart jag känner att allt är klart och jag kan delge er. Det är dock vissa personer jag måste prata med innan. Om ni vill veta innan jag kan skriva får ni komma och prata med mig personligen. Det är enda sättet just nu.
Alla (nästan iaf) kommer att tycka att det är bra och roligt. Jag kommer även att komma med en förklaring på varför det blir så här framöver. Förändringar kommer det iaf att bli. =) Till det positiva!
Nu ska jag ner till stallet och fixa. För första gången på LÄNGE känner jag att jag faktiskt orkar göra något i stallet utan att ha suttit i soffan i 6 timmar och det ser jag framemot.
Jag har funderat mycket på vad jag ska göra med Norton, sedan nu på morgonen kom jag på hur drömscenariot skulle se ut. Jag önskar mig faktiskt en medryttare som kunde ta det "logistiska" ansvaret. Det perfekta är att ha två stycken som har hand om hästen och en som har ansvaret över att se till att det är uppstyrt med dagar och så, se till att hovslagaren blir bokad i tid. Sedan kan jag mocka och fixa de dagar som ingen medryttare är där och rider. Det skulle vara det optimala. Denna medryttare kunde också se till att den andra fick information om vad som skulle göras med hästen, se till att utrustningen är ren. Exv när han behöver boots i hagen, att det alltid finns rena.
Det skulle vara perfekt. Det optimala liksom. Nu ska det bara dyka upp en sådan. Det är ju bara att vänta och se.
Det gör det faktiskt. Just nu känns det ändå som att det mesta löser sig till det bättre.
Ibland känns nog en del som att det låst sig och det ser hopplöst ut. Det är svårast i de stunderna att hålla lågan uppe, men det är samtidigt det bästa att göra. Jag har haft några riktiga dalar och det gör bara att man uppskattar bergstopparna mer. Det bästa är också att ju mer man uppskattar topparna desto större kommer de att bli.
Ibland får man också göra uppoffringar, men de kanske är värda det om det kommer något bättre. Det är som när man rensar garderoben. För att få plats med något mer måste man rensa ut gammalt. Hur ska man kunna få plats med något nytt när allt är fullt av gammal skit? Man kan ta det till andra bitar i sitt liv också.
Jag kom hem senare än planerat idag. Det jag var på gick däremot bra och jag hoppas på det nu.
Ni förstår kanske att jag kommer att skippa ridningen då klockan både är mycket och jag är lite trött. Jag är ju långt ifrån topp än. Ante kanske behöver vila efter "ansträningen" igår också. Hehe!
När jag kommer hem sedan blir det en stund i fåtöljen med en kopp te. Nu med den nya tvn är det faktiskt lite roligare att titta. Det går inte att komma ifrån.
Jag red Ante en sväng på ridbanan. Det var asroligt. Nu blev det bara 10-15 min skritt varje dag. Mer än så orkade jag inte. Det ska bli mer ridning framöver, men inte mer än skritt ett bra tag till.
NAPOLEON HILL: (1883-1970) "Remember, the thoughts that you think and the statements you make regarding yourself determine your mental attitude. If you have a worthwhile objective, find the one reason why you can achieve it rather than hundreds of reasons why you can't." -- "Kom ihåg att de tankar du tänker och de påståenden du gör om dig själv avgör din mentala attityd. Om du har ett värdefullt mål, hitta den avgörande orsaken till varför du kan nå det snarare än hundratals orsaker till varför du inte kan nå det." -- (Tolkning GMA)
Ja, nu får ni alla hålla tummarna. Jag kan inte berätta vad som händer, men det är SÅÅÅÅ spännande och jag hoppas verkligen att det går bra. Det skulle innebära så mycket för min framtid. Anledningen till att jag inte kan berätta det beror helt enkelt på att det är några personer jag måste prata med innan jag "offentligör" det hela.
Ni får hålla tillgodo med spänningen av att veta att det är något jag ska göra. ;-)
Jag satt precis och kollade runt på lite gamla ridsportsidor. Sådana som jag inte besökt på länge. Jag måste sätta upp mål. Det här går inte annars. Jag vill tävla igen. Det jag tycker mest om med ridningen är ändå tävling och att hoppa. All min ridning leder ändå dit i slutändan. Jag orkar inte ha det så här längre.
Idag har det tack och lov snöat och jag tänker skritta Ante. Imorgon gäller inte längre. Sedan ska jag sätta mig ner och göra en plan.
Det första delmålet blir Jälla 21:a april. Vi ska vara startklara då. Hur svårt kan det vara? Jag tänker bara rida en klass. Både för mittt eget fysiska tillstånd och hästens mentala status.
Nu ska jag sätta mig ner och göra planen. Den ska innefatta uppbyggnad av häst och mig själv, utbildningsväg till målet och en plan på att vi ska åka i väg och träna.
Jag ser VERKLIGEN fram emot det här. Någonstans är ändå hästar och TÄVLING mitt liv. Jag vill poängtera att jag tror att utan tanke på tävling skulle jag nog lägga ner mitt hästliv.
Uppenbarligen är det så att den stora skaran människor vill skratta. Jag skulle kunna komma fram till det oavsett om jag tog statistiken från början när jag hade bloggen, någon gång mitt i eller från idag. Det spelar ingen. Vi vill skratta.
Idag lockade inlägget om kassa grannens eviga gasande. Jag såg på eftermiddagen att han lyckats ta loss bilen. Ska jag månne tro fixa en halkkörningslektion åt honom? Det känns ju som att det helt klart behövs. Jag kan berätta något ännu roligare gällande grannen. Nu på kvällskvisten var han ut och HACKADE is. Why liksom? Det är ju inte så att 1 cm is är lättare att köra på än 10 cm. Fast jag tänker låta honom leva i villfarelsen. Bilen måste nog in på verkstad senast nästa vecka. Dagen till ära lär han ha kört sönder alla dubbar på däcken, det som går sönder när man varvar bilen för mycket samt en helt slut koppling. Kanske lika bra med kopplingen. Det brukar vara svårt att komma upp i någon högre hastighet med utsliten koppling och det känns säkrare. Det är ju fortfarande is på vägarna.
Vi kan även uppskatta saker man skriver om som om man skulle ha halkat i hästbajs, fått toapapper som fastnat i byxlinningen eller under skorna, sexrelaterade saker eller andra saker som händer bara för att jävlas med en. Jag tror helt enkelt att det beror på att vi kan känna igen oss i det. Vi kan även känna skammen som uppstår.
Det är roligt att ha en produkt som är behövd och lättsåld. Jag känner redan att jag måste titta på en nybeställning. Fast det är klart. Om man täcker upp där ett behov finns är det naturligtvis lätt att sälja varorna. =)
Nu ska jag njuta av min nya "vinst" och sedan gå ner till stallet. Jag behöver fixa lite med Hoppans fötter. Allt annat är färdigt där nere. Det gäller att passa på att njuta av de bra stunderna. Det är ändå nu som skapar framtiden och vem vill ha en dålig, negativ och tråkig framtid?
Inte jag iaf. Jag vill leva här och nu och skapa något bra inför framtiden. Jag borde ha hört av mig till "min vän". På ett sätt tycker jag att det är roligt att han kommit tillbaka fast jag i princip bad honom dra åt H i somras. Han är ändå en bra vän. Det roliga är att alla trodde vi hade någon form av förhållande fast vi inte hade det. Dock har jag inte besvarat hans sms och att inte svara på sms betyder att man är NOLL intresserad. Det är dödsstöten. Att bli nonchalerad på sms. Det är en oskriven, allmän regel.
Häriveckan fick jag ett från en annan vän:
Heeeeeej snygging! God fortsättning. Såg ditt mess lite sent då jag inte har täckning ute på landet. Hoppas du haft en underbar jul och nyårsfirande?! Kraaaaam
Måste nog ta och svara på det också. Ser att det var ett frågetecken i smset. =) Det är liksom ok att vara försenad med svaret, men det är de där som aldrig svarar. Äh, jag skiter i dem nu. Jag har ju fullt med andra fantastiska vänner jag kan underhålla mig med. Varför orka lägga energi och tankar på de som inte svarar? Det var det där med fokus igen. =)
Hejdå alla ni som inte orkar svara! Vi ses i nästa liv.
De flesta kvinnor har varit med om att det läckt igenom trosorna när dom haft mens. Det är aldrig kul. Nu finns det trosor i specialmaterial som mininerar risken för läckage. Naturligtvis har jag de hemma för försäljning.
Fynda nu! För endast 79:- kan du köpa ett par och känna dig säker.
Välj bland färgerna vanilj, grå, lila, svart eller rosa.
Jag förstår att man kanske inte har så bra vana av att köra på is om man inte kommer från Sverige, men borde man inte vid vuxen ålder ha lärt sig vissa av de fysiska lagarna? Tydligen inte. Jag vaknade i morse av ett ljud som gjorde att jag trodde att en lastbil kört fast någonstans i närheten. Det var ett konstant spinnande i en halvtimme. När jag sedan kommer ut står bilen på PLANT underlag. Det gör den fortfarande. Det konstanta spinnandet borde ha lett till en mycket välpolerad och blank yta under däcket. En grop torde också ha uppstått då isen vid däckens position är betydligt högre. Väldigt intressant fenomen det här med går det inte med att gasa - så gasa mer. Som rutinerad norrlänning som kört både på det ena och det andra underlaget, ibland även med ett släp bakom bilen med tyngd uppemot 2ton+, torde det inte vara så svårt att få loss denna bil. Ska jag då göra det? Ska grannen få hela sin "manlighet" deformerad av sin granne? Av vilken anledning ska jag hjälpa dem att ta loss denna bil? Det är ju inte direkt så att de visar någon respekt och hyfs, speciellt inte han. Nej, jag ska nog bara gå förbi och titta lite på dem med en hånleende i bakfickan.
Jag har verkligen negativa tankar om en person. Det är så svårt att komma ur den spiralen. Negativitiet föder mer negativitet och det är verkligen en ond spiral som bildas. Hur gör jag för att få det till något positivt istället? Det känns lite som ett problem för det är något jag skapat själv i tanken. Egentligen är det inget som egentligen existerar.
Jag funderar på att göra det banala och skriva upp en massa bra saker om personen istället och varje gång jag tänker något negativt byter jag ut det mot något positivt. Det borde vara det lättaste och bästa sättet. Jag vill verkligen inte ha det så här utan jag tycker bra om personen. Det är bara det att jag skapat så negativa tankar om den.
Någon som har erfarenhet av liknande? Det har verkligen blivit ett problem . På problemskalan är den mellan 8-10 av 10. Problemet pendlar alltså i toppen.
Ibland går allting så snabbt. Olyckor kommer på en miljontondels sekund och sedan står man där. Ensam i mörkret. Paniken uppstår, hjärnan slutar fungera. Det enda man tänker är måste, måste, måste. Varför, varför, varför? Idag stod måste för få loss hästenoch varför stod för varför har jag ingen kniv med mig när jag tar in hästarna? Det fungerar inte så.
Det började som så att jag kom för att ta in de sista hästarna. Norton stod snällt och väntade vid grinden. Först undrade jag var lillskrutt var för hon var inte synlig och jag hörde inte henne i mörkret. Naturligtvis tänker man fan har den brutit benet. Sedan ser jag hennes svarta siluett skymta uppe i backen. Nej, det var bara inbilling. Jag hinner tänka en lättnadens suck och tar in Norton. Jag går tillbaka för att hämta de andra och samtidigt som jag rundar hörnet på stallet ser jag samma siluett röra sig panikartat. Hjärtat hinner stanna när jag ser att hon står nära staketet. Jag börjar småspringa samtidigt som jag målar upp bilden över hur hon sitter fast i staketet. Jag kommer fram till hagen. Fan också, det är ju kolsvart. Jag ser ingenting. Jag hinner tänka att jag har lampa på mobilkameran. Den dröjer och jag känner inom mig hur hästen fått staketet fastsnurrat runt benet.
Lampan lyser upp. Vid det här laget har hästen slutat kasta sig i full förtvivlan och gett mig samma blick som hennes mamma gjort så många gånger. De är som att de säger: "Nu måste du hjälpa mig. Jag väntar här tills du hjälpt mig loss." Jag tackade gudarna för att de gett mig hästar med inteligens och att mamman talat om hur man ska göra. Den lilla kloka hästen stod nu bara helt stilla och lät mig undersöka det hela. Jag konstaterade snabbt att hon bara lyckats få in tråden i karleden så att den fastnat i "skåran" ovanför hoven och innan kotan. Varför har jag inte kniv med mig i hagen? Jag tittade snabbt och fann att det inte fanns någonstans att lätta på tråden. Jag behövde en kniv. De andra stallet har en kniv ute hade jag sett tidigare under dagen så jag sprang bort dit och hämtade den. Än en gång bad jag någon högre makt att hästen skulle fortsätta stå stilla.
Jag kom tillbaka och skar av tråden. Hästen satte ner benet.
Tänk, vilken tur. Tänk om den hade suttit fast någon annanstans, tänk om den hade snurrat in tråden, tänk om...., tänk om...., tänk om....
Nu gick det bra. Hästen kanske är lite svullen imorgon, men det är inget mot en skadad sena eller något annat som är avskuret. Puh!
Den har kommit nu och den ska bara testas här hemma innan den "lanseras". Vad jag har sett har jag inte hittat någon i Sverige som säljer den än. Coolt va! Jag hoppas att den fungerar lika bra som vi hoppas. Redan innan den kom var den efterfrågad. Vid upprepade tillfällen har kunder frågat om de inte kommit ännu och nu är det alltså här. Spännande va! En helt ny grej liksom.
I en av smålådorna hittade jag nyss en liten lapp, på vilken det stod skrivet några ord med min egen handstil, sådan den var för ett antal år sedan - ty var människas handstil förändras oavbrutet, en liten smula vart år, kanske omärkligt för henne själv, men lika oundvikligt och säkert som ansiktet, hållningen, rörelserna, själen.
Det stod skrivet:
"Ingenting förringar och drar ned en människa så, som medvetandet att icke vara älskad."
När skrev jag det? Är det en reflexion av mig själv, eller är det ett citat som jag har antecknat?
Minns inte.
*
De ärelystna förstår jag. Jag behöver bara sitta i en vrå på Operan och höra kröningsmarschen i Profeten för att känna ett hett ehuru visserligen snabbt förflyktigat begär efter att härska över människorna och låta kröna mig i en gammal domkyrka.
Men det skall vara medan jag lever; resten må gärna vara tystnad. Aldrig har jag förstått dem som jaga efter ett odödligt namn. Mänsklighetens minne är bristfälligt och orättvist, och våra äldsta och största välgörare ha vi glömt. Vem uppfann vagnen? Pascal uppfann skottkärran och Fulton lokomotivet, men vem uppfann vagnen? Vem uppfann hjulet? Ingen vet det. Till gengäld har historien bevarat namnet på konung Xerxes' livkusk: Patiramfes, son av Otanes. Han körde storkonungens vagn. - Och den drummeln som satte eld på Dianatemplet i Efesus för att människorna icke skulle glömma hans namn, han vann mycket riktigt sitt mål och står nu i Brockhaus.
*
Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.
Det är ju väldigt sant det som står där. Jag tänkte när jag läste de här bitarna att man kanske borde läsa lite mer av de gamla böckerna. Böckerna som skrivs idag handlar ju om helt andra saker. Nu har jag visserligen matat igenom en hel del gamla böcker från 1800-talet, men inte så mycket svenska. Jag kommer heller inte ihåg om just den här är från 1800-talet. Texten reflekterar åtminstone något.
Det är så roligt att få paket. Även om jag vet vad det innehåller känns det så spännande. Det blir som en andra julafton. För första gången sedan jag flyttade inte gick jag ner till brevlådan och hämtade post. Hmm...haha, jag mina vanliga räkningar kommer inte hit faktiskt så ni behöver inte vara orolig över det. Fick dock lite ångest när jag såg ett obekant brev. Det var dock inget oroväckande utan bara ett vanligt brev. Puh! Ångesten blev total kan jag säga.
Nu har jag iaf två paket som väntar på att bli hämtade och det känns bara SÅÅÅÅÅ roligt. Jag har två paket på ett annat ställe som jag får hämta en annan gång. Nu ska jag iaf mysa med de som ligger och väntar som jag kan hämta idag.
Skönt med söndag. Idag blir det lite fix och planering nere i stallet. Jag behöver ritning till ett kommande projekt invändigt i stallet.
"Det är inte hur vi har det utan hur vi tar det."
Jag böjar känna ett behov av att göra iordning det som hamnat på efterkälken. Det sunda i det hela är nog att jag börjar känna mig friskare nu. Det är bra. Även om jag känner mig långt ifrån återställd är alla framsteg välkomna.
Isen stör mig fortfarande väldigt mycket för jag skulle verkligen vilja ta en tur ut i skogen på någon häst. Kan inte ishelvetet smälta bort? Jag struntar i om det är knaggligt och djävligt. Bara det går att rida utan risk för att slå ihjäl sig.
Sitter nu i soffan med en kopp te och njuter av kvällens goda mat och braiga sällskap. Jag tror inte man kan ha det bättre än vad jag har det.
Dag för dag känner jag hur bitterhet och misär försvinner längre och längre bort. Att fokusera på det bra i livet ger en bara bättre flöde av bra saker. Det är så härligt!
Nu ska jag se färdigt resten av Arn - Tempelriddaren. Sedan blir det sängen för ännu en dag av nya möjligheter.
Idag, helt apropå något helt annat slog mig en ide. Det här ledde till lite annat och vidare i några steg till. Jag tror att det kommer att gå vägen. Jag behöver bara, egentligen två saker, men i första hand en. Ett mattegeni. Jag började lösa uppgiften, men det här måste bli en ekvation i flera steg för att få ut högsta möjliga X. Jag är lite osäker på hur jag ska gå tillväga för att få ihop det. Under helgen har jag nog löst hela "uppgiften".
Nu ska jag ner till stallet och mocka. Det brukar lösa många matematiska problem.
De var en filmsnutt som fick mig att hajja till och när jag sedan öppnade en annan sida för att jag skulle kolla en grej var det som att någon tände en lampa. Mycket intressant film. UFOdelen var väl kanske i saftigaste laget, men de vetenskapliga fakta han lade fram är intressant genomgående.
I morse när jag var till stallet fick jag ett akut behov av att åka någonstans och titta på människor. Sitta på ett cafe och bara titta ut genom ett fönster på alla människor som passerar. Nu lär det inte hända idag för jag har inte planerat in något sådant. Det jag längtar mest efter är att få vara inne i Sthlm och sitta och glo. Själva staden alltså.
Jag ska ner till stallet och ha en skön dag. Softa lite och ta det lugnt. Jag är så sjukt riden på att motionera min häst, men det går inte ens att prova eftersom det är isgata överallt. Jag önskar mig lite is bort. Ibland undrar jag om det inte är meningen med vissa saker. Det kanske är meningen att jag inte ska kunna rida just nu för att jag ska vila ytterliggare. Om jag ska vara ärlig orkar nog inte min kropp det ändå.
Det släppte verkligen en spänning när jag hörde att jag inte skulle behöva ta kontrastvätskan. Sköterskan berättade ju också att "fallet" ska rapporteras in. Fatta vad skönt!
Nu ska jag snart göra lite "nyttig" chokladmousse. Ska bli spännande att se resultatet. Jag hoppas att det ska bli gott. Nyttigt kan ju bli lite mindre gott ibland och då är det faktiskt meningslöst att äta det i mitt tycke.
Jag känner mig som ett stampat träd, hur nu det skulle kunna kännas. Kroppen känns lite mosig och orken har väl varit bättre. Jag ska iaf gå ner till stallet. Det lär ta en stund idag och jag vill gärna ha sällskap där nere. Sedan blir det en fortsatt kväll i soffan.
När man har gått hemma så här länge börjar man tappa begreppet om vilken veckodag det är, men jag vet att det är fredag idag. =)
Jag är sjukt trött nu, men jag överlevde. De hade tagit bort kontrastvätskan och det kändes mer än toppen. Sedan berättade sköterskan att sedan jag var där sist hade det kommit fram att just det som hände mig är en biverkan på kontrastvätska. Det kan komma långt efteråt. Det var ju väldigt intressant att höra.
Nu ska jag vila några timmar och hoppas att jag vaknar upp pigg och glad.
Japp, imorgon är det dags igen. Ny röntgen. Samma som sist. Ni vet, den jag blev dålig av. Suck och stön! Jag hade gärna avstått, men jag vågar inte det heller.
Bara att bita i det sura och ta det som det kommer. Jag har min fulla övertygelse i att kroppen var så slutkörd sist att jag inte orkade med några kemikalier i kroppen och att den nu återhämtat sig så pass att jag klarar av det. Jag tänker inte vika från den tron och den känns både rimlig och rätt.
Jag känner mig frisk, men så fort jag gör något tyngre, tex lyfter in en större mängd hö, lyfter en vattenhink och dyl blir jag dålig. Inte så dålig att jag blir tokdålig, men jag börjar må mycket illa så helt frisk kan jag inte påstå att jag är. Det märks alltså så fort jag måste använda mycket energi på en och samma gång.
Idag är lite arg på mig själv. Jag har faktiskt behandlat mig själv lite illa på en punkt.
Det kommer sig av att det är några andra som jag anser har behandlat en annan person dåligt. Därför känner jag ett visst motstånd gentemot och på något sätt känns det som att det har någon form av makt över mig. Det är egentligen fel. Jag har naturligtvis makt över mig själv och kan inte påverka genom det sättet jag gjort hur det behandlat den andra personen. Det här har lett till att jag har framstått som mindre bra, vilket naturligtvis sätter mig på samma låga ribba som de andra. De måste bort ur mitt liv och det omg. Det här har bara lett till att jag måtte aningens mindre bra. Idag ska jag göra något åt det. Jag kommer att känna mig som en ny människa när jag utfört denna "handling" i respekt gentemot mig själv. Så, nu är det avklarartoch ett avslutat kapitel i mitt liv.
I fem fristående delar kommer ni nu att få ta del av en gästbloggare. Det började med att jag och min inneboende hade sjukt roligt när vi en söndagsmorgon hamnade på sexmaskinsdelen på "sidan som säljer allt". Vi skrattade åt den ena saken värre än den andra. Jag skrev om det här i bloggen och fick sedan en massa frågor från diverse personer. För ett tag sedan lovade jag att visa bilder på några av dem, som en rolig grej kommer ni nu att få fem delar i ämnet. Här kommer den första.
Kom ut ur garderoben!
Jag vill börja med att tacka Jenny för hennes erbjudande om att gästblogga hos henne. Tack! Är längesedan jag delade med mig till världen av mina visdomsord och enorma kunnande. Tänker ägna detta inlägg åt att berätta om något otroligt jobbigt och obehagligt som hände i somras. Har verkligen försökt lägga skiten bakom mig, gå vidare och glömma liksom, men det går inte. Så detta får ersätta de terapitimmar jag egentligen skulle behöva hos den lokala vårdgivaren.
Det var en tidig morgon i augusti. Jag vaknar i ottan av en överfylld blåsa. Sömndrucken återvänder jag till mitt sovrum efter toalettbesöket för att plocka fram en tröja att skyla min kropp med när jag går ut i den daggdränkta och råa morgondimman för att njuta av dagens första Lucky Strike. Jag öppnar den innersta garderobsdörren och sträcker min stela kropp för att ta ner den stickade tröjan som ligger på hyllan. Precis när mina fingrar når den så ser jag något obekant på hyllan. I dunklet ser jag något ligga på hyllan framför tröjan jag dagen innan lagt på hyllan, och när jag tar ner tröjan faller objektet handlöst ner från gömstället. Innan den nått golvet har min hjärna hunnit registrera föremålet och listat trettiosju olika sätt som den kunnat hamna där på. Min hjärna levererar inget med någon bakomliggande logik, så min instinkt är att kasta föremålet på min nyvakne pojkvän samtidigt som jag undrar om han har något han vill dela med sig av. Han tittar på mig med tom blick och jag förstår att han inte har något med attentatet att göra. Frågan är bara; vems är den? På min hylla låg en rosa klitorispump med vibrationsfunktion. En atrapp med tillhörande slang och blåsa. Den ser använd ut, och det enda jag vet om den är att jag inte är ägarinnan. Den förblev ett myserium. En smutsig hemlighet som förföljer mig i mina drömmar och gör mitt dagliga liv till ett helvete. Jag hoppas och tror att jag en dag kommer att finna ro och kanske få reda på sanningen om myseriet bakom den rosa klitorispumpen. Till dess ber jag er alla att vara försiktiga. Kan det hända mig, kan det lika gärna hända dig. Ingen är trygg, men kom ihåg att sanningen finns där ute. Tack för er tid. /Lindah Sjöberg
Jag vet att jag skrev om att man inte ska önska människor ur sitt liv, men jag vette fan om jag kan hålla det längre. Två måste bort. Jag orkar inte mer. Ni är i vägen för mig. Jag stör mig på er. Bort! Försvinn! Schas! Tjou!
Nu är det kanske inte så enkelt. Jag har försökt länge. Det går inte. De etsar sig fast som två fula finnar, en på varje skinka. Nu tänkte jag till lite. Istället för att önska dem bort kan jag försöka fokusera på deras bra sidor. Jag vet, det låter absurt och kommer att kräva MYCKET eftertanke.
Den ena personen hade jag en liten lista för som jag hade lust att skrynkla ihop och slänga. Jag måste iaf sluta kämpa för att de ska bort. Det verkar meninglöst. Det fungerar inte. Jag har försökt LÄNGE nu. Omöjligt! Jag inser mig besegrad på det planet.
Imorgon kommer en gästbloggare att skriva det första inlägget i en kortare följetong här på bloggen. Jag har en stark känsla av att ni kommer att tycka om det nya inslaget i bloggen.
En liten hint är att det kommer att handla om följande ämne:
För er som behöver glasögon, men inte har dem på er kan jag berätta att det här är en sexmaskin.
Jag funderar på att göra det nu. Det känns som att det är "obehöriga" som läser nu för tiden. Ni lär märka om ni kommer in här senare. Gör ni inte det får ni helt enkelt be om lösenordet. Jag vill bara att de som är delaktig i mitt liv läser här.
Suck alltså! Hur mycket kan hästar lyckas åstadkomma med staket? På mindre än en månad har de lyckats ha sönder två trästolpar och dragit ned nästan hela nedre tråden. En längre bit av den iaf. Jag såg det inte förrän idag. Nu är det iaf fixat. Jag lyckades nog få dit ström också. Hoppan var halvvägs ut igår och jag vill gärna att hon är kvar inne.
Det är meningslöst att ha vinter utan snö. Allt är ju nästan borta nu. Hur kul är det med snuskig lera ute? Allt är ju blött och äckligt nu. Det här är inte ok!
Ni kanske har börjat fundera i dem banorna efter att ha läst ett antal inlägg här senaste tiden. Jag vill säga: Nej, det är det inte. Attraktionslagen är en universell lag. Man kan jämföra den med gravitationslagen, fast attraktionslagen handlar om energier och frekvenser. Jag är ingen expert på området och jag lär nog aldrig orka läsa på. För mig handlar det om annat.
För någon månad sedan började jag tillämpa den mer medvetet i mitt liv. Jag önskade vissa saker. Jag kan ge ett konkret exempel. Jag önskade en person bort ur mitt liv. Det jobbiga var att jag var beroende av personen för mina ”behov”. Jag vill inte gå in på detaljer. Jag önskade iaf bort den typen av person ur mitt liv. För mig är vissa saker av högt värde i livet. Bland annat det faktum att vi alla är här på samma och lika villkor. Vi har alla samma rätt att existera på jorden. Naturligtvis vill jag inte ”gifta mig med alla”.
Jag hade ångest över att personen mer och mer trampade över denna gräns och så att säga var i vägen. En dag, utan min inblandning skedde något, och personen försvann. Jag hade fet ångest eftersom jag fortfarande hade ”behovet” av personen. Jag valde att inte hänga upp mig på det utan istället önska mig en ny person med samma värderingar som mig i livet och som passade in i det tomrum som nu uppstått. Det tog inte lång tid innan denna person/personer dök upp, av sig själva och utan min inblandning. Jag tycker jättebra om dem och är mer än nöjd med den nya situationen.
Attraktionslagen fungerade, om än inte på det sätt jag önskat. Jag lärde mig något av det här. Det är dumt att önska en annan människa ur sitt liv. Jag tror att man ska hålla sig väl med de flesta för man vet ALDRIG när man kan komma att behöva just den personen.
Jag ville också ha in mer pengar i mitt liv. Jag önskade mig ett högre ekonomiskt flöde. Här är det lite fusk för jag hade tjuvstartat redan innan i somras. Helt plötsligt när jag ägnade mig åt mina vanliga små kalkyler i excel insåg jag att jag hade möjlighet att dubbla mina intäkter varje månad. Det var inte så långt bort. Om jag bara kunde trolla lite här och trolla lite där. Tjolavips! Vad hände? Jag öppnade min frekvens för att det nya flödet var möjligt och sedan dess har det blivit mycket bättre.
Den största vinsten för mig i att tro på det här är att jag blir min egen herre. Det är jag som bestämmer över det som sker i mitt liv. Ansvar och frihet. ALLT är mitt eget ansvar. Det är fantastiskt. Det värsta jag vet är när känslan av att någon annan kontrollerar mitt liv har uppstått. Den känslan är något som har fått mig att känna mig deprimerad och nere. I och med att jag nu lever efter attraktionslagen har det helt upphört. Jag bestämmer allt i mitt liv. Ingen annan. Eftersom det bara finns nu i attraktionslagen skapar jag hela tiden min framtid. I allt jag gör. Allt jag gör är mitt eget skapande, mot det jag vill. Det enda hindret för att jag inte kan få allt är bara mig själv. Mina egna blockeringar. Är det inte fantastiskt?
Igår fick något mig att vilja skriva det här inlägget. Jag är less på att alla dömer alla hela tiden. Det första vi ser hos en annan människa är dess fel och brister. Jag kan undra varför. Dessvärre fick jag i natt ett ynka sms som satte allt på prov för min egen del.
Jag har under mina blott 31 år fått utstå diverse prövningar. Vissa större och vissa mindre. Den största av dem blev till en spiral som flöt på länge och bara snurrade vidare. Konstant varv, efter varv efter varv. Under den första delen av den här tiden skedde en kraftig utrensning bland mina vänner. De som inte visade sig vara vänner lämnade, eller fick lämna skutan och gå. Under den här tiden genomled jag också en stor personlighetsförändring. Jag blev paranoid och utgick från att alla ville mig illa och hade en baktanke. Jag vet inte vilken av alla delar som fick mig att tro det. Kanske var det den totala sammansättningen av händelser i följd. Min egen återspegling av den här tiden får mig att få förståelse för att vi aldrig kan veta varför en person agerar på det sätt som den gör. Min åsikt är att även om en person beter sig/agerar illa är den ändå värld en chans till, eller kanske två, eller tre, eller fyra. Döm inte så hårt innan du vet den bakomliggande orsaken! Även om du nu inte orkar stå ut – tillåt personen komma tillbaka när den är redo. Allt har inte med dig att göra.
Om någon ber en person att beskriva en annan person börjar personen generellt med de negativa sidorna hos den andra. När vi utgår från de negativa sidorna kommer vi sällan ens till de positiva. Av vilken anledning är det egentligen så? Varför väljer vi att utgå från en person utifrån det vi personligen anser är negativt? Det kanske inte är negativt för dig fast det är det för mig. Varför vill vi framhäva de negativa sidorna hos någon annan och inte de positiva? Är vi rädd att den andra ska vara bättre? Och då undrar jag naturligtvis: Vad är bättre?
Vi människor ska också bete oss och agera på ett speciellt sätt. Det är viktigt. Vi ska heller inte känna känslor. Vi ska inte vara vare sig glada eller ledsna.
Jag är lite trött på detta spel nu. Prövningen jag fick igår löd: Okänt nr: Gott nytt år! Jag: Gott nytt år! Vem är du? Okänd: ”Jag sätter in dina pengar imorgon….. miss u. x”
Om jag nu anser att vi inte ska döma så hårt blir det här väldigt svårt för mig när jag sagt upp bekantskapen med den här personen. Utan att blinka kan jag säga att jag också kan svara miss u 2-jävlig mycket dessutom. Det var inte på grund av honom jag sa upp bekantskapen. Det var på grund av mig själv. Det var för min egen skull. Jag var tvungen att säga nej till den typen av handlande från en annan person. Jag vill heller inte spela något spel. Vi lever bara en gång. Vi har inte tid att spela spel som inte leder någon vart pga. någon form av stolthet eller vad fan det nu kan vara.
Vad är problemet med att vi inte kan vara ärliga i vårat handlande?
Har vi fullt upp med att konstatera att andra personer är för feta, för smala, har mustasch(kvinnor), ful hårfärg, fula kläder, fel bil, fel tv, beter sig inte enligt min mall osv osv osv. Varför kan vi inte bara vara?
Nu orkar jag bara ladda upp en så ni får nöja er med den.
Känner mig sjukt nöjd med mig själv, och snygg!
Jag fascineras av det faktum att från ingenstans dök det helt plötsligt upp män varje dag. Både gamla och nya. Tror att jag senaste veckan fått fem förfrågningar. I natt fick jag dessutom "bla bla bla.....miss u." Det var gulligt.
Jag ser fram emot nästa helg när det är planerad utgång. Hur kul kommer inte det att bli? Jag lär ju få ett helt harem.... =D
Bloggen handlar om mina sjuka idéer och konstiga tankar. Min fritid avhandlar jag med mina hästar och Vson. Ibland gästbloggar Vson. Jag är inte normal, men det är bara att läsa några inlägg så har du snart fattat konceptet.
