Livet På En Kant

Livet är en lång resa. Jag kan garantera att du kommer att stöta på minst en sten genom din resa. Vi har alla olika tidigare erfarenheter, förväntningar på vad som skall komma och vad vi önskar i livet. 

 

En sak som är väldigt säker är att för att klara ett lyckande måste du genomlida flera misslyckanden. Jag har gjort många misslyckanden och jag gör dem igen, och igen och igen. Vissa misslyckanden är större än andra. Hur jag upplever de är min egen personliga åsikt om vad som är ett misslyckande. I många fall som jag skulle berätta för andra vad som jag ser som misslyckande skulle antagligen en hel bunt med människor skratta. De skulle uppfatta det som något helt annat. Antagligen något positivt.

 

Vi ska göra ett test: Tänk i tre sekunder.

1. Kom på något du är dålig på, där du misslyckas.

 

2. Kom på något du är bra på, där du lyckas.

 

Var var du tvungen att tänka till längst?  Jag skulle gissa på nummer 2. Du och många andra. Vi lägger alldeles för stor vikt vid vad vi anser oss vara dåliga på. Hur kände du dig när du läste fråga 1 och skulle tänka på dina misslyckanden? Jag gissar att du fick en negativ känsla genom hela kroppen. Den är väl ändå onödig? Nu går vi vidare till nästa övning:

 

Av dina misslyckanden, hur många misslyckanden skulle du kunna göra bättre? En hel del skulle jag kunna tänka mig. Om du nu vände på det och såg det som att misslyckanden var en lektion i livet. Du har fått en lektion. Vad gör man på lektioner? Just det, man lär sig saker. Ett misslyckande är bara en lektion i att du vill göra något annorlunda nästa gång, göra något som i din värld ses som lite bättre. 

 

När du vill lyckas kan du göra det lite enkelt. Leta upp ett gammalt misslyckande där du vill göra något bättre.

 

1. Vad var ditt misslyckande?

2. På vilket sätt blev det ett misslyckande för dig?

 

3. Hur vill du att det ska se ut/vara istället?

 

4. Vad skulle du kunna förbättra för att uppnå känslan av ett lyckande istället?

 

5. Hur ska du gå tillväga för att uppnå målet?

 

6. Pröva!

 

7. Vad kan du göra för att fortsätta banan mot det riktiga målet?
Om du inte uppnått exakt det resultat du velat, börja om på punkt 1. Sätt upp delmål.

 

I hela livet, oavsett vad det gäller. Relationer till andra människor, jobb, ekonomi, hem osv kan du alltid följa den lilla guiden till att lyckas med du önskar. 

 

Innan du nu börjar med ditt nästa mål tänk på senaste gången du kände dig riktigt, riktigt lyckad. Känslan som sprudlar genom hela kroppen, stoltheten som lyser ut till alla runtomkring. Se dig själv i den situationen med det du valt i övningen ovan. Jag lovar att det kommer att ge dig en extra kick-start. Känsla är a och o. Vi var väl dessutom rörande överens om att känslan som dyker upp när man ska tänka på sina misslyckanden som i första testen INTE är något vi vill ha som känsla över en dag.

 

 

Alltså jag vet inte vad som har hänt den senaste tiden. Mycket jobb blir det iaf, men det är bra. Jag har massor att beställa hela tiden och det flyter på. Dagen har än så länge bestått i att hämta butiksinredningen jag köpte igår och sedan har jag gjort färdigt en beställning. Jag lär behöva göra en till snart. Allt kommer att bli så bra nu.

 

Veckan i övrigt kommer att bestå i jobb, jobb, jobb och sedan lite till, ja, just det, jobb. Tur att jag fixade hjälp till hästarna. Allt kommer väl precis i rätt ögonblick antar jag. Det är massor som ska göras med både det ena och det andra. Det är hur kul som helst. Sedan dyker det upp människor som vill vara återförsäljare också. Det är massvis med saker som planeras. Om jag ska se något positivt från igår så kunde jag göra en check på vad som fattas i mitt företagande. Det fanns ett hål. Han satte upp en modell för teknisk funktionalitet, tror han kallade det det, och emotionell.. Det fanns lite att täppa igen och det tänker jag göra. Jag är så grymt bra, men behöver bli lite bättre på några saker. Som tur är vet jag om vilka. 

 

Livet är trots allt ganska bra. Jag måste bara finslipa det där sista lilla och sluta irritera mig på de som jag stör mig på. Det är bara onödigt slöseri med tid faktiskt. Jag tänker iaf bara fokusera på mitt eget nu och skita i resten. Det är lättast. Jag har liksom ett dreamteam av människor runtomkring mig och jag är nöjd med dessa. Jag behöver inga fler.

 

Nu ska jag göra färdigt min lön för april så det är klart. Jag tycker bäst om när jag gör lönen, betalar räkningar och vet att det kommer in nya om ett tag igen. Då slipper man liksom fundera över så mycket.

 

Imorgon blir det tur till Bromma för att hämta investeringen jag gjort. Ikväll blir det till att åka nästan dit. Det är en utbildningskväll i närheten jag ska på. 

Innan det blir det lite jobb och stallet är redan avklarat. Nu fattar väl att jag har lite att göra. Haha! Normal living!

Grej nummer två människor gör är att de tror att man med tygelns kraft ska hålla kvar huvudet i den position man hittar genom att hålla fast det där med styrka. Sedan undrar man varför hästen blir halt i frambenen. Den har liksom inget annat val än att hänga sig i framvikt. Nej usch och fy! Det är precis tvärtom mot hur det ska vara. 

Iaf var det här en yngre tjej. Fördelen är att de ofta är "öppen för förslag" och väldigt lyhörda. Jag förstår att man får prestationsångest när man ska komma och rida en fin häst. Fördelen med Ante är att även om han är lite som han är svarar han omgående med eftergift och att gå i fin form om man sättet sig i en korrekt sits. Tacksamt med andra ord. Dessutom lyssnade hon och försökte göra som jag sa. Det är svårt att ändra något på en gång, men det gick bra. Hon red dessutom inte som beskrivningen ovan. Det är tidigare erfarenheter och när jag ser andra rida. 

Nu är det vila lite i soffan och sedan åka iväg. 

Imorgon blir det ännu mer äventyr. 

Gymet behöver inget besök idag heller.....

Berättade jag om att jag blev bjuden på middag av en man igår. Han är väldigt trevlig, men jag jobbade så det får väl bli en annan gång. Jag tror definitivt att vi har mycket att prata om.  Det är alltid bra att ha mycket att prata om. Allt blir liksom lättare då. Dessutom uppskattar jag när jag kan prata med människor och använda rak kommunikation.  Linda in saker i bomull har aldrig varit min grej.

Vill man träffa mig är det lite som bilden nedan, men det är så för alla som vill träffa mig. Jag förstår att jag kan verka skrämmande. Vågar man däremot inte ens fråga bör man nog fundera över hur man ska klara resten. Personligen har jag bara frågat en person. Jag är liksom inte intresserad av mer än just bara en just nu. Har fullt upp med annat, men den här enda känns som att jag kan ge lite av min tid. 

 

Jag har också kommit på en suverän idé för vad jag ska hitta på i framtiden. Ja, alltså förutom att sälja hästsakerna.  Ni tror väl inte att jag kan överleva genom att bara göra en sak?

Ikväll ska jag iaf ha trevligt. 

Vi stod och pratade om jag berättade om ett dilemma en kompis till mig har i sitt förhållande. Efter en stund säger att han har liknande. Först tänker jag om personen dilemmat nu gällde jävla pucko, men bestämde mig snabbt för att det var deras val. Vi pratade lite till och sedan slog det mig. 

En del av hans, och hennes, problem skulle gå att lösa med en grej. Jag tipsade om det och möjligheterna. Han tyckte det lät suveränt och har nu prövat. Igår kom det tacksamhets-smset om hur bra mitt tips var. 

Personligen känner jag för min egen del att jag klev ett steg upp på bra-människastegen. Istället för att döma gav jag ett verktyg att använda om man vill. Hela livet handlar ju om fria viljan. Vi väljer vem vi är. Varje dag och varje sekund. Kvällen avslutades med att jag berättade en historia om mig själv för en annan och jag vet att även den kommer att ge personen i fråga något tillbaka. 

Som ni förstår är livet på topp idag. Jag känner mig pigg och glad. Har ridit min bästa prins Ante och han är sitt vanliga jag igen. Nu när hans snedhet kroppen är borta. 

Efter förra inlägget jag skrev gick jag tillbaka i arkivet och läste några gamla inlägg. Jag kan erkänna att jag aldrig vågat göra det tidigare. Jag har varit rädd för det som var. Jag har min bild idag av hur det var och jag vet att mycket av det som var då har jag inget minne av. En sak är dock säker. Av det jag skrivit var det säkert tiotusen gånger värre än det man kan läsa i texterna. Allt var så mycket mer fruktansvärt. Jag var så mycket sämre. Oftast tänker jag inte på det, men ibland slår det mig. Kommer jag vara frisk resten av livet, eller kan det hända igen?

 

Jag är evigt tacksam för de insikter jag fick under den här tiden. Vetskapen, kunskapen och framförallt insikten om andra människor. Medmänskligheten jag lärt mig av allt det som hände. Ibland är jag rädd för att förlora den där extra gåvan "någon" gav mig när jag låg där på sjukhuset och blev behandlad som en idiot. Känslan när någon pratar med en som att man inte förstår, är korkad, en idiot, ja, det är bara att fortsätta räkna upp hur de nedvärderade mig. Du skall aldrig behandla en människa på annat sätt än att alla förstår och vet exakt samma sak som du gör. Det spelar ingen roll om personen i fråga är "efterbliven", handikappad, döv, stum, blind, ja, kom på vad fan som helst. Behandla alla precis som att de är fullt normala (vad nu det är). Jag lovar att om du avviker från det, kommer den andra personen att tänka att DU är en idiot, för det är precis så du beter dig. Jag kommer för evigt att bära med mig det här. Ni andra måste lära er att förstå, de flesta av er kommer aldrig att göra det överhuvudtaget, men ett fåtal av er kommer att kunna ta till er det här och vinna mer av livet.

 

Nu ska jag fundera vidare. De första inläggen fick mig att börja gråta, men när jag kommer ihåg den tyska tanten började jag istället gråta av skratt. Herregud alltså. 

 

Inläggen finns på länken.

 

Ibland önskar jag att jag kunde skriva precis allt jag gör, och tänker. Det är värre med det jag faktiskt tänker. Hela världen skulle läsa min blogg, för seriöst. Jag är allvarligt knäpp. Helt annorlunda än de flesta, men nu har jag något som kallas vett. Ibland funderar jag över de där två gångerna de ville lägga in mig på psyket. Satan i gatan vad arg jag var. Det sjukaste av allt var ju att jag fattade varför, speciellt gång två när jag satt i den där förbannade jävla rullstolen, oförmögen att få ut ett ljud när jag öppnade munnen. Tur att jag fått papper och penna för det stod seriöst på lappen: 

NEJ!!!!!!!!

 

Meddelandet gick iaf fram, men kommer ni ihåg den galna tyska tanten på sjukhus, herre min skapare, eller den dementa tanten som ropade på Sune hela dagarna(och nätterna). Nej, usch och fy alltså. Idag kan jag skratta åt det. Rummet de la in mig på var ju värre än psyket. Herregud! Nåväl, nu ska jag återgå till det inlägget skulle handla om.

Alla mina knäppa ideer. Det är verkligen tur att jag även fick lite vett fördelat till mig i det här livet. Om ni bara visste vad som försigår bakom kulisserna här. Ni skulle tappa hakan, men det är sådant man bara kan dela med några få utvalda om man fick lite av det där vettet. 

 

Ikväll blir det iaf en bananofee cheesecake. Den verkar grymt god, men jag har naturligtvis inte lagt några cashewnötter i blöt så det blir en liten special-special a la mig. Gött tror jag det iaf blir.

 

För er som vill läsa om galna tanterna och allt det får ni gå tillbaka i arkivet. Det började i oktober 2012.

 

PS. Anledningen till att de ville lägga in mig var att de trodde att jag varit med om ett akut trauma. Man brukar bete sig på det underligga sättet då, men jag visste ju hur fallet låg till och att det inte var så det förhöll sig.

Telepati fungerar ännu inte från människa till människa. Varken kvinna-kvinna, kvinna-man eller man-man. Jag vet, många kvinnor sitter nu med hakan i backen och kliar sig i håret. Tyvärr, det här är den bistra sanningen. Vill du att något ska gå fram måste du framföra meddelandet på ett eller annat sätt. 

Försök nu att återhämta dig från chocken. Jag har fler hemligheter att dela med mig av. 

När du väl kommit till stadiet att du insett att du måste framföra meddelandet du vill ha ut måste du framföra det till personen det gäller. Det fungerar INTE att berätta för precis alla andra. Inte ens om vederbörande sitter i samma rum och du talar om det för alla andra i rummet. Jag vet att det är svårt att ta till sig denna information för den är nästintill obegripligt långt från den verklighet många haft som sin sanning tidigare.  Snälla försök! Speciellt om det gäller mig för det är så jobbigt när jag sitter där med ryggen till och skrattar så jag nästan kissar på mig. Rough life! Jag fattar var du ville komma, men något gick snett när prövade med mig. Enda anledningen till att jag inte öppnade käften och sa något (mindre) lämpligt var att tårarna från mitt extrema skrattanfall rann ner för kinderna, men tack du gjorde definitivt min helg. 

Jag har känt mig lite ensam "ute på landet". Det jag saknade var helt enkelt någon i närheten som man typ kan gå ut och äta middag med, sällskapa lite. Sagt och gjort lade jag in en önskning. Det lät ungefär så här: jag önskar vänner som bor i närheten, som vill och kan umgås på nära håll. Sagt och gjort!

Förra helgen blev jag bjuden hem till någon. Den här helgen jobbar jag. Nästa helg blev jag medbjuden på middag på det närmaste stället där jag bor. Dessutom är det en till som vill träffas efter det. Kan det som finnas bättre exempel på enkla önskningar som slår in?

Om ni också lärde er det här skulle era liv bli lika enkla. Jag får helt enkelt börja skriva lite mer om hur det går till. Dessutom mår jag som mitt gamla vanliga jag idag. Hela morgonen har jag njutit av den underbara solen som skiner och fåglarna som kvittrar. Den här dagen får lätt 10 av 10 stjärnor. 

För mig gäller följande vid att mentalt må dåligt. Det är mig det handlar om kärnan till problemet är jag. 

1. Har jag fuskat med det jag ätit?

Först tyckte jag att jag inte gjort det, men när jag rannsakade mig själv lite noggrannare så, ja, jag gjorde det. Jag har ätit McDonalds en gång när jag var så hungrig att jag trodde att jag skulle dö. Jag har ätit godis kanske 5 ggr på två veckor(förutom mörk choklad). Jag har ätit saker innehållande mjölkprotein. Big fucking no no!!! Det här lilla räcker för att jag ska hata mitt liv. Jag borde väl ha insett vid läget där jag köpte proteintillskott att jag var på väg utför. Nej, tillbaka till standardnivå igen. Här handlar det om att vårda sitt inre och yttre. Visa sig själv den respekt man förtjänar. 

2. Har jag gjort något jag inte är helt nöjd med?  Har jag gjort något som jag mår dåligt över? Ja, nu har jag ju det. Jag är nog känslig, men de negativa tankarna över den här "oskyldiga" personen gör att jag mår sämre. Lägg till på den här punkten om du även gjort något mot någon annan. Hur dåligt mår du inte då? Nej, fram med positivt tänkande igen om andra. 

Bootsen kommer att kosta 250:-

Kvaliteten på lädret är så bra att man fattar inte ens att det är möjligt.  

Jag är alldeles för snäll. I mångt och mycket på många plan. Hårt och jag är ledsen, men de två senaste har jag packat ihop i ett litet paket och lagt upp på en hylla. Ni har ätit tillräckligt. Ja, jag kanske är lite bitter idag, eller åtminstone låter som det, men ut med det gamla och in med nytt. Det är lite som i garderoben. Slänger man inte, får man inte plats med nytt. Hejdå gamla "vänner". Jag har nya nu. De måste få plats. Och vad gäller de två som åkte ut. Det finns nya att äta på, men jag lovar - ni kommer aldrig att möta någon som mig igen. 

Sedan är ju ett måste snygga underkläder. Det finns ingen gång man känner sig så snygg som när man har snygga underkläder. Man kan se ut som en lodis utanpå, men man har liksom ändå det. 

I det här paketet är det dock "hemliga" saker. 

Idag blev det en heldag i stallet. Jag var inte hemma förrän kl 04 i morse så tror mig när jag säger att jag var trött och seg. Det var ändå en skön dag att göra lite saker på. Alla hästar fick en liten "rastning" och lilla Hugos blev att bara gå in i ridhuset.

 

 

Ni anar inte hur länge jag har tänkt på att göra det här.Idag kom jag äntligen till skott. Det var någonstans på vägen hem från stallet som det slog mig att jag tänkt det här förut. Jag valde att strunta i allt vad både Uppsala och Stockholm heter. Istället har jag tagit mig hem till soffan. Ja, jag gjorde ett stopp på vägen, i köket, och tillagade min nya favoritmåltid. Det enda som fattas är ett glas vin (vinet har inte förflyttat sig in i kylsåpet än).

 

Min nya kärlek heter Jerusalem Artichokes. Om ni nu inte på en gång fattar vad det är ska jag berätta. Jordärtskockor på svenska. Varför har ingen talat om för mig vilka små guldklimpar det här är tidigare? Idag gjorde jag soppa på dem tillsammans med morötter. Det var så sagolikt gott! Och så enkelt.

 

Jag hackade två vitlöksklyftor och en rödlök, stekte lite lätt, lade sedan i min jordärtskockor och morötter. Lade i en Kung Markatta buljongtärning, den är ekologisk, och tillsatte sedan lite vatten. -kokade en liten stund, körde i mixern och kokade upp igen. Hur gott som helst! Egentligen tänkte jag ha i kokosmjölk också, men jag råkade ha i lite för mycket vatten innan. Smakade gudomligt ändå. Det här är en giver förrätt i alla sammanhang. Jag lovar att du kommer att bli kallad Mästerkock och kön till dina små bjudningar kommer att bli milslång.

Alltså det här med min lediga tid, det går sådär.

 

Dagen inleddes med att min surf på mobilen tog slut. Typ katstrof!!! Iofs varnade den för det redan igår, men det blev en promenad ned till affären för att skaffa mer. Jag tycker om Willys. Man kommer in, går snabbt genom affären, fram till betala-själv-kassan, trycker sig fram på en skärm, stoppar in kortet i maskinen, får kvitto och sedan klart. Man slipper till och med prata med någon annan människa.

 

Jag hade klarat mig utan surfen om det inte vore för att jag ska skriva ihop ett dokument åt en person. Det gick ju som bra.......direkt när jag laddat surfen blev jag spamad att telefonen med aviseringar. Köpa hit, köpa dit. Alla vill handla, svara på hundra pm till olika personer, leverantörer som hör av sig, kunder som hör av sig. Alla de som vill komma och titta på sakerna. osv osv osv. Ni fattar att dokumentet, ja, det ska jag fortsätta med nu, en och en halv timme efter att jag skulle. Haha!

 

Det är väl såhär det blir med nöjda kunder OCH så roligt jag har. I love my life!

Beställningar av med varor är på g. Jag hoppas innerligt på leverans innan fredag och som vanligt - jag är FÖRST I SVERIGE med dem. Allt är bara to die for! När jag tog i lädret från den här tillverkaren första gången gick det nästan för mig. Man bli liksom i extas och jag började nästan gråta av lycka. Förstår ni då hur bra det är? 

Nu är de iaf snart på väg till mig.

 

Själv ska jag skriva färdigt dokumentet som jag hade planerat, en tripp till stallet och sedan en tripp till (m)Uppsala eller in till Stockholm.

Ante däremot var helt sned. Bäckenet/höften skiljde en cm på vänster och höger. Det blir vila i två dagar, sedan kör vi igen. Jag hopppas innerligt att det här var det enda som behövde göras för att fixa honom. Han är min allra finaste prins. 

Nu är det snart dags för lite jobb. Jag har en del att göra, men det är faktiskt bara roliga saker. Jag funderar till och med på en tur in till city imorgon kväll. Jag har ju inget planerat förutom en sak jag har lagt undan på en affär och kom på att jag lika gärna kan ta den senare och passa på att han en skön kväll inne i stan. Jag får väl se vad som händer. 

Jag brukar ibland kalla en generation för generation gratis. Ni vet, det är väl vi 80-talister som vill(ville) ha allt gratis. Generationen sträcker sig även en bit in på 90-talet, sedan vet jag inte hur resten är. Gratis är iaf den nya tiden och nu har jag kommit in till en punkt där jag vill ha något gratis. Iaf till en början.

 

Det är svårt!
Enda skillnaden mellan mig och de som vill ha saker helt gratis är att jag har en ide. En jävligt bra sådan. Jag vet hur man kan skapa den och jag  vet hur den bör se ut. Den finns en liten version av det hela som jag har prövat och den är faktiskt riktigt dålig ur många hänseenden. Jag behöver någon som sitter på kapa

1. Jag behöver hitta någon som har resurserna att skapa det jag vill ha.

2. Jag behöver få denna någon att förstå hur den ska tjäna på att ska detta åt mig - nästan gratis.

3. Jag behöver få den här personen att förstå potentialen i min ide och hur stor den kan bli för den parten och hur stort det kan bli. För mig är den bara ett verktyg till att göra min grej 

4. Jag behöver få personen att förstå hur viktigt den här saken skapas utifrån vad jag vill ha och behöver.

 

5. Jag ska väl lyckas med att få till det här också.

 

 

Ja, jag ska nu joina mig med generation (nästan) gratis! Önska mig lycka till att gå med i "klubben".

Finns det något så mycket värt som att unna sig den lyxigaste av lyxigaste frukostarna?

Skulle inte tro det. Dagen till ära blev det naturligtvis holy moment med kaffedrinken. Den jag dricker 9 dagar av 10, eller mer.

 

Idag blev det även en frukost som för alltid kommer att ligga på all time high på lyxigaste frukosten ever.

 

Den bestod av superenkla bananpannkakor bestående av 3 ägg, 1 banan och lite fiberhusk för att få smeten att hålla ihop. Själv glömde jag det och undrade varför de första pannkakorna bara föll isär. Tillsatte lite fiberhusk och vips så var pannkakorna snygga och fina igen.

 

Sedan tinade jag lite hallon och blåbär.

 

Det blir lite torrt och tråkigt av att "bara" ha bär till. Förut hade jag kokosgrädde till, men nu har jag hittat den perfekta krämen som gör pricken över i-et. OCH det är lika enkelt som resten av frukosten.

 

Lägg en avokado och en banan i mixern tillsätt lite vatten och/eller kokosmjölk för att få den lite mer len.

 

Sedan är det bara att lägga första pannkakan på en tallrik, hälla på lite avokadokräm, en pannkaka till, avokodokräm och sedan en pannkaka tll överst. Toppa det hela med bären och du har den snyggaste och godaste frukosten ever. 

Ja, livet bara går av sig själv. Personligen ligger jag fortfarande i soffan. Det är tungt när man blir sjuk, men herregud, hänga läpp kan jag göra en annan dag. Snart vågar jag mig nog iväg till stallet i alla fall

 

Idag har flera bra saker hänt.

 

Kiropraktorn till hästarna som jag skrev om häromdagen ringde upp, även om det var några dagar senare än avtalad tid. Jag är ju sämst på att vänta. Jag har ungefär lika stort tålamod som en guldfisk. Hursomhelst struntar jag nu i att det tog tid för honom att höra av sig. Han hade tid redan på torsdag- Yeay! Och dessutom kommer han ut till mig. Toppentoppen! Jag slipper åka alla typ 20 milen tur och retur. Vad gör man väl inte för en häst? Den ska ju till kiropraktorn.......

 

På tal om att höra av sig sent ska berätta något sjukt här. Haha! Jag får aldrig döma i det här avseendet. Jag slår alla rekord. Det värsta av allt är att jag är kvinna.(Det är inte säkert att alla män skrattar här.)

I februari skulle jag höra av mig till en person. Det tog 26 dagar ganska exakt efter den dagen jag sa att jag skulle höra av mig. Jag skäms!!!! Iaf, svarade jag efter 26 dagar, sedan hade jag dessutom mage att bli jävligt irrriterad över att personen i fråga tog två dagar på sig att returnera sitt svar. Haha! Var tog självinsikten vägen? Jag insåg själv hur dumt det var att bli irriterad. Snacka om att kasta sten i glashus. Nåväl, vi har pratat efter det flera gånger och ingen har några hard feelings angående något. Vi har fått skjuta upp det mesta från bådas håll, men jag tror att allt löser sig till det bästa i slutändan. 

 

Sedan lyckades jag lägga ut några hästsaker på en anann sida på nätet och jag fick napp omgående. Sålde några saker rakt av. Jag tycker om smidiga och enkla affärer. Det här blir nog bra.

 

Jag hann äta världens bästa frukost i form av lövbiff, mozzarella och avokado. Frukosten bestod faktiskt av det.

 

Nu måste jag iaf ta tag i dagen och åka till stallet.

 

 

Ni vet att jag berättade om den där ekan ute på Atlanten som det kändes som att jag rodde häromdagen. Jag måste erkänna att på något underligt sätt verkar jag ro åt rätt håll. Just nu känns det som att jag är Jesus och faktiskt kan gå på vattnet fastän det är Atlantens djupastegrav jag ror över. Lite är det som att någon vill mig väl. Allt flyter liksom på åt rätt håll. Kanske att jag lyckades ro in i Golfströmmen och helt plötsligt bara kan flyta med.

 

Jag är överbelamrad med beställningar och faktum är att jag inte ens hinner med att ta alla och detta trots att jag har x antal andra personer som säljer åt mig och samtidigt har tagit emot beställningar även de. Det är helt galet och det stannar inte där. Nej, nej, ni känner väl mig. All in, eller inte alls! Varför inte göra något storslaget och satsa internationellt när man ändå håller på. Suck och stön! Tänk om jag någon gång kunde ta det lugnt och inte köra rakt upp mot stjärnorna. Det sjukaste av allt är att just den här gången känner jag mig helt lugn. Allt är bara en klar väg framför mig. Jag har besegrat alla hinder och väntar bara på vinsten.

 

Idag fick jag erbjudande om ett avtal, slumpen kom och gjorde mig besök. Nu ligger jag här nöjd i soffan med vetskapen om att jag har hela världen och livet framför mig. Kan det bli bättre? Haha! Jo, jag har ju en sak till jag önskat mig, men jag meddelar när den önskan slagit in. Den verkar behöva lite tid. Enklaste sättet att få den att slå in är att glida med allt annat, njuta och vara tacksam för att livet arbetar åt en. Just nu kan jag nästan bara stå bredvid och se på när jag lyckas med sak efter sak. Pröva någon gång du också! Känslan är otroligt befriande.

 

Om du funderar över att du kanske inte vågar göra något du har framför dig har du två alternativ till det du skulle kalla misslyckande, det du är rädd för: Alternativen är

 

1. Du kan faktiskt lyckas med det du företar dig

2. Du kan lära dig något du behöver göra bättre nästa gång.

 

Alternativ två är det du skulle se som ett misslyckande, men om du ser tillbaka i livet. Hur många gånger har du inte gjort om något du inte var helt nöjd med? Just det, en hel del gånger va? Nu är det bara att tuta och köra. Allt du kan göra är att vinna något för livet. Du kan åtminstone doppa tån utanför komfortzonen idag och överraska dig själv. När du väl gjort det har du all rätt i världen att unna dig något alldeles extra.

 

 

Feelgood 1

 

Jag längtar efter en massa saker jag har beställt. Det är duschtvålar, smink och grejer. A och O är att känna sig snygg. Alltid! Det har från underkläder till sista sminket att göra. Ni kan inte säga att jag har fel! Det är så. Mår du dåligt, snyggar du säkert inte till dig, men du borde. Mår du bra, har du redan snyggat till dig och mår bättre. Igår hade jag på något så enkelt som mascara, ögonskugga (som passar mina ögon då) och en blandning av läppstift/penna. Tummen upp från flera håll! Jag tycker dessutom om män som har snygga kläder och ser bra ut. Rough life! Det är bara så det är!

 

Feelgood 2

 

Se en bra film! Slet mig precis från The Holiday. Hur många gånger kan man inte se den? Om jag vore man skulle jag definitivt tycka att Cameron Diaz var den snyggaste och sexigaste skådespelerskan och Jude Law är ju bara to die for! The Holiday måste också vara den perfekta filmen ur flera aspekter. Vilken film skulle få dig att må bättre? Jag har ju en timme kvar av filmen när jag kommer hem.

 

Feelgood 3

 

Njut av dagen! Jag har precis konstaterat att det kommer att vara varmare i veckan. Great! Jag slipper liksom plågas av den totala smärta. Lägg till det att jag har 4 lediga dagar. Woho!!!! =D Me like a lot! Onsdagen och sedan hela helgen. Kan det bli bättre. =lyxliv! Bara att njuta av den här dagen också. Det bär alldeles strax iväg mot arbete. På onsdagen har jag en sak som är lite speciell, eller rättare sagt ska jag se om det passar att göra den här saken. Det är första steget i min "terapi" som jag berätta om. Hoppas att det passar för alla parter.

 

Feelgood 4

 

Ät choklad! Iaf mörk choklad. Det är man alltid värd. Dessutom höjer det serotoninhalten i hjärnan och man mår bättre. Du måste bara först vara intalad om att du verkligen är värd chokladen. Får du ångest av att du tror att du blir tjock - googla hur nyttigt choklad är. Så här enkelt är det att må bra.

 

Nu måste jag dock åka. Ska ta en dusch innan jobbet och jag är sjukt lycklig då jag packade upp min väska och hittade en duschtvål, min stora fetisch i livet.......då har jag iaf två, och med de fyra jag beställde (eller det var iofs fem) behöver jag bara åtta till för att vara uppe i normalt antal för mig. Femton är liksom lagom. Då har man ett urval varje dag.

 

 

 

 

 

Jag brukar inte använda ordet hat särskilt ofta för jag tycker det är lite hårt, MEN när det kommer till detta elände finns det verkligen inget annat att använda.

 

Kan man hata något så mycket som en datorjävel? Hur svårt ska något kunna vara? Något som normalt sett är så enkelt. Jag har seriöst haft dator hemma sedan 1986, Det är många år nu. Jag brukar lösa det mesta och hur kan något så simpelt bli ett så stort problem. Varför klagar just min dator på detta? Det är ju så simpelt.......

 

Jag får för bövelen inte in ett unzip-program på skiten.Nu, efter väääääldigt länge lyckades jag idag till slut få in ett. Det har varit fruktansvärt. Varje gång jag har sett att en fil varit .zip har jag har fått samma ångest som när man vet med säkerhet att man kört olagligt och ser polisen köra upp bakom en. Känslan när man bara väntar på att de ska slå på de blåa ljusen. Förstår ni hur illa det varit????? 

 

Nu på morgonen har jag försökt med 3 program. Datorn slog ifrån på två. Vad är grejen liksom? Ni vet när man suttit och laddat ned ett asextremt långsamt program och bara väntar på den där sista procenten och ska få trycka på kör-knappen. Då slår den av. Grrrrrrrrrrrr................... Man får liksom lust att ta upp skiten och kasta den i golvet hundra gånger så allt inuti flyger runt i rummet i tusen bitar. 

 

Nej, nu hittade jag ett unzip-program efter mycket om och men, nu ska jag bara parkoppla skiten också och det vet ni ju hur det brukar gå.

Här är en snabb guide till att ändra ditt eget sätt att tänka. 

1. Lyssna alltid på din egen magkänsla, din intuition. Det är din vägvisare till det som är mest rätt för dig just nu. 

2. Säger eller gör någon något som får dig sämre, att må sämre eller att bara förstöra något. Det handlar om dem. Se bara till att göra ditt, om möjligt aningens bättre. Sanningen kommer alltid fram!

3. Lär dig se skillnad på dina tankar och känslor vs den andres sätt att vara. Har du kanske förutfattade meningar? En enkel övning i detta är att vända på det som hänt. Av vilken anledning skulle du göra det som den andre precis gjort? Beror det på den eller berodde det på mig? Berodde det på den, stod du väl helt enkelt bara på fel plats vid fel tidpunkt när den var på dåligt humör. Berodde det på dig? Du kanske kunde gjort något annorlunda? En ursäkt rättar det mesta. 

De här 3 enkla sakerna brukar kunna få bort den mesta av ångesten personer har. Det är ju dessutom rätt simpla saker. 

Jag ska åka ut till stallet och njuta lite av dagen innan jag börjar jobba. Hästarna har fått vila lite ett tag. Jag hade hoppats att kiropraktorn som jag vill ha till både Ante och Simon skulle ha ringt och bokat tid i onsdags, men han ringde aldrig upp. Sjukt irriterande! Hade det inte varit för att jag just vill använda mig av honom hade jag ringt ngn annan. Nu tror jag att det bara är han som kan hjälpa och då vill jag ha just honom. Jag får väl göra ett nytt försök.

Annars längtar jag bara till nästa helg när jag är ledig. Det ska bli såååå skönt! 

Få se vad jag hittar på. 😃

Hursomhelst börjar man ställa sig frågor som innehåller om. Om jag inte, om jag inte, om jag inte. Nä lika bra att sluta tänka och bara tacka gudarna för att för att. Tack för att jag stod på exakt den tiden, exakt den platsen och hade ögonen på exakt rätt ställe. 

Jag tycker oftast att jag brukar kunna hantera de flesta situationer utan att hamna i någon form av chock, men det här blev för mycket. Nu ska jag lägga mig och sova. Imorgon är en ny dag och den får banne mig vara bara bra. 

Här är några saker som bara har råkat bli

*körde bil utan säkerhetsbälte, glömde tydligen att blinka i korsningen och inser när polisen stannar bakom mig att jag tydligen hade råkat glömma körkortet hemma". Hursomhelst. Jag fick inga böter. Fråga mig inte hur. Jag är väl en jävel på att snacka helt enkelt. När farbror polisen frågade om han skulle ge mig böter. Svarade jag helt kort. Helst inte! Den fungerade uppenbarligen. 

*en till med bilkörning. Jag råkade en gång göra en långkörning med bil, ja, alltså den här gången hade jag körförbud på bilen. Tydligen skulle den ha bestiktigats. Iaf stannar polisen mig. Den här fick böter - surt. När polisen är färdig helt. Hur ska jag göra nu? Ska jag sitta här mitt i ingenstans mitt i natten. Då tittar på mig, pekar med hela handen och säger. När vi kör härifrån nu kör vi åt det hållet, sedan kör du åt det. Fint konstapeln sa jag. Då vet jag. Grönt klartecken från farbror blå tolkar jag det som. 

*en gång ville jag åka på en resa. Jag hade bestämt med en person att vi skulle åka och även resmålet. Han kom på att han skulle bo på det dyraste hotellet på orten. Jag sa att jag inte hade råd. Svaret blev: då bjuder jag. Tack och bock! Det är så man råkar bli bjuden på en resa. 

Kommer fler senare i eftermiddag...... Jag har massor "jag bara råkade". 

Ni kanske tycker att jag ska gå till någon läkare? Jag redan blivit vampyrsugen på allt blod tidigare få de letat "fel". Finns inga fel på mig! Jag blir bara arg för att jag inte kan påverka helvetet och det kommer alltid när det går mot noll grader oavsett håll. Snälla vår, kom tillbaka. Vi saknar dig!

Snart kör jag varenda kur som finns. Lite får jag väl erkänna att jag "fuskat" med vad jag ätit och det slår till på en gång då. Kanske dags för mer strikt kosthållning igen. Det är ju bara det att då kommer vi till nästa problem......men det orkar jag inte tänka på just nu. Nu måste jag rycka upp mig och köra. Allt det där extra jag hade är bara roliga och positiva saker. Dessutom är jag nog värd en god kopp kaffe innan jag börjar jobba och då är det bara att sätta lite fart. 

Fundera på ni. Det var ni som tänkte i banor om sex, inte jag. 

Jag pratade också med en man idag. Han sa att jag ju kunde se det som öppet köp om jag träffade någon. Nu var tonen lite rå och han sa faktiskt till och med, om tex storleken inte passar. Alltså han fick lätt stå för dagens skratt. Nåväl, öppet köp it is!

Då är det väl bara å köra. 

Igår tömde jag hästtransporten på de sista sakerna från gamla stallet. Fy fan säger jag! Pröva att bära 6x25kg säck hästfoder uppför trappen/stegen till ett loft. Du får sjuk kramp i rumpa och lår. För att inte tala om att du inte ens kan hålla i dig i räcket. Armarna får sitt också. När jag var färdig (hade ju allt det andra också) avslutade jag med att gå 200 m bärandes 40 liter vatten. Allt för hästarna liksom!

Jag höll seriöst på att spy av ansträngningen när jag burit upp säckarna. Naturligtvis har man ju ont om tid då man skyndar sig. Vill ni veta vad jag gjorde innan? Nä, trodde väl inte det. Nu ska jag till stallet och guess what, jag laddar för dagens crossfit!

När ska jag gymma?  

Ni ska bara veta hur hölastning går till. Typ lasta ett ton 10-20 kgsbalar i släpet och sedan lasta allt ur släpet. Try it! Nä, just det. Inte så många brukar anmäla sig frivilligt. Haha!

Fatta att idag är en stor dag för mig. Det är första dagen i mitt nya liv. Nu ska jag se till att göra det bästa av det. Det känns fortfarande lite som en övergång mellan det gamla och det nya. Ni har ingen aning om vad som är nytt från idag jämfört med igår, men det vet jag. Det räcker liksom! Jag har vetat det i ungefär 1 år och 9 månader nu. Fatta hur länge. Jag har liksom kämpat och hängt i under den här tiden. Idag känns det som att jag tagit av mig ett bälte som hållt mig fast och livet har tagit ett stort hopp uppåt. Nog om det.

 

Vill du göra något svårt? 
Pröva det jag pysslar med.

Du ska ha koll på allt. Beställningarna är tammetusan det svåraste, men det kan ju bero på att jag har så svårt att bestämma mig för vilken av alla varor jag ska köpa in. Tänk om jag hade haft obegränsat med pengar? Ja, då hade jag garanterat suttit på ett helt lager med hälften av varor som ingen ville köpa. Du ska inte tro att det du tror säljer, säljer. Så fungerar det minsann inte.Vissa varor tittar alla på = behöver finnas för att folk tittar på dem. Andra varor "syns" inte, men de säljer innan de ens landat i Sverige. Det är så galet konstigt. Jag är ändå bara nybörjare och jag kör lite på känn. Nåväl, jag älskar ju att ha mina "små" utmaningar i livet och det är bara att tuta och köra. Efter en tids frånvaro har jag äntligen lyckats få kontakt med en av mina topnotch-tillverkare. Nu ska här beställas iaf. 

 

Ha det gott kära vänner! 

Här är början av den lilla vägen som ledde upp till Wimbachschloss, Hitlers jaktstuga.