Det blev lite meck med att gå ihop bil å släp och någon som följer med till kliniken. Nu finns det ju snälla människor så jag fick snabbt de två problemen lösta. Bra tänkte jag. Tid kl 13.30 fick jag också och det passade bra. Jag kunde ju ändå inte bara kasta mig hem och koppla på släpet. Ni vet, som när man har ett eget. Efter en stund kommer jag på - hundskrället. Oh, shit, vem kan ta monstret på så kort tid. Vågar ju inte chansa och lämna den själv när jag åker iväg till klinik. Tänk om det är något allvarligt.
Kommer på att B som jag jobbar med är ledig idag. Samtidigt som jag står och bläddrar i telefonen bland alla icke namngivna nummer efter just hennes kommer jag på något otroligt pinsamt, men det kan vi ta en annan gång. B är snäll och jag säger: Typ du kan få rida om du bara kan titta till min hund lite i stallet. Eller om jag ska vara mer ordagrann sa jag: Gör va fan du vill med hästen. Bara du kan ta hunden en stund medans du mockar och borstar.
Jag hämtar Ante, tempar honom igen, 39,2. Något bättre än i morse, men det är ju inte direkt normaltemp. Lastar in hästen och åker iväg. Det var iofs inte så enkelt. Jag fick psykbryt efter 10 minuter och önskade innerligt att hans färg inte är så åsnelik för det gör honom ganska ful när han är tjurig. (Kan tillägga att änden på repet som är en läderstump är väldigt effektiv när man kör på piskochsmisk-metoden)
Väl inne på kliniken känner jag mig lite dum för hästen med feber och som var ganska halt ser helt plötsligt både pigg och hyfsat ohalt ut. Hmm... Nåväl, veterinären kommer och vi går ut på gången där man springer med hästar. Han ber mig gå en par gånger på gången och sedan springa. Springa tänkte jag, han vill ju knappt gå. Vi fick till någon kamelliknande trav på bortvägen och på tillbakavägen blev det bara ren kamelgång. Veterinären sa 2-gradigt halt.
Han tittade igen på hästen och säger at vi ska röntga griffelbenet. Han kunde inte se att det fanns något sår som skulle orsaka den höga febern.
Vi går in och röntgar. Tyvärr vågade jag inte fota inne när jag såg röntgenbilderna för då hade jag kunnat dela med mig till er, men det kändes lite väl fräckt. Vi fick ta om tre av fyra bilder då de inte blev bra först. Han som tog dem höll på att träna, men mig gjorde det inget eftersom en superbraig veterinär kom och kollade hur bilderna blev på en gång. Röntgen visade ingen skada på griffelbenet tack och lov. Det man kunde se var att han var extra svullen över slemsäcken som sitter fram på kotan. Det är precis där han har ett skrapsår också. Jag fick ingen riktig klarhet i om det var det som gjorde febern.
Vi kollade inga mjukdelar med ultraljud eftersom han är för svullen. Han trodde inte heller att det var något sådant.
Nu ska Ante äta Metacam i några dagar och han ska få Penovet i tre dagar. För er inte så insatta är Metacam smärtstillande och antiinflammatoriskt. Penovet är penicillin. Penicillinet sprutar man in själv i en muskel i halsen och det är så där kul kan jag säga. Hästarna kan få en sk penicillinchock. Jaja, det är bara att trycka in skiten.
Han fick även bandage med salva över såren på benet. Det ska jag byta om två dagar.
Jag tror att det var allt. Vi kunde alltså konstatera att det inte verkar vara något stort fel på hästen. Febern sa han antydde att det var en inflammation på gång.
I morse när jag kom till stallet öppnade jag dörren tittar som vanligt på Ante som står rakt fram och konstaterar genast - hästen är INTE ok. Går iaf fram och ställer ut hästen på gången. Han var väldigt halt precis då och kunde väl knappt gå. Det känns dock inte orimligt med tanke på vad han gjorde igår. Jag hämtar kylbandaget och sätter på det. Samtidigt konstaterar jag att benet inte är så svullet ändå. Jag trodde det skulle se värre ut.
JJag går och hämtar termometern och ganska precis efter att jag stoppat in den hamnar tempen på 37,5. Oh, no, det är inte bra hinner jag tänka. Jag har faktiskt aldrig sett en termometer stiga så snabbt. Den slutade iaf på 39,6. Jaja, tänkte jag. Han har lite feber.
Jag gör en snabb check: 1. Håller den på att dö här och nu? Svar: Nej. Ok, då kan jag andas. 2. Behöver den träffa veterinär? Svar: Ja, det här känns oroväckande. 3. Hur pass kris är det på att veterinären kommer ut? Svar: Under dagen. 4. Vem ska jag ringa?
Jag börjar naturligtvis med min hyresgäst. Fattar ni hur bra det är att ha en hyresgäst som jobbat på klinik? Jag har ju sagt att hon är den perfekta hyresgästen. Hon säger att hon ringer till sin kompis som jobbar på närliggande klinik. Jag tänker sedan att det är bättre att ha samma veterinär vid eventuella biverkningar senare och fixar stallveterinärens nummer. Hon säger att hon kan komma ut senare på eftermiddagen. Skönt tänker jag. Då är det bara att jobba på och sedan åka hem när hon meddelar att hon är på väg. Trodde jag ja. Får snart ett meddelande om att hon måste avboka. Shit, vem ringer man. Mina hästar är ju aldrig sjuka.
Jag ringer både distriktsveterinärerna och den närliggande kliniken. Distriktsveterinärerna säger att de är kort om personal idag, men att de ska klämma in min häst någonstans emellan under dagen. Under tiden de kollar på ev tid hinner klinikveterinären ringa upp.
Han säger att det är oroväckande med så hög feber när hästen inte är mer svullen än jag beskrev och att det eventuellt kan vara ett sticksår i en led, sena eller kotsenskidan. Hjälp! Det vill jag INTE göra hemma i stallet. Jag som är livrädd för att få in smuts i lederna. Kotsenskida lät ju inte heller bra.
Nu måste jag ner och natta hästarna. Ante behöver ju tempas och ha lite annan vård nu. Fortsätter när jag kommer upp igen......
Sitter och äter lite bara för jag är galet hungrig nu. Internetet är segt så jag orkar inte sätta mig och ladda upp de sista bilderna. Det blev direkt åtgärder i stallet. Inga osäkra galler. De måste åtgärdas på något sätt. Jag skulle sätta upp skiva mellan Ante och Norton och skulle få hjälp med att skära till dem. Vid den avtalade tiden öppnade människan varken dörren eller svarade i telefonen. Då löste jag det på eget sätt. Hästarna är supernöjda med den nya lösningen.
*Ante tyckte det var suveränt med lite större box, för det får man om man kan hänga med hela halsen inne hos Norton hela tiden.
*Norton tycker det är jättepraktiskt med två vattenkoppar. Dessutom smakar Antes vatten mycket bättre. Bra lösning. Då behöver man inte gå så långt bara för att dricka heller.
*Ante tycker att det var jättebra med fler ätställen. Innan har trä bara kunnat intas vid dörren. Nu finns det en helt ny sida med trä. Ruttet trä smakar bättre än vanligt. Godast är naturligtvis färskt.
Som ni förstår tog vi bort gallren. Hästarna tyckte som sagt att det var väldigt roligt att ha lite ny yta. Norton deltog bla i mockningen av Antes box. Det blev en hel del extrajobb iom det här. Jag fick flytta vattenkoppen i Antes box och det var lättare sagt än gjort när slangen skruvade på sig så vattenkoppen gick igång var jag än satt den på den nya väggen. Det krävdes lite klurighet för att lösa det problemet. Sedan blev det även möjigt för Ante att plocka ur plankor i mellanväggen. Även det lyckades jag med lite klurighet lösa.
Jag kommer snart att kunna skriva in måååånga saker i mitt CV. Inte konstigt att jag kan kalla mig för allsmäktig. Jag är ju faktiskt det.
Imorgon blir det till att kliva upp lite tidigare för Antes ben kommer nog att behöva kylas igen så det blir sängen omg. Jag är trött nu. Det här blev en jobbig dag och inte har jag hunnit rida heller. Ni får naturligtvis ny update imorgon. Om inte annat kanske bara en bild på hur benet ser ut då och hur halt han är.
Har kollat på Ante en gång nu sedan jag kom hem och kylde samidigt benet. Han är hyfsat svullen nu, men det verkar rimligt med tanke på vad som hände.
Tror jag ska tempa honom de närmsta dagarna. Ringde "min" veterinär, men som jag sagt tidigare sviker hon ju och envisas med att jobba på klinik-denna gång i GBG. Suck! Måste hitta någon annan vet att använda mig av. Ska avvakta och se hur det ser ut i några dagar först nu. Han är lite halt, men musklerna lär ha fått sig en ordentlig smäll av allt dragande. Han hade lite ont i ryggen också. Stackars Ante! =(
Såren känns ändå som det minsta problemet då det bara var ytliga skrapsår förutom det som är nere vid hoven. Där har han ett jack in ner i kronranden. Jag har inte kollat hur djupt det är, men tänkte göra ett bandage som får sitta över natten. Det blir så mycket skit från torv och jag vill inte ha några problem med eventuella sprickor senare.
Jag kommer till stallet som vanligt i morse och börjar täcka ena hästen. Mitt när jag håller på hör jag hur det låter. Jag kollar upp och ser ingen häst i Antes box. Det jag däremot hör är sparkar mot väggen. På väg mot boxen ser jag honom sparka en gång till och precis när han gör det åker hoven genom gallret. Det kändes som att hästen dog rakt av. Senaste hästen jag hörde göra det fick de ta bort av skadorna på eftermiddagen.
Ni kan inte förstå paniken man får när man står där själv och inte vet vad man ska göra. Det enda jag kommer på som jag kan göra själv är att hämta släggan. Det gick sådär och det enda som hände var att han fick panik igen och sparkade som värsta galningen. Jag inser här att jag inte kan göra något mer och försöker tänka - lättare sagt än gjort. Det enda jag kan komma på är veterinär-sedera-kapa galler. Varpå jag ringer för att få tag på numret till veterinär.
Strax efter att jag fått svar lyckas han på något sätt komma loss, kliver upp och står på tre ben. Shit alltså! Vad gör man i det här läget? Har den brutit något? Sitter hoven kvar öht, eller är den inne hos Norton nu? Ni fattar inte hur rädd man och maktlös man känner sig.
Nu verkar det tack och lov ha gått bra. Jag har lagt kylbandagen i vatten och ska kyla benet när jag kommer hem. Min gissning är att det kommer att svullna upp. Mer information än så har jag inte just nu.
Bilderna blev inte jättebra och jag har inte tid att rotera den första bilden, men ni kan iaf se hur det ser ut just nu.
Jag skulle precis ta mig till bilen och åka iväg till affären nu, när jag kom på: Jag behöver inte det. Det enda jag inte har är bröd till imorgon. Men hur svårt är det? Scones är väl det lättaste man kan baka. Bara att göra degen ikväll och trycka in i ugnen imorgon. Bara jag inte glömmer att sätta på mer än lampan dvs. Det var väldigt jobbigt i fredags morse när jag lovat att baka till jobbet och jag hade gjort smeten och öppnade ugnen, som jag naturligtvis precis kollat att lampan slocknat. Ni vet den som talar om att det blivit tillräckligt varmt. Det första jag tänker när jag öppnar är: Vafan, det är ju kallt. Kollar på knappen och ser på en gång att den är ju för fan på lampan. Hur kul är det kl 0600 liksom? Inte alls faktiskt.
Idag blev det ingen ridning. Jag har inte känt mig riktigt kry på senare tid. Jag tittade till hästarna iaf och gamla Nortons ben ser hur fina ut som helst. Lite bekymrad är jag dock över Antes muskel på ryggen som inte vill bli bättre. Det skule faktiskt kunna vara som en person sa idag att han halkat och sträckt sig. Han är ju hopplös på att tappa skor och just den sida han har ont i tappade han bakskon för två veckor sedan. Kanske var det det som hände. Det var i den vevan han började få ont också. Lite vila kanske inte skadar honom.
Nu ska jag slappa lite till och sedan blir det tidig kväll ikväll. Imorgon har jag en del att fixa med på morgonen. Vill försöka kliva upp och göra stallet färdigt på morgnarna också. Det har gått sådär och på fyra veckor har jag lyckats en gång. =P
Ska precis gå ner till stallet nu. Jag vet inte om jag ska rida båda hästarna idag, eller bara Norton. Ante får fortfarande lite ont i ryggen vid ridning. Nu har jag åtminstone fixat en sko att slå på honom och kan rida lite ute. Om det skulle vara ridhuset som gör det har jag svaret, annars finns det ett antal till saker som skulle kunna vara anledningen. Jag vet inte om jag tror på det där med underlaget, men man vet aldrig. Hästar är olika.
Nu måste jag nog kila iväg till stallet. Åh, jag höll på att glömma. På torsdag ska jag träna och jag letar någon som vill ta lite kort och kanske filma lite. Min kamera fungerar inte så bra i ridhuset så någon med en halvschysst kamera och sedan kan man filma med min. Någon????
Det känns som att det kanske blir lite stiltje här ett tag framöver. Jag tänkte bara skriva om hästarna och ridningen här just nu. Av någon outgrundlig anledning lockar den andra bloggens ämne betydligt mer, men jag antar att sex alltid säljer. Det bara är så. Antagligen beror det på att alla är intresserade av det oavsett vem man än är. Det kanske är världens största hobby.
Det känns som att jag har tappat stinget lite när det gäller bloggandet på senare tid och det kanske är så det är. Jag tänkte dela upp bloggarna lite så jag inte blandar det jag skriver om. Den här kommer att fortsätta att handla om hästarna och den andra kommer att vara råare och mer ärlig. Den här kommer att vara likadan som den varit hela tiden.
Just för tillfället blir det nog inte så mycket roliga inlägg för jag känner mig inte så inspirerad av det, men något ska ni nog få snart. =)
Nu har jag ridit Norton och sitter bara och väntar på att maten ska bli färdig och att GBG Horse Show ska börja på SVTPlay. Ridturen på Norton idag var riktigt rolig. Han var väldigt pigg och framåt.
Jag jobbade mest på att få honom loss i högersidan och det gick sådär. Det känns bättre än det gjorde för en vecka sedan, men det är mycket jobb kvar. Finns ju inga genvägar när det gäller hästar och ridning utan det är bara att fortsätta med samma arbete. Det som istället blev lite av ett problem är att jag får för mycket samling. Det är svårt att rida honom i en form och samling som han egentligen passar in på i den kondition och styrka han är i just nu. Traven liknar mer någon halvhjärtad passagen. Tittar man i spegeln när man rider förbi ser han lite ut som en GPhäst. Jag ska försöka få till någon bild från ett ridpass snart.
Norton blir lite av en ostbåge när jag ridit en stund och jobbat med att få loss högersidan. Det känns som att han lossnat lite bak, men framdelen är fortfarande väldigt ojämn och allt blir helt skruvat. Jag försökte i skritt, men det blir lätt trav istället och då är vi tillbaka i att han hellre samlar än ställer ordentligt åt höger. Det är lite jobbigt att han är så känslig som han är för jag kan knappt röra mig i sadeln så händer jättemycket. Antar att det inte är något att göra åt den saken annat än att rida med mindre hjälper - och sitta mer still. Jag jobbade lite med att samla mer i galoppen också så vi kan komma tillbaka till våra piruetter snart. Jag har som inte något val gällande samlingen när han är så pigg för han blir som inte trött annars och han springer bara iväg istället.
På torsdag är jag ledig och jag funderar på att höra om jag inte kan träna med Norton då. Ante får fortfarande lite ont i ryggen och han får vila idag eftersom det är för halt att rida ute när han har tappat en sko. Jag har hittat den han tappade förut på samma hov och ska be någon hovslagare rikta till den bara.
Jag måste passa på att använda dressyrsadeln innan ägarinnan till den flyttar. Nu när jag haft en ett tag inser jag värdet i en dressyrsadel. Blir till att hitta en likadan, för den här var verkligen bra. Visserligen är den gammal, men vad gör det. Sitsen blev kalasbra i den och jag fick inte ont i knäna.
Med Ante fungerar höger varv mycket bättre i den sadeln än min hoppsadel. Jag hoppas att det är lika när jag rider Norton för då kanske jag kan få till bättre byten. Mitt mål just nu är att få till någon form av byten i serie. Det borde lyckas eftersom jag har gjort det förut. Just nu är hästen inte riktigt lös i höger sida och det är där största problemet ligger. Får se hur det löser sig idag.
"Att våga är bara att mista marken för en stund. Men att inte våga fast man vill, är att mista sig själv och mer därtill."
Jag ska återigen göra något ni andra aldrig skulle våga göra. Sannolikheten att jag skulle lyckas med detta är nog ännu mindre än med min förra galna grej. Ibland kan man ju undra vad som driver en.
Å andra sidan, sannolikheten för att jag ska lyckas med det här är kanske ändå större. Kan jag bara använda mitt lilla intellekt på rätt sätt har jag med största sannolikheten lyckats. Och, någontstans är det ändå så att alla som vågar har när de väl bestämt sig för att försöka samma chans att lyckas. Resten är bara upp till var och en. Har jag inte tagit chansen, så har jag inte ens prövat mina 50% att få avslag. Vad är det som säger att just jag inte skulle lyckas precis den här gången? Tänk om....
Jag undrar lite vad som driver mig till sådana här saker. Är det bara för att få lite spänning i livet, att jag ska lyckas med något ingen annan kan eller vad är det? Om jag ska vara ärlig vet jag det nog inte ens själv. Det kanske bara är så simpelt som att jag inte hittat min plats här på jorden ännu. Det finns en plats för alla och jag kanske helt enkelt bara inte har hittat min.
Den här senaste grejen är iaf ett jobb som jag ska söka. Roligt va! Uppfylla kriterier för jobbet? Det beror helt och hållet på hur man läser texten. Först gäller det väl att man kommer till intervju, eller? Tydligen skulle man ha teknisk bakgrund och ha varit operativ ledare i minst 5 år.....arbetar på de två punkterna. Allt beror ju på hur man läser texten, eller hur? =) Dessutom uppfyller jag många av de andra kraven. Vem kan uppfylla ALLA kraven i en platsannons?
Tänk om..................
"Bara de som vågar misslyckas stort kan lyckas stort" John F. Kennedy
Jag har legat hela eftermiddagen med typ migrän. Fryser så fort jag går utanför täcket. Jag hoppas verkligen det går över till imorgon. Det här var inte roligt. Som om det inte vore nog har jag ont i hela kroppen också, Ska snart gå ner till stallet och göra färdigt det sista och natta hästarna. En stund till ska jag ligga och tycka synd om mig själv bara.
Det finns lite fler filmer att titta på här som jag inte har sett. Jag lyckas fortfarande inte komma igenom min brandvägg och ladda ner saker. Det är ju tur att datorn är "inbrottssäker", men skulle kanske vara bra om jag lyckades göra inbrott hos mig själv.
Har precis kommit upp från stallet. Det blev hoppning för Antes del idag. Det var hur kul som helst. Skönt att börja komma igång igen. Idag blev det väldigt enkel hoppning och det passade bra. Vi har inte hoppat sedan oktober och vill bara komma igång lite lätt.
Nästa lördag blir det också hoppning då jag och den jag gjorde sällskap med ska hoppa tillsammans igen. Min mål är att kunna starta 110 i maj och då är det bara att ligga i. Förra året blev det ingenting då hästen först var halt och sedan var jag sjuk. I år har det börjat bättre då hästen är ok och jag har hållt mig frisk än så länge. Nu tror jag inte att jag blir dålig igen så jag måste ligga på sjukhus, men man vet aldrig. De kom ju aldrig på vad felet var.
Idag när jag hoppade kändes det lite ringrostigt då jag vinglade lite mellan hindren. Lite bättre plan och ordning till nästa gång. Jag har hört av mig till min äskade tränare som svikit och lämnat Sverige, men jag har inte gått något svar. Nu gjorde jag det igår så jag kan härda ut några dagar.
Jag sitter bara och väntar på att kaffet ska bli färdigt. Sedan ska jag gå ner till stallet och släppa ut hästarna. Liten fikapaus och sedan bär det av till ridhuset där jag och en från grannstallet ska bygga hinder. Det ska bli jätteroligt. Om ni har tur kanske det blir någon bild idag.
Jag har inte hoppat Ante på jättelänge. Han kommer antagligen att bli vädligt glad när han ser bommarna ligga i ridhuset.
Om en stund kommer min städerska för kvällen hit. Först ska jag speeda ner och ta in hästarna. Lite pinsamt är det, men jag glömde bilen i stallet. Jag vet, det är galet, men jag glömde verkligen bilen. Hur kan jag göra det när jag dessutom gick förbi parkeringen? Glömma bilen.....hjälp! Jag kom inte på det förrän jag kom hem och undrade varför bilen inte var där. Haha, jag måste nog söka hjälp ändå.
Jag är egentligen inte knäpp. Jag utlämnar mig bara lite mer än andra óch det är väl inget fel i det? Ni får ha precis vilken åsikt ni vill om mig. Your choice!
Idag har jag gjort en rolig sak. Dock är jag tveksam till svar. Det är inte mig personligen det gäller. Det är nog mer så att den jag försöker få tag i inte vill ha något med Sverige att göra och det är ju svårt för mig att lösa. Nåväl, jag har gjort lite av det jag kunnat. Om det inte hjälper får jag väl köpa en biljett och bara åka dit och knacka på dörren. Han och jag kommer alltid att vara vänner, vi har känt varandra så länge nu. Han är dessutom min hästguru och utan honom känner jag mig vilsen i den stora världen och som nobody. Hans senaste arbete bevisar dessutom det jag alltid vetat. Det är till och med så att jag jag skulle kunna ge honom platsen som allsmäktige. Nästan iaf.
Jag torde få svar snart någon gång.
Nu ska jag ner och rida. Ante blir i ridhuset idag. Jag har sällskap dit av en kompis som också ska rida. Igår var hans rygg bättre och jag red lite. Idag hoppas jag att den blivit ännu lite bättre för imorgon hade jag tänkt hoppa lite med från grannstallet. Roligt, roligt! =)
Nu måste jag gå och ni kan vara säkra på att jag är inte så knäpp som jag ibland framstår här. Jag är en genomsnäll, ärlig människa som aldrig gjort någon något ont. Happysmile!!!
Just det, det är när jag har lite tråkigt jag hittar på de här knäppa grejerna att göra, men tro mig. Det är inte lätt att även med alkohol i kroppen ha en intelligens som överstiger 93% av befolkningen. Jag borde kanske ägna livet åt något annat än att bara flytta bajs från A till B.
Jag hade ett bra samtal med en person idag. Hon fick mig att tänka om lite. Är det kanske värt det ändå? Jag vet faktiskt inte. Det känns ändå inte som att bollen ligger hos mig. Det här har inget med senaste tidens inlägg att göra. Ville bara inflika det. Iaf, för min del är det ändå som att flyga flygplan utan vingar att styra det här skeppet, om bollen nu så att säga skulle ligga hos mig. Ibland måste man våga för att vinna. Grejen är den att de flesta är rädda för att förlora, men hur kan man förlora något man inte har? Jag läste en gång en artikel där Helena Lundbäck sa: För att kunna lyckas måste man våga misslyckas, eller något i den stilen.
Om man tänker efter hur det ser ut i en prislista när det är 100 starter. 100 starter gör att sannolikheten att vinna är 1% i förhållande till de 99% som inte är första platsen. Vi kan ju bara konstatera att oddsen inte direkt är på den som inte vågar misslyckas sida.
Det som skiljer om man nu lyckas vinna när det bara är en ynka procents chans att vinna är att den lyckan är total. Om det istället bara är etta eller tvåa man kan bli är det inte samma utmaning och vinsten dvs lyckan blir inte densamma.
Jag är en ganska hårdhudad människa och om jag måste kan jag släppa allt vad empati heter och bara köra min ångvält. Det är bra om ingen står i vägen för jag visar ingen hänsyn och den som står kvar blir platt. När jag vill något kan inget komma i min väg - förutom en sak. Om det gäller en annan person och den inte vill vara med respekterar jag det högaktningsfullt.
Det finns en person som läser den här bloggen väldigt mycket, eller om jag ska vara ärlig, så vet jag ju inte att det är är den personen. Det är lite mer så att jag hoppas att det är det. Antagligen så mycket att det blivit min verklighet. Egentligen spelar det ingen roll, om det är så eller inte. Jag kör på hoppet och det gör mig lite lycklig. Om det nu skulle vara den så har jag två saker att säga till den idag. Det är två citat/ordspråk från okänd härkomst.
*Ett misslyckande är alltid en händelse, inte en person.
*Det finns ingen större kärlek än den som stannar kvar, fast det inte ser ut som att det finns något att stanna kvar för.
Vi måste diskutera det här med bloggen nu. Det finns något som är lite jobbigt i dagsläget. Jag gjorde ju en pinsam grej häromdagen. Inte bara häromdagen iofs. Nu vet både ni och jag att jag göra pinsamma grejer mest hela tiden, men nu var det en sådan här extra pinsam grej. Det är till och med så att jag inte ens VÅGAR skriva det här på bloggen. Och det beror på en enda sak, eller två iofs.
Ett; Jag fick ett besök här igår på bloggen som var "lite fel". Det var en googlesökning. Vanligtvis när det kommer en googlesökning är det på negerkukar. Det var inte det här. Det här var mer unikt. Negerkukar är ju som en par om dagen. Dessutom var den här sökningen från fel del av Sverige. Två; Jag är ju paranoid. Vi har pratat om det förut. Det är möjligt att jag borde ta bort trackingkoden. Det skulle göra mitt liv enklare. Jag tror som någonstans att jag har kontroll. I trackingprogrammet kan man döpa folk. Jag döpte en besökare. Vi kan säga att jag döpte honom till Pelle(Pelle heter egentligen något annat, men han är en man). Pelle var in och besökte min blogg en hel del. En dag kommenterade Pelle bloggen - som Nina. Vadå Nina tänkte jag? Det är ju Pelle, men varför kallar Pelle sig för Nina? Ja, ni fattar kanske. Jag har ju noll koll. Det är bara googlesökningarna jag ser.
Nu har ju jag ångest över min pinsama grej, det som jag inte ens pallar att skriva om, för jag fick en googlesökning, som jag i min lilla paranoida hjärna gjort om lite. Tro mig, när denna googlare dessutom var tvungen att googla sig fram hit idag igen blev jag ännu mer paranoid.Tänk om skulle vara just fel person? Jag brukar ställa mig frågan: Måste jag dö? Svaret är alltid nej. Lite ångest däremot bjuds det på fritt just nu.
Jag stör mig lite på att min svenska i förra inlägget var lika illa som om jag vore mindre begåvad. Det kanske vore något att börja korrekturläsa mina inlägg ändå.
Idag hittade jag något jag nästan börjat tro att jag förlorat för alltid. Det var ett tag sedan jag googlade honom och just sista gången såg jag att han inte var kvar där han jobbade innan. Besvikelsen var total. Han var borta, gone liksom. Ända sedan han flyttade har en del av mig saknat honom. Just när det kommer till ridningen är han allt för mig. Han betyder allt. Det är både på gott och ont. Utan honom har det som tappat meningen. Jag hittar ingen väg vidare. När han är i närheten kör jag obehindrat på motorvägen. Jag behöver inga avfarter för jag vet att han alltid backar upp. Ni vet vem jag pratar om om ni känner mig. Tänk om jag kunde hitta den sanna glädjen i ridningen igen. Det där som gör det värt det att förfrysa fingrar och tår, vara så trött att man inte längre vet vad man heter, veta att man kommer att vara lika trött nästa dag man kliver upp som när man lägger sig, ser att man ser ut som en fågelskrämma i spegeln. Det är när man är där man har hittat den totala lyckan i ridningen och hästarna. Meningen med livet liksom.
Jag trodde att jag hade hittat en ersättera, men något den senaste tiden har fått mig att gråta invärtes. Jag orkar inte se på längre. Ibland tänker jag att mina hästar inte har det så bra. Gården ser ut som ett skrotupplag. Det står ett gammalt skjul i hagen som borde rustas upp(naturligtvis avspärrat), stallet är grislila, jag åker inte och kollar mina hästar hos veterinären bara för att. Nu har jag dock insett vad det är som är skillnaden. Mina hästar har inte ont i hela kroppen och jag rider ändå. Jag ser när hästarna har lite ont, tar reda på vad som torde vara orsaken, löser problemet och rider vidare utan ont. Jag har kolla på vad mina hästar får för mat. De äter rätt mat och bra mat.
Jag vill nog, om jag ska hålla på med hästar, hålla på med det på en mer proffesionell nivå, men var hittar man det i Sverige? Jag har ingen lust längre att spånet eller alla trehundratrettielva pulver ska vara det viktigaste för just den hästen. Jag pallar inte det. Hur svårt ska det vara att förstå att hästen, just hästen är det viktigaste. Motion och bra ridning kommer före borstning och alla pulver. Det är ju konstigt att man blir "tilldelad" ett vanligt ordinärt träns och ett vanligt tränsbett av billigaste sort när man arbetar med att rida världens bästa hästar. Där fanns inga pulverburkar, inga specialgrejer. Hästen i sig kom helt enkelt först. Det är det jag vill hålla på med. Inget jävla trams. Jag har fått nog av det nu.
Jag har alltid känt mig lite konstig och alltid undrat över varför jag inte bara kan gå förbi obemärkt. Nu kanske ni skrattar åt det faktum att jag inte ens fattar varför. Jag hajar inte grejen varför alla verkar komma ihåg mig. Alla känner apan, apan känner ingen. Det är få personer jag kommer ihåg och har jag dessutom lyckats komma ihåg namnet på den andra är det ju fantastiskt.
Nu gjorde ju jag värsta knäppgrejen häromdagen och jag har sjuuuuk ångest över det. Snacka om att sjunka till botten. I samma veva hittade jag dock en like och den var bra. Den gör lika knäppa grejer och känner samma ångest. Skillnaden mellan mig och den andra verkar vara att den har accepterat det faktum att den är så här och har en klokare inställning än mig.
Diskussionen mellan oss flöt på i stil med:
Tänk att leva som grå mus. Hur kul är det när man är gammal liksom?
Eller hur?! Vem kommer ihåg en fegis?
Ja, så vad säger ni. Svarar ni ja på att vara en går mus. Vi alla vet ju att vi tänker på den där trista läraren som vi antar, dessutom tänkte precis varje gång vi såg den, när hade den sex senast? Eller vem kommer ihåg den där som inte ens vågade fråga något i butik. Rätt! Vi kommer inte ihåg den.
Ni alla kommer alltid att komma ihåg mig och om jag ringer någon och pressenterar mig med hela mitt namn vet alltid den jag ringer vem jag är. Det är sådan jag vill vara. Jag vill vara en intressant person, en intresssant person är alltid viktig för andra och det är det jag vill vara. Dessutom vill jag bli ihågkommen efter min död. Det är det inte alla som blir. Vilka kommer du egentligen ihåg?
Jag får väl leva ett tag nu i tron att jag framstår som fucking crazy och lite av en stalker, men jag har ju andra som stalkar mig och de kommer ju jag ihåg, så. Vafan! Let´s go on with it! This is just me.
Jag vet inte riktigt vad som driver mig till sådant här lidande. Kanske är det det att jag måste känna lidande eller så är jag bara en enda knäppskalle till människa. Jag vet inte vilket, hursom är det nu gjort. Mitt fucking crazy liv fortsätter. Problemet med just det här är att jag är rädd att personen det gäller ska läsa bloggen och det känns inte riktigt, riktigt rätt asså. Hmm....jag vill ju berätta för er andra om mina strpatser.
Å andra sidan, om jag vågade göra den crazy grejen borde jag väl kunna berätta för er, eller hur? Jag ska ta mig en dusch nu, samla mig lite och sedan sätta mig ner och skriva ett litet roligt inlägg om mitt senaste tokeri.
Nu har jag 'lätt' ångest över bloggen och den galna grejen jag gjorde för ett tag sedan. Puh! Det blir nog bra. Jag har ju gjort ännu en move gällande det, men den har inte kommit fram ännu. Allt jag kan säga är att världen är bra liten, eller......är det så att den som söker skall finna?
Jag kan ju nämna lilla detaljen att jag hade ett 'besök' här på bloggen via google och sökning var specifik gällande mitt senaste 'offer'. Det är fet ångest........När besöket dessutom var tvungen att läsa kategorin Tvåbenade problem blev ångesten total.
Senaste tiden har jag bara skrivit om hästarna och jag. Det är tydligen inte så intressant om man ser till statistiken. Nåväl, jag antar att jag har ett tråkigt liv. Nej, det har jag nog inte. Jag utväntar faktiskt en move jag gjorde och som om inte den moven, vilket var min galna grej, räckte. Har jag gjort något ännu galnare. Jag har inte riktigt gjort det ännu, utan jag har har bara tryckt på on-knappen.
Anledningen till att jag inte vill skriva om det just här är att den det gälller skulle kunna läsa och det känns oroväckande. Det är nog mer än jag pallar, däremot, om utfallet skulle bli positivt skulle ni kunna få ta del av mina knasigheter.
Ridpasset med Norton gick egentligen inte jättebra, men det är inte alltid det som är meningen. Dagens ridpass resulterade istället i en massa information inför kommande utveckling med honom.
På den mentala träningen pratade vi om skalan av avslappning. När jag rider Norton känns det som att jag sitter still, och det ser nog så ut, men idag kände jag efter flera gånger och jag är beredd att påstå att vi båda är extremt stressade. Om ni någonsin sett mig och Norton tillsammans är du nog inte beredd att hålla med. Det ser bra ut, jag vet, men inom både mig och Norton är det extremt stressat. Jag måste jobba på det och målet är nu att lyckas få större och större del av ridpasset med lägre stressnivå. Jag tror att jag är fullt kapabel att klara detta moment själv.
Jag konstaterade också att jag inte får hästen loss från höger hand. Det är svårt för mig att beskriva vad som sitter fast och inte vill bli lösgjort då jag bara rider på känsla jämt. Jag är väl inte så bra skolad antar jag. Jag vet inte, men det känns alltid som att jag redan kan allt. Det kanske är så för alla. Jag vet inte varför jag kan göra en piruett, lyckas göra byten i varje eller få hästen att trampa. Jag har aldrig lärt mig, jag bara kan. As simpel as that! Iaf, jag vet hur jag får hästen loss i höger tygel. Det är lättare att göra det på någon annans häst för till och med jag får mina egna hästar lite till mina små gullebarn, men nu är det bara att köra - hästen ska loss från höger. Just nu har jag inget i vänster.
För det tredje lyckades jag göra ett byte till höger galopp med bara sitsen. Alltså, jag har varken skänkel eller tygel på vid bytet. Det är bara med hjälp av sitsen jag får till det. Jag är bara sååååå nöjd med det. Det var allt jag ville idag. Att få till ett byte med bara sitsen. Det är jättelätt från höger till vänster galopp, men nästintill omöjligt för mig åt andra hållet. Det hänger ihop med att jag aldrig kommer loss från höger tygel.
Nu är det roligt. Jag har en del att jobba med. Redan nu har jag utformat en plan i huvudet och den brukar jag kunna hålla. Och på det där med piruetten....idag gjorde vi, visserligen katastrofalt, men vi gjorde trots allt, en 5meters volt i förvänd galopp. Det var inget jag tänkte göra. Han ville ju bara inte ta vänster tygel....
Nu ska jag ner till stallet. Jag får springa och göra iordning Norton för kl 18.30 är det upptaget i ridhuset och jag ska hinna rida innan det. Idag ska jag jobba på bytena igen. Fick lite tips av GP-ryttaren idag och jag ska köra på dem. Det är lite med ställningen, sluta och tjolahej tjolahops. Vi får se vad det blir av det.
Ante får fortsatt vila då han fortfarande hade lite ont i ryggen i morse, men han är betydligt bättre. Jag skulle antagligen kunna rida honom. Han har aldrig haft ont i ryggen förut och därför vill jag att han är helt hundra innan jag hoppar upp igen. Ont i ryggen kan leda till så mycket mer. Det han har ont i just nu är bara en muskel som är spänd och det är bara lite vila för att det ska bli bra igen.
Jag har funderat lite på det här med männen nu och har kommit fram till ett antal slutsatser. Till viss del beror det faktiskt på den här mentalkursen jag gick på. Jag tänker lite fel när det gäller män har jag kommit på. Det första jag ska tänka om på är biten om mig själv. Ni andra vet det redan, men jag är lite seg ibland.
1. Det första är alltså att han ska vara tacksam att han får spendera tid med mig. Han ska se det som en ära, ni måste betänka att jag klassificeras som drottning här på jorden och hur många vill inte vara med mig? Jo, precis, massor. Med andra ord: Behandlar han inte mig med den värdighet och respekt jag förtjänar kan han brinna i helvetet istället. (Om det är man och du känner dig träffad så stämmer det. Korrekt antagande att du är en av dem som är passe nu.)
2. Vi har pratat om det här tidigare. Han får absolut inte ha för liten, ni vet vad jag pratar om nu, vill inte använda fler könsord i bloggen. Det räcker med att mer än hälften av googlesökningarna till den här bloggen är med diverse könsord numer. Fler behövs inte. Ja, är inte svaret att du känner att du garanterat inte har för liten är du helt enkelt inget för mig att hänga i julgranen.
3. Han måste gilla uteliv och då menar jag inte ute på krogen liv utan att vistas utomhus. Jag har transformerats till en form av organism som mer liknar Vsons, både hårmässigt då det emellanåt känns som jag odlar päls på kroppen. Ni vet, den där när det känns som att man har en svart mustaschmatta och att alla ser hur håret i ansiktet fladdrar i vinden. Min gissning är att jag ser mig själv för nära i spegeln. Alternativt att jag faktsikt ser ut så, men då får jag väl lägga till en punkt här.
4. Han måste acceptera eventuellt fult växande hår, samt diverse valkar här och var på kroppen. Jo, jar har sådana. Här är det inte bara brösten som hänger. Lite fläsk här och där fladdrar också, men det är inget jag någonsin vill höra. Speciellt inte den där dagen när jag har som absolut kortast stubin och hatar allt och alla i hela världen. Det är ganska exakt var 28:e dag. Be prepared!
5. Han måste tycka att lukten av häst är ok. Det är praktiskt taget en omöjlighet att umgås med mig utan att känna doften. Det kan även tänkas att hans egna jackor, kläder, sängkläder, ibland finns även risken att underkläder drabbas av doften. Trots att de aldrig mött stallet.
6. Han måste första att i det här hemmet är det hästarna före allt. Risken finns att det kan dyka upp hästsaker som måste torka på golvet. Visste ni att saker torkar jättebra om man har golvvärme och lägger dem på golvet? Det är mycket praktiskt.
Jag tror att det var allt för nu. Det här är bara början på listan. Jag har nog fler saker, men som sista punkten sa: Hästarna före allt. Nu måste jag ner och släcka lampan för de kör med lyset släckt när de sover.
(Punkt nummer 7 kommer att bli att jag vill inte ha någon som är ful, för vem fan vill ha det liksom?)
Nu har jag gjort världens speedstädning. Jobbigt när det ser grönjävligt ut och den man hyr av ska komma. Det är tur att jag kan det här med speedstädning. Måste bara kolla så han inte ska ha något från köket då jag har en del disk kvar. Vågar ju inte köra diskmaskinen när jag inte är hemma och ibland diskar den inte rent så jag måste köra om disken tre gånger. Hmm....
Jag ska skynda mig ner till stallet så jag slipper skämmas och bara ringa och fråga om han ska ha några köksgrejor med sig. Pinsamt, pinsamt. Nåväl, jag lär överleva.
Det blir lite kort inlägg här nu. Jag kände bara att jag ville dela med mig av mina kommande mål med hästarna.
Med Norton vill jag sätta bytena bättre. Jag vill att han efter bytet bibehåller samma rytm och tempo. Sedan vill jag att byte från vänster till höger går lika bra att göra som höger till vänster. Hö-vä är bara ett litet ombyte med sitsen, men till höger får jag inte till något byte på det sättet utan han fortsätter i vänster. Sedan vill jag också kunna trampa hästen lite. Jag har provat lite under helgen och jo, lite fick jag väl till det. Om jag kan det? Nä, men jag lär ju aldrig kunna om jag inte provar hur det är man ska göra.
Med Ante vill jag kunna få till att höger galopp fungerar klockrent. Det går bättre och bättre. Jag tror att min nya taktik med att stå upp i början kommer att generera snabbt resultat. Det som är jobbigt är när hästen lär sig att sätta ryttaren ur position för utan sitt säte är man helt lost, åtminstone jag som rider med 99% säte. Jag tänker också påbörja byten och förvänd galopp. Det är viktigare med den förvända galoppen i början då han verkar ha väldigt lätt för att byta och dessutom byter väldigt rent dvs bytena är väldigt korrekta.
För er som inte kan så mycket om hästar får jag nog ta och skriva ett inlägg om vad de olika sakerna är. Får nog ta och göra det senare. Jag har också hov/skoinlägget kvar.
Jag ska göra en mer detaljerad plan för min mål också. Bloggens mål har dalat, men ridningen är mycket viktigare för den gör min lyckligare än bloggen. =P
Det är vad jag inte har just nu. Eller rättare sagt. Det blir ingen tid över till att skriva här. Jag har fullt upp med annat faktiskt. Skrev om ridningen med Ante tidigare idag. I min telefon ligger en hel radda med bilder som jag hade tänkt lägga upp, men jag har varken tid eller ork att göra det.
Skrev för ett tag sedan att jag har fullt upp med annat och det är det där annat jag pysslar med just nu. Jag hoppas bara att jag får ännu mer annat att sysselsätta mig med snart. Happy me!
Ante är klar för dagen och jag fattar det inte, men han var sjukt pigg idag också. Jag tycker mig också kunna se att inställningen till arbete hos honom förändrats och han är mer ambitiös nu. Han är väldigt alert att göra det jag ber om, till och med så att han kommer på saker som jag kanske bad om och försöker även då. Hihi, han är rolig. Det är ju så det ska vara. Hästen ska vilja så mycket att den gör något bara man tänker saken. När det är så är det roligt att rida. Idag fick jag be honom vänta på att göra saker. Det är så himla roligt att rida en ambitiös och känslig häst. I början av varje pass just nu kokar det dock i mig för hans nya special "kamelen" kör han på stenhårt i början. Idag var han dessutom flängig och tittig. Han brukar ju vara stencool.
Ridpasset blev i alla fall kanon och Ante går verkligen framåt. Jag ska se om jag inte kan få någon att filma lite snart. Roligt att titta på film och jämföra lite med de som var för snart tre månader sedan. Det jag känner att jag måste arbeta på nu är att få honom lite kvickare för sidförande hjälper. Det är mycket framåt och lite åt sidan. Ibland blir det även framåt när det är meningen att det ska vara åt sidan. Måste jobba på att bättra det.
Höger galopp var tio gånger bättre idag än igår. Idag började jag med att stå upp och låta hästen galoppera genom hela ryggen och gå välidgt lågt med huvudet och nacken. Det är ju när jag sitter ner han sätter mig snett och börjar byta ohc tjafsa. Bättre att "lura" hästen lite så att allt arbete blir positivt. Positivitet leder till mer positivitet och då löser sig problemen automatiskt.
Det jag blev lite oroad över var att han hade ont i muskulaturen i höger sida på ryggen. Det kan bero på flera faktorer. 1. Något är fel på hästen. Han går lite konstigt med vänster bak ibland, inte så att han är halt, men tex ibland när han vänder runt på stallgången flyttar han benet lite konstigt. 2. Igår var han mer spänd vid ridningen och det blev lite bråkigt ett stund. Anspänningen från munnen gör att hela kroppen blir spänd och det kan vara så att det var kvar sedan dess. 3. Det snöregnade igår och han blev lite blöt genom täcket. Jag trodde att det inte spelade någon roll, men jag kanske ska vara noggrannare med att lägga på ett torrt nästa gång. Han kanske är känslig som Norton. Det jag tror mest på är en kombination av de här tre sakerna tillsammans. Bättre ridning ger mindre anspänning vilket leder till mindre känslig rygg. När jag får till högergalopp så att hästen kan arbeta mer korrekt och mer avspänt blir han starkare och det blir helt enkelt bättre.
En sak till jag lagt märke till är att han inte sätter muskler i den takt han arbetar utan han faller ur lite istället. Det betyder att musklerna inte får tillräckligt med näring. Ante är ingen storätare och det kanske är viktigare att se till att han äter rätt mat. Norton äter ju större mängd grovfoder under ett dygn oavsett. Det vet jag sedan tidigare, men Ante äter minst 4 kg mindre. 4 kg motsvarar ungefär 2 kg kraftfoder. Det blir ganska stort näringsbortfall. Nu tänkte jag inte öka kraftfodret med 2 kg, men han kanske helt enkelt behöver mer kraft. Just nu får han bara 0,25 Krafft Groov 125 och 0,25 Krafft Föl. Jag ska nog öka på lite till honom. Jag vet sedan tidigare att jag har en tendens till att underskatta det faktiska arbetet mina hästar utför när jag rider.
Är precis på väg ner till stallet. Idag blir det ridning av båda hästarna. Tanken idag var egentligen att rida ut, men den ena jobbar idag och sedan tappade Ante en sko i fredags. Känns lite dumt att rida ut utan sko när det har snöregnat på snön. Det blir liksom is då.
Det blir istället ridning i ridhuset med Ante. Jag hörde att de har någon tömkörning där idag, men det är bra miljöträning att det händer andra saker runt omkring. Igår skrittade vi nära ett hinder där en hoppade. Jag kom på att det är bra träning inför kommande framhoppningar. Nästa gång ska jag skritta mellan väggen och hindret där det blir lite trångt. Igår hade vi även spännnande när det rasade snö från taket. Han blev lite stressad först, men efter en stund brydde han sig inte öht. Perfekt, jag lyckades!! Innan red jag på Norton när det rasade och han funderade inte ens på att det hände något. Hihi, gammal och rutinerad. Han var dessutom fullt upptagen med att glänsa för publiken och hade inte tid att fjanta runt.
Norton, jag och Vson tar nog en tur i sommarhagen idag igen och ser om vi kan hitta den borttappade bootsen. Jobbigt att tappa den ute. Det är dessutom de enda bra jag har just nu. Hoppas att den inte snöade över igår bara.
Nej, nu ska jag ta och gå. Update to come när jag kommer upp igen.
Idag har jag ridit båda hästarna. Hjälp, vad roligt det är!!!! =D
Morgonen började med att jag hade sovmorgon. Jag och Vson gick ner och klippte Norton sedan. Han hade riktigt damp idag, Norton alltså och halva huvudet är fortfarande kvar att klippa. Suck och stön! Borde han inte kunna stå still vid en ålder av 22? Jag blev iaf tvungen att släppa honom på ridbanan medan jag hämtade ridutrustningen från sadelkammaren för jag vågade inte lämna honom själv på gången. Han körde en onemanshow på volten under tiden. Sedan bar det av ner till sommarhagen. Vson följde med och jag vet inte vem som hade roligast, men jag tror det var Vson. Norton var inte ett dugg trött utan vi taktade(!!!!!) in på stallplanen. Jag insåg att hästen måste arbeta och tryckte in hunden i en box och tog tokskallen Norton med mig ner till ridhuset. Behöver jag säga att han glänste idag?
Vi hade lite publik från början och hon glodde som fan kan jag säga. Den kvinnan och jag har haft en par duster tidigare då vi inte delar åsikt i mycket. Glo på för fan. Det är få förunnat att kunna få äga en Norton. Hon gick ut och vi körde vidare.
Jag tycker om känslan när man gör värsta värstingökningen i trav på honom och känner lite njae, den blev lite slängig och jag kände inte att han gjorde den helt hundra genom ryggen samtidigt som den som eventuellt satt bredvid hade fått gåshud av den otroligt flashiga traven. Det är mojs! Eller den när man gör en tiometersvolt inåtställd i förvänd galopp och är lite missnöjd får två galoppsprång var inte riktigt i balans. Höga krav? Nä, det tycker jag inte. Jag är nöjd när jag gör piruetten i förvänd galopp igen. Jaså, du tror mig fortfarande inte? Tänk på att det tar tid att få en häst på 22 i form igen.
Ante gick jag ner med efter och han startade som vanligt med kamelen. Jag har börjat störa mig som fan på det och blir riktigt irriterad. Det är inte rätt häst att vara irriterad och rida. Nåväl, vi kom över det. Måste dock arbeta lite med mitt temperament i höger galopp och rätta till det faktiska problemet och inte lösa det temporärt bara. Något blir ju tokigt när det kommer till höger galopp. Jag måste bara komma på vad det är. På slutet gick han dock som en Gud. Han är nog kanske Gud till och med. Idag gjorde han jättefina öppnor mot spåret från snett igenom. Jag har aldrig lärt honom sluta på det sättet. Ni tror att jag rider utan plan. Jag vet det, men det är ni som rider planlöst. Hur skulle det annars kunna vara så att jag är så mycket bättre än er? Min häst kommer att speeda om er alldeles strax, trots att vi haft både skador och sjukdom som gjort att vi kom 1,5-2 år efter.
Jag har precis fått tillbaka min geist så watch out. I will beat you all. Ni anar inte vilken kapacitet jag egentligen besitter som ryttare och när det kommer till tävling vet jag att jag är en miljon gånger starkare mentalt än er så ni kan helt enkelt inte vinna över mig. Kaxigt? Nä, det är bara sant.
Idag ska jag ner till stallet och rida båda hästarna. Norton tänkte jag klippa för han blir så svettig av att ridas hela tiden och det är bättre att han har lite kortare päls då. Han sätter liksom mammutpäls. Det är bättre om de är lite korthårigare. Dessutom är det inte så snyggt när hästen ser ut som ett förvuxet gotlandsruss alternativt skogstroll.
Norton tänkte jag nog rida i sommarhagen för då kan Vson följa med. Han tycker att det är roligt och Norton blir inte så rädd när hunden springer hundraåttio varv runt honom. Ante skulle nog bli lite upprörd, eller tycka att han ska leka med hunden och jag känner inte att jag har någon större lust att vara med och leka den leken.
Saker jag borde är att köra iväg sopberget som bildats i den tomma boxen, men det lär inte hända förrän tidigast ikväll och då blir det inte på soptippen. Jo, jag vet att jag är en ful fan, men jag har ett jättebra ställe att lämna av soporna på där det är öppet dygnet runt. =)
Nu måste jag dock gå så jag får något gjort idag innan halva dagen har gått.
Japp, då var det klart. Beslutet var väl både lätt och svårt. Det är ju inte direkt så att man har den fetaste plånboken och när kassan är begränsad blir det till att välja.
Förut när jag jobbade i ett annat land med hästar såg jag den här hingstens statistik i en tidning. Jag förundrades över hur den var etta-tvåa-etta-trea i statistiken och tänkte, eftersom den då kommit till Sverige, att den skulle få många ston och var populär. Så var icke fallet. Å andra sidan ligger det landet längre fram än oss allt vad gäller ridning, hästar och avel. Sagt och gjort blev det nu den här hingsten.
Ni får gissa lite. Ni fick ju några ledtrådar av mig här. Stammen är lite liknande Nortons kan jag också lägga till. Det är en hopphingst i första hand. Prisklassen är den lägre och den är inte så jätte-jättepopulär i Sverige.
Får ett samtal precis innan jag slutar att mina hästar är lösa - hela bunten! Mutter, mutter. Säger att jag måste dra och skyndar mig till bilen och kastar mig iväg. Tack och lov var varken tant Hulda eller farbror Oskar ute och luftade sina bilar. Inser när jag börjar närma mig stallet att det är dumt att ha gasen i botten, samtidigt som jag tänker fan ta Ante, inser jag att hästarna är faktiskt lösa och skulle kunna komma travandes på vägen. Ante får skit för det mesta som händer, men han är man och borde ha vant sig vid det här laget.
Ser när jag vänder in på stallplanen att ett stycke Grålle står på ridbanan och Humle och Dumle är infångade på gräsbanan. Puh! Tänker samtidigt Grålle är inte så fet ändå(sedan är ju inte jag så normal). Samlar mig en stund, pratar med de i stallet, glömmer att tacka för att de styrt in kossorna i respektive fållor och hämtar Grålle. Går tillbaka för att hämta Humle, men han får damp och tycker inte alls att vi lekt färdigt. Kom och ta mig om du kan leken har vi ju inte kört än. Mitt adrenalin slår i taket och jag plumsar bort till Dumle som parkerat en bit bort.
Går ner med Dumle och jag ser att Grålle tänker elaka tankar om att jag Dumle igen. Adrenalinet kokar åter. Går upp för att hämta Humle som kommit tillbaka till grinden. Bra tänker jag. Han är ju kvar själv nu. Haha!!!! Trodde jag ja! Humle kastar runt kärringen (dvs jag) får nog och kastar grimman i arslet på hästen. Är han dum ska det fan göra ont också. Hunden fattar vinken och jagar iväg hästen. Vad tror ni hände?
Svaret är att hästjäveln är kvar på gräsbanan. Han kan gå där. Jag fick damp och åkte hem.
Jag ska fortsätta utforma min lilla plan på hur mitt liv ska se ut, men nu är det arbete som gäller. Inlägget och hur viktigt det är med skoningen kommer också. I helgen har jag inte så mycket inplanerat så då blir det kanske att jag har tid att skriva.
....och håller på med hästar hela dagarna har jag faktiskt inget annat att skriva om just nu.
Dagens ridpass med Ante blev på ridbanan. Han körde som vanligt kamelen i början. Han gick riktigt bra till slut, men det är inte alls som att rida i ridhuset. Det känns som att ridningen i ridhuset blir mer kvalitativ än den på vådan miniridbana. Det är ok. Ibland kommer man till en framhoppning som är miniliten och där ska man sitta och trängas en fyra-fem, ibland till och med sex-sju stycken. Lika bra att träna på allt. Då ligger jag steget före redan nu. På tal om det kanske jag ska dra ut vattenmattan när jag rider i ridhuset någon dag framöver. Bra träning. Då behöver jag aldrig känna att det kanske skulle kunna bli något problem. Nu är det inte det nu då jag i början tar ut matta, mur eller vad jag nu kan hitta varje gång jag tar fram en bom. Då blir det lika naturligt för hästen att det ligger en matta eller mur som en bom. Smart va! Om jag har hoppat fem gånger med hästen och det fem gånger av dem funnits med vatten då är det lika vanligt och normalt för hästen som bommen på backen är. Hästar räknar så.
Nu har jag en hemlighet när det gäller att "lära" dem att hoppa titthinder, men det får ni faktiskt belata för om ni vill lära er det. Ingenting är gratis här i livet vettu.
Ridpasset blev ganska bra till slut och jag är nöjd med min totto. Själv kände jag att fick värsta håll redan från början och det var jobbigt att rida med det.
Nu ska jag sova för mitt nya liv med massor med häst är lite uttröttande. Jag är bokstavligen helt slut när jag kommer in, men imorgon är det fredag och sedan är det helg. Asskönt!!!! =D
Mentalkursen jag har gått på har betytt en hel del för mig. Både när det gäller hästar och ridningen och i mitt övriga liv. Mitt nya motto är ju "det är inte hur du har det utan hur du tar det". Det är mina nya ledord.
*Mitt stall är jävligt fult - jag har ett stall= gör det bästa av ditt fula stall. Hästarna får mat och vatten och framför allt stallmiljön dvs rutinerna passar hästarna som står här ypperligt och tom Ante har mindre saker för sig. Han är lugnare.
*Jag är inte så rik - jag har vilja och kapacitet att arbeta mig fram till det jag vill+jag har bra schyssta vänner=möjligheter till hjälp med andra saker finns tex har jag nu blivit erbjuden av TVÅ personer att låna deras hästtransport. Den ena är ett byte av tjänster vilket blir en win-winsituation för oss båda. Det är den andra också, men den behövde inte hjälp lika ofta. Happy me!!! One problem solved.
Det här är två saker som jag har börjat se mer som något positivt. Det går inte längre att vara ett offer i livet. Vi är alla offer för våra egna liv, men jag har fan inte tid att vara det längre. Jag kan, jag vill och jag ska. Ni som känner mig vet när jag kommit in i den mooden att jag kör bara min ångvält och står du i vägen kommer du att bli platt. Jag visar ingen hänsyn till om du tar illa upp eller om du på annat sätt anser det opassande. Blir det fel står jag för mina misstag och jag är beredd att göra det för att vinna det jag vill vinna.
Min plan lyder då som följer.
Jag hinner inte alltid med två hästar och nu har jag ju även fått för mig att jag ska ta in en på utbildning. Rynka på näsan du. Jag skiter i vilket. Det är bara ett tecken på att du är avundsjuk och med all rätt. Om jag vore du skulle jag också vilja vara jag. Jag älskar faktiskt mig själv. För att kunna genomföra det här behöver jag hjälp vissa dagar.
Mitt liv ser ut så här:
Vecka 1 Dag 1: 7-15.30 Dag 2: 7-15.30 Dag 3: 7-15.30 Dag 4: 7-15.30 Dag 5: 7-15.30 Dag 6: Ledig Dag 7: Ledig
Vecka 2 Dag 8: 7-15.30 Dag 9: 6.30-14 Dag 10: 6.30-14 Dag 11: 6.30-14 Dag 12: 7-15.30 Dag 13: Ledig Dag 14: Ledig
Vecka 3 Dag 15: 7-15.30 Dag 16: 7-15.30 Dag 17: 7-15.30 Dag 18: 6.30-14 Dag 19: 7-15.30 Dag 20: Ledig Dag 21: Ledig
Vecka 4 Dag 22: 7-15.30 Dag 23: 7-15.30 Dag 24: 7-15.30 Dag 25: Ledig Dag 26: 7-15.30 Dag 27: Ledig Dag 28: Ledig
De dagar jag jobbar till 15.30 hinner jag bara rida en häst. Givetvis skulle jag kunna hinna rida två hästarn någon av de dagarna, men inte alla. Det skulle jag inte orka. Mitt hem har redan sjangserat(hur det nu stavas). Här är ett förslag till hur det skulle kunna se ut.
Vecka 1
Norton
Ante
Mr X
Dag 1: 7-15.30
Vila
Jag
Vila
Dag 2: 7-15.30
Jag
Vila
Longering
Dag 3: 7-15.30
Medryttare
Longering
Jag
Dag 4: 7-15.30
B
Jag
Vila
Dag 5: 7-15.30
Vila
Vila
Jag
Dag 6: Ledig
Jag
Jag
Jag
Dag 7: Ledig
Jag
Jag
Jag
Vecka 2
Dag 8: 7-15.30
Vila
Jag
Vila
Dag 9: 6.30-14
Jag
Vila
Jag
Dag 10: 6.30-14
Medryttare
Jag
Jag
Dag 11: 6.30-14
Jag
Longering
Jag
Dag 12: 7-15.30
Vila
Jag
Vila
Dag 13: Ledig
Jag
Jag
Jag
Dag 14: Ledig
Jag
Jag
Jag
Vecka 3
Dag 15: 7-15.30
Vila
Vila
Jag
Dag 16: 7-15.30
Longering
Jag
Vila
Dag 17: 7-15.30
Medryttare
Jag
Longering
Dag 18: 6.30-14
Jag
Vila
Jag
Dag 19: 7-15.30
Vila
Jag
Vila
Dag 20: Ledig
Jag
Jag
Jag
Dag 21: Ledig
Jag
Jag
Jag
Vecka 4
Dag 22: 7-15.30
Vila
Jag
Long
Dag 23: 7-15.30
Jag
Vila
Vila
Dag 24: 7-15.30
Medryttare
Longering
Jag
Dag 25: Ledig
Jag
Jag
Jag
Dag 26: 7-15.30
Vila
Jag
Vila
Dag 27: Ledig
Jag
Jag
Jag
Dag 28: Ledig
Jag
Jag
Jag
Allt går om man bara vill. Här har jag dessutom bara hjälp en gång per vecka med en häst och en av veckorna två dagar. Jag vet att det ser helt galet ut, men träning och att bli trött är bara en vanesak och man kommer snabbt in i lite hårdare arbete än man hade innan och då är man inte lika trött som från början när det fysiska arbetet ökar. Nu har jag ingen kund ännu, men med mina färdigheter kan det inte vara så svårt att hitta.
Det var fan tragiskt, men jag orkade inte gå ut med höet till hagen. Jag ska gå ner nu och göra det när jag släppt ut hästarna. Jag hatar att göra det på morgonen så jag fattar inte varför jag inte gör det på kvällen ändå. Det tar liksom bara en kvart. Det är lätt på kvällen, men faktiskt ganska mycket tid innan jobbet.
Idag kommer medryttaren till Norton. Jag hinner nog skriva inlägget om hovarna innan hon kommer. Det är synd att jag inte passade på att ta en bild när hovslagaren var där så ni hade kunnat se hur det INTE ska se ut. Det var inte så att det var hovslagarens fel, inte alls. Det var en annan som hade satt på bakskorna sist, men det var inte hans fel heller.
Nu måste jag iaf gå så jag inte kommer försent till jobbet. Vson ligger och sover fortfarande, men han brukar få sjukt med fart när jag säger ut, hästarna, åka bilen, följa eller något annat bra ord. Säger jag stanna hemma sloknar öronen omg och han blir galet sur. Enligt honom har vi mycket viktiga arbeten som väntar under dagen. Det här med att släppa ut hästarna var enligt honom ett stort lyft i livet.
Jag skulle skriva ett inlägg efter att hovslagaren var här idag och det jag upptäckte då hur viktigt det verkligen är att det är perfekt, men jag orkar inte nu. Det får bli imorgon istället. Jag känner också att jag vill få till det bra då det känns som att det är viktigt att dela med sig av kunskapen.
Det enda jag kan skriva nu är att det var jätteroligt att vara i ridhuset idag då en person kom fram och frågade lite om Ante bara för att hon tyckte han var så fin. Happysmile!!!! Han är mitt hjärta den lilla hästen. Idag gick han också kanonbra. Det märks när han vilat dagen innan för oavsett vad jag än säger övar vi alltid kamelen först innan vi kommer till arbete. Det jag tränade på sist hade gett asbra respons till idag och den biten, att korta med hjälp av vikt och yttertygel gick som en dans. Jag ska fortsätta arbeta med det och förbättra formen i det arbetet. Ett problem som dök upp idag var att sadeln gled bak även fast jag hoppade av och sadlade om i ridhuset. Blir till att använda förbygel på honom. Han har lite samma exteriör som MB vid bogpartiet och på henne kunde sadeln glida bak 1,5 dm på vägen till ridhuset.
Nu ska jag sova och drömma härliga drömmar om min underbara häst. Jag älskar att ha hästar med utstrålning som syns i mängden. Ante är vad jag skulle kalla en käck häst. Han är lite cool och rör sig läckert även om han inte har världens bästa trav är den rolig att titta på. Ha det gött så berättar jag om hovgrunkerna imorgon. Det är intressant så ni har något att se fram emot.
Hovslagaren kom och skodde Norton idag. Det var väldigt intressant att vara med. Han har ju fel på en hov sedan födseln, men det var int edet som var intressant idag. Det var hans bakfötter. Jag ska berätta mer när jag kommer in från stallet senare.
Man kan verkligen säga att detaljerna och de små sakerna är viktiga när de gäller hästarna och deras hovar. Jag förstår att de som fokuserar på mängden spån i boxen inte kommer någonstans. Det är ju bokstavligen att fokusera på skiten att göra det. Idag såg jag verkligen svart på vitt hur jävla noga det är och jag har något att relatera till när det blev ett mini-minifel på ena skon. Intressant kan man lugnt påstå. =)
Jag ska berätta så ni alla förstår, men nu nmåste jag ner och städa innan min hyresgäst kommer och ser all skit jag lämnat på stallgången.
Jag har funderat lite på om jag ska ta in en häst för utbildning i den tomma boxen istället för att ha någon inackorderad som är jobbig och "ivägen". Det är så lugnt och skönt med den enda jag har. Det är nog väldigt svårt att hitta en lika bra till. Vad tror ni om det?
Idag red jag inte Ante, men hans bippor är i princip borta. Det är bra. Det kan innebära att det bara var någon ört eller något sånt i höet han inte tål. När benen svullnade för ett tag sedan kan det tänkas att det var samma då. Jag har märkt tidigare att han är lite känsligare än Norton. MB är bra att ha i stallet för hon reagerar på en gång och då är det bara att plocka bort det som inte fungerar och ingen annan häst behöver få något av det.
Idag red jag Norton i ridhuset. Det verkar vara Turbokalle som är ledande personlighet hos honom just nu. Snacka om att det finns power i den kusen. Jag tycker om att glida runt i ridhuset och se de andras trånande blickar. Det känns som att man pekar fuck you till de andra samtidigt som man kör upp fingret i näsan på dem. Jag tänkte till lite idag och hade bytt till pullarnosgrimma på honom. Jag tog också med gramanen. Det vet han vad den är och bara den finns där brukar han tagga ner lite. Idag var jag faktiskt tvungen att använda den lite. Han var galet stark även idag. Nu vet jag att flera av er som läser här är emot graman, men ni kan ju sitta där på era halta hästar sedan som ni inte kan rida ordentligt. Jag har hellre en graman på någon dag än att hästen flaxar runt som en vilsen anka medans jag sitter och skumpar runt eller får en jävla bajssits bara för att hästen drar i tygeln eller slängtravar med hängande rygg. Och jo, det är så det ser ut om du nu säger emot. Skrattar bäst som skrattar sist. Ha en halt häst för att du lät dig rida som en jävla kratta. Jag vill ha friska och hela hästar som är BRA ridna. Inga ök som ser ut som hängbuksvin och en takås till rygg. Det får stå för er andra. Ni kan skratta när jag gör en fucking jävla piruett i förvänd galopp igen. Säger du att det inte går? Watch me!!!!
Nu ska jag ta och sova. Imorgon är en ny dag och jag har lovat Vson att han ska få kontrollera min och Nortons träning i sommarhagen. Det är bra motion för V. Han springer säkert tio gånger mer än Norton när han voltar runt hästen hela tiden. Jag hoppas han inte drömmer mardröm inatt, Vson alltså, för det var väldigt jobbigt när han sov under mitt täcke och försökte krypa in i mitt skinn. Sedan låg han där och darrade.
Jag och Vson ska gå ner till stallet nu och fixa med allt. Min plan var att rida båda hästarna idag också. Norton får nog gå i ridhuset även idag och jag funderar på att ta gramanen med mig för han blir så sjukt stark. Han har respekt och vet vad den innebär så jag behöver aldrig använda den utan den bara hänger där. Kanske är värt det idag så det blir mer arbete och mindre spring.
Ante vet jag inte vad jag ska hitta på med än, men något blir det. Sedan ska jag in och fixa lite lunch till imorgon. Jag återkommer med rapport.
Jag kan säga att jag börjar få sjuk ångest över min galna grej, men som jag sa kan det ta upp till två veckor innan jag får något svar. Bara att vänta och härda ut med ångesten. Den lär ju inte bli mindre. Antar att den under mars kommer att avta om jag inte får något svar.
Jag börjar jobba alldeles strax och ska precis åka. Det är praktiskt att ha jättenära till jobbet. Idag slutar jag tidigt istället och har en del att göra idag. Alltid skönt att ha korta dagar. Nu måste jag dock åka så vi får höras senare. Igår blev jag lite irriterad på jobbet och jag hoppas att jag inte får en uppföljning på samma idag för då får jag nog ett allvarligt psykbryt.
Nu är jag färdig för dagen. Båda hästarna gick i ridhuset och jag är jättenöjd med båda. Norton låg på och var lika pigg och framåt som senast, men jag tycker nog att formen var bättre än sist och vi gjorde lite förvänd galopp idag. Det är svårt att få den gamle mannen mindre taggad för det går bara att göra genom att hitta på mer svåra saker. Men vad är svårt för en häst om redan kan allt? Det blev lite ridning iaf.
Ante jobbade jag lite med att han ska göra en riktig halvhalt och samla när jag gör den med sätet i traven. Jag fick till några gången och eftersom att jag inte jobbat med det förut var jag nöjd. I galoppen övade vi på att använda inre bakbenet att arbeta runt och samla genom, samma som i trav, halvhalt med sätet och samtidigt vända på en mindre volt. Han tyckte det var lite jobbigt och det är det nog också. På det sättet som jag gjorde idag är det omöjligt för hästen att smita undan arbetet. Han tyckte det var roligt och blev lite mer taggad att försöka.
En av Antes största egenskaper är att, trots att han verkar retarded, är han otroligt snabbtänkt och kvick. Det känns som att allt går i slowmotion för honom, men det är nog så att han är snabbare än en annan när det väl gäller. Det är väldigt roligt att rida en häst med ett sådant intellekt, beslutsamhet och vilja. Jag kan härleda mycket av Ante till MB och jag är tacksam att jag haft henne innan. Samtidigt inser jag hur svår hon faktiskt är att rida på ett sätt. Att bara trava runt på henne och få henne att böja på nacken är assimpelt. Det kan nästan vem som helst göra. Det är andra saker som blir svåra när det kommer till henne.
Nu måste jag iaf sova. Imorgon är det tidigt upp som gäller. Jag väntar på svar från min galna grej som jag gjorde och det kan dröja en och en halv vecka till utan att det är konstigt, men väntar man på något vill man ju att de ska ske så snart som möjligt. Jag har dock vissa tveksamheter när det gäller den grejen. Imorgon kanske ni får se bilder från mina ridturer idag. Just nu orkar jag inte vara så avancerad.
Nu ska jag ner till stallet. jag hoppas att Antes bippor försvunnit nu. Under dagen har jag fått flera varianter på vad det skulle kunna vara. Just för sekunden har jag inte tid att rabbla upp alla, men jag kan skriva det lite senare när jag kommer in ikväll.
Idag blir det ridning av båda hästarna. (Hoppas jag) Det var inte nollgradigt som datorn sa i morse. Jag fick värsta chocken när jag öppnade dörren och kylan förfrös halva mig. Jag var tvungen att springa in och kolla termometern. Den visade på kallare än -10. Hästarna fick gå med bara regntäcke. Jag tyckte det var för kallt för att de skulle gå utan helt när de är vana att ha täcke på sig.
Idag fick jag ett besök som gjorde mig lite paranoid gällande min galna grej som jag berättat om. Det är nog bara en slump, men jag är som sagt paranoid och blir lite lätt nervös för sådana här saker. Jag är så rädd att folk ska tycka att jag är galen och knäpp. Att jag stalkar eller något sådant. Allt jag vill är att vara normal och diskret. Tyvärr ligger nog inte det närmast till hands när det gäller min personlighet och jag har inte för avsikt att jobba på det heller. Om jag nu inte får någon "bekräftelse" på det jag gjort kommer jag ju aldrig mer att kunna träffa på personen. Det är så jag fungerar. Om vi skulle vistas på samma ställe måste jag smyga runt och gömma mig. Till vilken nytta liksom? Jo, jag antar då att den personen tycker att jag är dum i huvudet.
Jag har fått några förslag på vad bipporna kan vara. Blir de inte bättre inom några dagar eller att de till och med blir fler får jag nog ta och ringa veterinär ändå. Det dåliga är att "min" veterinär började jobba på Strömsholm för ett tag sedan, men, men, det finns väl andra antar jag. Vill ju inte byta egentligen.
Idag ska det vara fint väder så hästarna får gå utan täcke. Imorgon såg det däremot ut som att det skulle komma någon form av nederbörd. Tråkigt! =( Täcke på imorgon och på onsdag. Sedan blev det väl kallare igen, men någon minus klarar de ändå av. Tack och lov har jag inte hunnit klippa Ante senaste månaden så han har en del päls just nu.
Om ni undrar vad bippor är föreslår jag att ni använder fantasin.
Idag när jag skulle rida såg jag att Ante hade små bippor på vänster sida. Från bogen och bakåt över magen och under. Det var små knölar med torkad sårvätska på några av dem. När jag petade bort sårskorpan var huden helt rosa under.
Nu när jag gick ner på kvällen hade han mindre än efter ridningen. Antar då att det inte är nässelutslag som MB brukar ha. De kommer ganska fort och ökar snabbt om man inte åtgärdar det hon inte tål. Det här verkar vara något annat.
Han var iaf pigg och glad och rullade sig ute i snön.
Ridturen gick också bra.
Så här ser den irriterade huden ut. Jag vet att bilderna inte håller perfekt kvalitet, men det rör sig väldigt mycket mer än man tror på en häst. Ante har ju dessutom ADHD och rör sig konstant.
Det lite gulaktiga är skorpan av sårvätska.
Så här ser det ut när skorpan är borta.
Här är en som jag öppnade tidigare idag. Den hade börjat vätska sig igen. Inte så bra kanske?
Här är samma fast lite mindre zoomad.
Så vad tror ni det kan vara?
Någon kom med förslaget att det skulle kunna vara ett överskott på protein. Mycket möjligt, men brukar de vätska sig? Han äter exakt samma som Norton och om det vore något i höet borde rimligtvis även Norton ha bippor. Sedan tidigare vet jag att MB är känsligast, sedan Ante och Norton verkar tåla det mesta. Måste vara observant även på Norton i några dagar.
Svårt när man inte vet vad det är. Ikväll fick han ingen kraft. Om det nu skulle vara proteinet innehåller hans mängd kraft ca 75-80 gr SmRPr(eller hur det nu förkortas) Ante ska äta ca 600 på en dag och om kvoten skulle uppfyllas av höet får han mer än 10% för mycket med den lilla kraften han får. Ser man till innehållet blir det ändå väldigt mycket.
Idag red jag och det gick riktigt bra. Ante skötte sig snyggt och gick i riktigt bra form. Det som inte är så bra är att han hade bippor på kroppen. Det såg ut som nässelutslag. Jag hoppas att det är bättre nu när jag går ner och tar in dem. Sprider de sig måste jag nästan ringa ut veterinären. Det är aldrig roligt.
"Biporna" var små bulor och vissa av dem hade som sårskorpor där det kommit ut sårvätska som torkat. Min erfarenhet säger att det inte är så bra. Vänta och se lite. Förhoppningsvis är det hårsäcksinflammationer från att han haft täcke, men jag vet faktiskt inte.
Bästa lösningen brukar vara att rida hästen så den blir av med det som är gift inuti kroppen. MB brukar få bippor hon också och de blir fler om hon vilar. När hon rids är det som att de går ur kroppen av arbetet.
Vi får helt enkelt vänta och se. Ni får en update när jag kommer tillbaka från stallet. Innan jag gör den måste jag lämna hunden och tanka bilen bara.
Den här galna grejen jag gjort. Jag har både lite ångest och hopp över det hela. Ibland undrar jag vad som driver mig till att göra de här knäppa grejerna. Det är sjukt coolt om det skulle fungera. På ett sätt tror jag att jag skrämmer bort en del, men om det här nu är jag. Vad ska jag med räddhararna till? De är nog inget för mig ändå. Om inte annat kommer ändå Herr Snyggin hem snart, bara någon vecka kvar ju. =) Och han är både sexig och snygg så om inte annat har jag ju ändå honom kvar.
Idag kom det en och tittade på stallplats. Det var världens tristaste och en surpuppa. Henne vill jag inte ha i mitt stall. Då väntar jag hellre. Varför ha någon som förpestar tillvaron? Dessutom tycker jag inte att hon såg så bra ut. Hon såg tråkig ut. Jag vill inte ha någon tråkig heller. Nej, jag kommer nog att tacka nej till henne, om hon nu skulle vilja ha platsen vilket jag faktiskt betvivlar. Jag hade lust att fråga om hon inte fått knulla på länge, men man får ju inte ställa sådana frågor till folk så jag var tyst och tänkte det bara. Det är faktiskt ganska ofta jag tänker sådana saker, men som sagt, man får ju inte säga så.
Nu är det middagsdags och sedan mocka boxar, rida Norton, lämna hunden, och natta hästar som står på schemat. Dagen har varit suverän. Vädret har varit fantastiskt och det har bara varit skönt att vara nere i stallet.
Innan jag deklarerar vad jag gjort vill jag ha lite mer kött på benen. Just nu känns det riktigt bra. Verkar kunna vara något, men man ska inte ropa hej förrän man kommit över ån. Det jag kan säga är att jag lyckades med kontakt ett.
Jag vet att jag är lite knäpp, men jag orkar inte ens försöka vara normal. Det spelar ingen roll vad jag än gör är jag ändå knäpp och fel. Lika bra att bara vara mig själv. Det verkar enklast. Om det betyder att jag är knäpp så får det bara vara så.
Det verkar iaf som att det här kan vara något och nu får ju ni helt enkelt bara hoppas med mig. Alla som bor där jag bodde förut ska önska extra mycket, speciellt om ni vill ha mig i närheten ibland.
Precis här och nu ska jag och Vson gå ner och arbeta i stallet. Vi har mycket att göra idag. Imorgon kommer en potentiell hyresgäst och tittar på den tomma boxen. Just nu är den FULL med skräp. Det är inte ok. Vi ska städa ur den.
Sedan ska vi ta en uteritt med Norton. Ante ska också få motion. Vi måste mocka till alla hästar. Köra ut hö. Snygga till utanför stallet.
Vson säger att han vill tillägga att han ska mocka hagen(dvs stjäla bajsklumpar och lägga utanför), Ta bort isklumpar som vi lämnat vi "vattenhålet" i hagen. Han säger att han måste städa för hästarna kan halka. Jaja, säger han det så är det så. Vi måste också fylla mat, men han säger att det ska han bara kontrollera att jag gör rätt. Jag tog ner skruvdragaren tidigare i veckan för det behövs fler krokar i sadelkammaren och lite i stallet. Det blir nog bra det här. =)
Jag har gjort något galet igen. En dag bestämde jag mig för att jag vill ha så lite som möjligt att ångra när jag ligger på dödsbädden. Slutsatsen av det blev att det mesta man ångrar är det man aldrig gjorde. Det kansek är en av anledningarna till att jag kan framstå som lite knäpp och galen. Eller, så är jag helt enkelt det. Vi behöver inte fundera mer över något vi tillsammans konstaterat.
När jag har lite mer kött på benen i ämnet ska jag berätta mer. Det är ju inte så att man vill skylta med sina misslyckanden. Fast då var vi där igen. Ett misslyckande är bara ett misslyckande i betraktarens ögon. Jag lär berätta imorgon om det hela. Det är fucking nuts faktiskt. Och jo, det har med mina mansproblem att göra. Jag ansåg att jag behövde göra en liten åtgärd. =)
På söndag kommer det en och tittar på stallplatsen. Hon ringde igår och jag hoppas det är något bra. Det lät som att det var något för henne och varken jag eller min hyresgäst vill ha någon krånglig. Det är så lugnt och skönt nu med bara två. Fick beröm igår för att det såg fint ut utanför stallet av en som hälsade på och det var roligt. Det peppar en lite mer att hålla det snyggt. Just nu ligger det en massa sopor i den tomma boxen, men hellre där än att det syns.
Jag som trodde att jag hade värsta flytet här och bara kunde glida med på bloggen. Nu hade snittet gått ner en person per dag och jag kan utan att ljuga säga att jag inte skrivit så bra inlägg heller. Uppryckning! Bra inlägg är ett måste, men jag har haft så mycket att göra under veckan och då är man trött när man kommer hem. Inläggen då blir bara för att berätta vad som hänt under dagen och inte så underhållande.
Alltså, nu kom det en sådan här sjuk grej i stil med lappen upp. Jag blir fan rädd. Jag borde, men jag vågar inte. Jag brukar inte vara feg, men nu är jag rädd för att misslyckas.
Frågan är vad man är rädd för. Just på det här har jag svaret:
Jag vet inte om han har någon redan. Det är ett problem. Jag är rädd att han ska ha någon och då är det pinsamt att höra av sig och försöka få till en dejt. Eller?
Jag känner människan dåligt och vet inte om han är intresserad. Hur ska jag veta hur min intressenivå är när jag inte känner den så bra? Jag är ju ändå intresserad av att ha vidare kontakt med personen och därför borde det vara ok.
Jag kan hitta många fel på personen fast jag inte känner den. Öhhh???? Ja, jag är dum i huvudet jag vet. Alla människor har ju fel och brister, eller?
Ni märker att jag kan rabbla upp ett gäng med helt oväsentliga saker. Nej, den största anledningen till att jag inte vet om jag vågar höra av mig är risken att jag tycker om honom och han inte bryr sig ett jävla piss om mig. Jag vet inte om jag pallar det faktiskt. Om det skulle hända nu kommer jag nog aldrig mer i hela mitt liv att våga träffa någon och då kommer jag att leva som en jävla gammal nucka resten av livet. Bitterfitta är jag redan så på det stadiet gör det varken till eller från.
Jag är galen och det lär bara ta några dagar innan jag kör på mitt race. Dvs det som är helt fucked up och galet. Det är sådan jag är. Friskt vågat, hälften vunnet. Som en berg och dalbana. Upp och ner. Mitt känslosvall går nog likadant, men jag vill ha det så. En gång sa en person till mig att om man är sådan kan man känna mer glädje och lycka också och jag vill känna mycket glädje och lycka och om priset är att man är lite mer ledsen och deprimerad betalar jag mer än gärna för det.
Nu ska jag fundera vidare på mina galna upptåg och sedan lägga mig.
Ska åka iväg nu och titta på hoppträning. Det är inte jag själv som ska vara med utan en som jag jobbar med. Blir säkert roligt.
Fick reda på en asnice sak idag och det är att jag kan få låna en transport på jobbet. SÅ SCHYSSTT!!!! Jag blev riktigt glad. Nu kan jag planera in någon tävling med Ante i vår. =) Roligt!! Nu är det bara att sätta upp mål och köra järnet. Vi ses på banorna suckers.
Lärde mig en sak om mig själv igår på mentalkursen, men det ska jag berätta om när jag kommer hem sen.
PS Vson hälsar att han mår MYCKET bättre idag. Han är mycket piggare och gladare(och hungrig), men får bara äta ris idag. Han har ju fått medicin också.
Är på väg ner till stallet nu. Vson ska få sitt Pro-Kolin. Igår var han faktiskt väldigt hungrig, men jag hade tagit bort maten. Han försökte ändå äta och städade lite runt sin plats. Usch för att gå och vara hungrig.
Jag hade tänkt göra stallet färdigt nu på morgonen, men det hinner jag inte nu. Ska bara köra ut lite mat och vatten till hästarna och sedan åka till jobbet.
Vson har fått sin första del av Pro-Kolin som jag åkte och köpte hos veterinären direkt efter jobbet. Han ska fasta i ett dyng nu och bara få Pro-Kolinet. Idag vid 14 när jag rastade honom samtidigt som jag "sanerade" bilen kom det lite blod när han bajsade. Det är inte bra. Veterinären sa att det kunde vara slemhinnorna som var lite skadade eftersom han har varit dålig i magen i några dagar. Det är viktigt att han inte får in något skräp då. No more eating hästbajs med andra ord. I morse innan jobbet hjälpte han mig att mocka och han åt väl en del då gissar jag. Är han inte bättre på någon dag måste han uppsöka veterinär. Vi hoppas på snabb tillfriskning och inget mer blod(helst inget mer bajs i bilen heller).
Ikväll var jag på sista delen av mentalkursen och jag vill inte att den ska ta slut. =( Tyvärr gör den det, men jag får jobba på allt nyttigt jag har lärt mig. En del kunde jag sedan innan, men jag har en del att träna vidare på. Min självbild till exempel. Den behöver förbättras i de flesta lägen. Nu måste jag dock sova för min nya grej är att fixa stallet innan jobbet och jag ska försöka hinna det idag. Irritationsmoment: Bajshög på stallgolvet infann sig när jag kom till stallet. Får ju bara inte hända. Måste ta upp det med den som lämnade. Stallgången ska se ut som när man kom=inget hästbajs i vägen. Tack och lov hade det inte frusit fast iaf.
Jag kommer med mer update angående båda sakerna imorgon. Just nu har Vson kastat in och lagt sig i soffan för att sova. Han har inte bajsat vad jag har sett sedan kl 14, men han kanske smet medans jag åt förut. Det vet jag inte.
Vson blev sjuk idag. Jag trodde jag skulle hinna skriva något mer nu, men jag måste åka. Blir ett inlägg när jag kommer hem senare ikväll istället. Han verkar bättre nu, men tidigare idag bajsade han blod. Bilen luktar dessutom apa. Hoppas det försvinner ganska omgående. Nu måste jag dra. Kommer med update och vilken behandling han får när jag kommer hem då. Bye, bye.
Idag tänkte jag vara duktig och göra stallet redan nu på morgonen. Ikväll är det kurs och jag tänkte att jag kan använda eftermiddagstiden till att rida iställt för att springa och mocka. Medryttaren till Norton kommer idag och jag hoppas han har lugnat sig lite från igår.
Själv ska jag rida Ante och han hoppas jag däremot är lite piggare. Han har ju tappat en sko och hovslagaren har inte hört av sig. Båda skulle egentligen vilja ha nya skor. Får jaga henne lite till.
Red Turbokalle i ridhuset idag. Nu kanske ni undrar vilken häst det är. Det kan jag tala om för er att Turbokalle är ingen häst i sig. Det är helt enkelt en av Nortons personligheter. Idag var det den som var dominant. Jag avslutade ridpasset enbart på grund av krampen jag fick i armarna. Träningsvärken jag kommer att ha imorgon kan jag nog inte ens tänka mig än.
Nu ska jag sitta och njuta i soffan över att ha ridit Norton. Känslan var total. Jag älskar verkligen allt med den hästen. Han är sådan showman. Han äger, hela världen, om du frågar honom och det känns när man rider för det är precis den känslan man får själv. Att man äger!
Nu när jag sitter här i soffan är känslan fortfarande kvar i hela kroppen och jag ska fortsätta njuta en stund till. Imorgon kommer medryttaren och jag hoppas han lugnat sig lite till dess. Tror att den här hösten med skogsridning gjort honom gott. Han är fit for fight igen.
Helt otroligt att en häst som tävlat så mycket och så högt fortfarande håller. Det känns som att han kommit in i 100elfte andningen eller något vid det här laget.
Sitter och taggar för att gå ner i ridhuset med Norton. Tänkte att han skulle få sin motion där idag. Jag har medryttare till honom en dag i veckan nu, men jag skulle behöva minst tre. Hon som började 1:a februari ska nog rida fler dagar senare, men skulle rida en dag under en provmånad.
Nu ska jag iaf ner och rida i ridhuset själv med honom. I våras fick jag för mig att han inte hade några tänder kvar och kunde tugga. Numer har jag återgått till att tro att han ska få en hjärtattack, vilket inte heller känns rimligt, men jag får för mig de här sakerna bara. Tandproblemen, vilka egentligen inte fanns, avhjälptes med att han fick all mat välblött.Jag blöter hans kraft nu också, men det är bara för att han får ett pulver som han inte äter annars.
Idag var det lite tråkigt när en häst på jobbet kom ut ur hagen. Han sprang lite och när ägaren kom och skulle rida senare var den halt. Det var inget roligt. Den åkte in på klinik och vi hoppas att det inte var något allvarligt. Peppar, peppar har jag inte behövt besöka klinik med mina på många år nu och jag hoppas det förblir så.
Idag är det tisdag, det är en dag närmre fredag än måndag. Hunden får vara på'dagis' idag. Han tycker nog det är skönt. På eftermiddagen brukar han vara less och vill bli lantis igen. Ikväll ska jag rida Norton först och efter, om jag orkar, Ante. Nu först blir det lite mer arbete. Det här är en rolig och spännande vecka. Imorgon är det dags för mentalkurs igen.
Jag sitter i en av mina fåtöljer just nu. Ni anar inte hur trött jag är. Det känns som att hela kroppen kollapsat. Det har den givetvis inte, men jag är bokstavligen helt slut. Om några minuter är det sängen som gäller och jag kommer definitivt inte ha några sömnsvårigheter.
Är det verkligen så här trött man är efter en liten ridtur. Visserligen gjorde jag en hel del annat och jag har haft träningsvärk på vissa delar av kroppen fast jag inte gjort något. Konstigt, men ibland blir det väl bara så. Med att göra ingenting inkluderas det vanliga arbetet i stallet. Dvs köra ut 40 kg hö med skottkärra. Höet plockar inte av sig själv från balen och lägger sig i skottkärran om ni nu trodde det. Jag mockar, bär vatten och allt annat krafs man kan tänka sig i ett stall ni vet sopa gången och sådant. För mig är det att göra ingenting. Det är ju det jag gör efter jobbet, där gör jag inte heller så mycket. Idag mockade jag bara 5 eller 6 boxar och gick väl som vanligt 24000 steg eller vad vi nu går. Som ni märkar har jag BARA gjort det jag gör varje dag. Jag förstår faktiskt inte varifrån träningsvärken kommer. Det blir en liten tankenöt.
Nu ska jag däcka i sängen iaf. Jag kan ju alltid hoppas på att jag vaknar pigg och utvilad imorgon. En dusch precis innan kommer att sitta fint. Natti natti!
Ni kommer ihåg att jag satte upp ett mål för bloggen. Det var att öka antalet snittbesök. Nu är det bara nio kvar till jag nått det målet. Det målet jag hade var att bloggen skulle vara upp i det antalet besökare till slutet på mars och det är liksom bara i början på februari nu. Ska jag sätta upp ett nytt mål, eller ska jag vara nöjd såhär? Jag tror att bloggen kanske dör av lite om jag inte har något mål med den. Det stora målet är fortfarande en mijon läsare. Konkurrensen är stenhård, men det gör det hela bara lite mer spännande.
Jag sätter nog upp ett nytt mål. Det nya målet för slutet på mars blir att öka med ytterligare några besökare. När jag kommer upp i det har jag ökat, sedan jag satte upp målen för en månad sedan, med 200%. Det är bra statistik. Vill man vara en riktigt stor blogg måste man idag skriva väldigt provocerande inom något område. Jag har varken lust att skriva att jag hatar turkar eller skapa en jävla knullblogg bara för att få läsare. Det med turkar är ju inte sant och någon knullmaskin(fejk, eller inte) har jag inte lust att vara. Jag vill bara vara mig själv, och jo, jag är tillräckligt intressant för att få en miljon läsare. Både ni och jag vet det. Jag måste bara våga vara lite mer öppen.
Det är lite av en balansgång, man får inte vara för mycket heller för då är risken att folk blir äcklade. Jag hörde idag att Itchy&Scratchy-inlägget var bra. =) Ni ser. Ni är ett gäng perverser ni också. Det är inte bara jag. Även om det är jag skriver om kluvna, musar, negerkukar och minipittar är det ändå ni som läser och ni tycker om det. Nej, nu ska jag äta.
Jag funderade lite på en sak idag och behöver lite hjälp. När jag mockade en av boxarna förvandlas plötsligt en hästbajjaklump till en Deadguy, dvs en mosad mus. Jag tittade lite på den där den låg bland bajset i skottkärran när jag får syn på något.
Nu syns det kanske lite dåligt på den här bilden, men ser ni att det är något rosa mellan bakbenen på den. Är det dens snopp? För i sådana fall undrar jag. Hur kan en så liten snopp producera så groteskt med ungar? Det sprutar ju för fan bara ut musbebisar. Den har ju värsta minipitten. Är det så att möss också har olika storlekar för då hoppas jag ju att den här inte klassificeras som negerkuk bland mössen.
Blev en extrem snabbvisit hemma och lämna hunden. Alldeles för kallt idag för honom. Han får sova hemma under eftermiddagen. Han har redan slocknat så det är nog inget problem.
Han får ju ändå vara ute x antal timmar på kvällen. Nu måste jag tillbaka till jobbet. Fick ta en kvart senare lunch då det blev lite struligt precis när det var lunch. Min nya stalker verkade lite rädd för den försvann, men jag har ju ingen aning om vem det kan vara ändå så. Tjolahej! Vi hörs senare.
Sitter och ska alldeles strax åka till jobbet. Jag har ingen lust, men jag är ju precis som 99% av resten av folket. Den enkla anledningen till att jag inte vill åka är verkligen simpel. Det tar så mycket av min tid. Jag vill inte spendera en tredjedel av dagen på arbete - faktiskt!
Jag måste se till att bli multimiljonär så jag äger min egen tid. Fatta vad skönt att kunna bestämma 100% över sig själv och slippa Feodalsveriges misär. Det skulle vara något. Nej, jag är inte så bitter. Bara just nu när klockan är astidigt och jag inte har lust att åka till jobbet. I fredags var det inget roligt att jobba för det var en person som var jävligt otrevlig och tyckte att en sak var mitt fel fast det inte var det. Suck! Puh! Nej, det var inte roligt.
Tur att jag har mitt eget när jag kommer hem. Nu måste jag dock åka. Ha en bra dag vänner. Just det, måste väcka liv i hunden också. Han har däckat totalt i soffan.
Den här helgen är snart till ända. Det har varit ganska skönt att vara ledig. Det känns som att jag inte gjort annat än att sitta på min stuga, men det är inte riktigt sant. Jag har ägnat mig åt att spela Jenny-spelet. Ni vet inte vad det är. Det är mitt eget lilla spel som jag spelar när jag har tråkigt. Mitt lilla livsspel. Det är svårt att förklara det och om jag berättar vad det går ut på kan jag inte fortsätta spela det.
Det är nämligen så att vissa av er ingår. Ni ingår i mitt lilla spel. Ja, kanske inte någon som läser här nu. Jag har vissa misstankar om vem som är min nya stalker och den skulle eventuellt delta. Det är inget man väljer. Jag spelar och kommer med oavsett ni vill eller inte. Det finns en som är lite svår att ta med i spelet för den spelar inte som andra medspelare. Den följer inga regler och det är svårt att beräkna utgången av spelet när den kör på egen bana och åt fel håll. De flesta andra brukar jag kunna få med. Det är inte så att jag är dum eller så. Jag har bara tråkigt och behöver vara lite beräknande en stund. Så, svårare än så är det inte.
Om vi tänker efter är det nog bättre att jag jobbar för då har jag inte tid att spela några spel. Då har jag ju fullt upp redan. Vi får väl hoppas att jag kommer in på kurserna jag sökte till för då underhåller det mig en stund också. Jag och Ante är verkligen lika. Vi har tråkigt efter ca 5 sekunder. Förut trodde jag att alla var som jag, men så är det tydligen inte. Ni andra tänker inte så mycket som jag. Jag har jobbat mycket på det här med tänkandet genom livet och nu är de flesta tankarna positiva. Jag vet att bloggen kan vara lite deprimerande ibland, men det är bara för att jag då blir av med det negativa när jag skriver. Så fort det är printat är det i princip borta.
Nu ska jag och V snart gå ner till stallet igen. Vi tog av hästarna täckena för att lufta pälsen lite och hoppas att vattenkopparna tinar lite när hästarna är inne. Hoppas är gratis och kostar inte ens något arbete. Om det inte har hänt får vi fixa lite hinkar till dem istället.
Nu ska jag iväg på middag. Det är kvällens äventyr. Kanske att det blir någon bild till bloggen från middagen om ni har tur. Först lät det som att det skulle bli en massa folk på middagen, men det blir en lite lugnare tillställning.
Ha det gött. Det ska jag ha. Uppdaterar när jag kommer hem senare. Tror ni inte vattnet hann frysa till vattenkopparna ändå? =(
Jag börjar vara sjukt nyfiken på vem som är min nya stalker, men jag har allvarligt ingen aning om vem det kan vara. Bara så ni vet, men det är någon som är extremt intresserad av vem jag är och vad jag gör.
Jag lyckades tina mina vattenkoppar. Nu är det säkert så att de hinner frysa på innan hästarna har gått in ikväll bara för att jag är så nöjd med mig själv. Jaja, är de tinade nu tar det säkert inte lång tid innan de tinat upp så de fungerar igen om de hinner frysa.
Jag är färdig med det mesta i stallet. Nu ska jag bara motionera hästarna lite. Det blev så himla varmt med kläderna jag hade på mig innan. När jag kommer in efter ridturen och det, ska jag nog ta och göra mig en liten kopp varm choklad. Det känns som värsta lyxen i det här vädret.
Jag skulle inte lämna hunden ändå ikväll och då funderar jag på om jag ska starta bilen öht. Är det värt det? Nortons kli är slut och jag vet inte hur mycket kris det är om han är utan en dag. Nu är han bra i magen och då kanske det är värt en sväng med bilen. Ska fundera lite på det. Onödigt om han skulle bli dålig igen. Om jag då åker iväg kan jag köpa grädde och toppa min varma choklad med den. Värsta fettobomben! Fast det kan jag vara värd.
Nu ska jag Vson gå ner till stallet igen. Han hjälper till att mocka hagen när han springer och hämtar frusna hästbajsklumpar hela tiden. Dock var det inte lika roligt att se att han tagit med sig en in i bilen en dag. Vet ni att den hinner tina medans man kör? Nu har den frusit igen och tack och lov låg den på ett hästtäcke när den tinade. En gång när han inte var så gammal la han en frusen hästbajsklump på en matta som jag hade utanför ytterdörren. Vet ni hur äckligt det luktade när solen låg på dagen efter och den där bajsklumpen tinade och smetades in i mattan? Det var jävligt äckligt och stank apa på hela bron. Efter det kollade jag väldigt noga innan jag stängde dörren att han inte lämnat något utanför.
Nu ska vi iaf ner. Funderar på om jag inte ska rida barbacka på Norton idag. Ante blir lite longering för jag vet fortfarande inte om han är helt ok. Känns han inte bättre snart får jag nog lov att ringa en veterinär ändå, men han borde ha blivit bättre.
Hunden undrar vad som händer. Vi har massor att göra och jag står och bippar på telefonen.
Jag undrar ju hur det kan bli värsta skräputrymmet bara för att boxen är tom. Visserligen har jag hellre skräp i en box än framme så det syns, men vem fan vill flytta in här. Måste kanske städa den. Jag har en känsla av att enligt fengshui finns det ingen plats för någon häst här så då kommer inte heller någon att komma. Dags att fixa!
Det var fan skitkallt ute idag. Termometern stod bara på -15,5, men det är bra mycket kallare än så ute. Jag tycker ändå att det är ganska skönt bara man har tagit på sig kläder. Jag tog lite kort i morse, men telefonen dampade och det var bara den suddiga bilden den hade sparat när jag skulle lägga över dem här.
De andra bilderna blev mycket bättre. Det är inte mycket som går uppemot en lantismorgon.
Ante och Vson har roligt i hagen.
Vson leker innan vi går upp och äter frukost.
Idag ska jag fixa stallet först. Igår gjorde jag misstaget att inte motionera hästarna medans det var sol ute och på kvällen han det bli sjukt kallt. Idag blir det först motion av hästarna medans det är ljust. På kvällskvisten ska jag åka och lämna hunden. Han ska bli "pansjis", vet inte om det finns någon stavning på det ordet, men han ska vara det imorgon på dagen. Hans tant är ledig och han ska få bo där då under dagen medans jag är på jobbet. När jag lämnat honom ska jag åka och äta middag. Sedan tillbaka och natta hästarna.
Härligt att träffa lite folk utanför stallet. Jag har ju jobbat varenda helg sedan jättelänge och den enda helgen jag var ledig här förut hade jag gäster hemma. Det har inte blivit mycket åka ut däremellan. Man orkar liksom inte.
Det är lite om dagen. Jag tar nog några bilder så ni kan få se. Jag ska upp och duscha och så innan jag åker iväg.
Det är ju bara att inse att om man har en blogg kan man inte ha ett liv. Balansgången mellan att ha ett liv och hinna skriva i blogggen är hårfin. För mycket skrivande leder till inget liv=dåliga inlägg och ett superbt liv=hinner inte skriva. Idag hann jag inte skriva mycket och jag hann inte lägga ned någon tid på innehållet. Det resulterade i färre besökare. Hmmm....ja, om jag får välja väljer jag utan tvekan att ha ett liv och inga besökare. No doubts!
Nu ska jag däremot gå och lägga mig. Ikväll ska jag fundera på vad som är viktigt i livet. Träffade för ett tag sedan en man (70+) och han sa en klok grej till mig. Jag fattade inte först vad han var ute efter, men jag hajade ganska snart. Han sa något om mig och män. Jag förstår nu. Borde jag inte bara kunna acceptera det själv? Vad är jag så rädd för? Omvärlden? What differens does it make?
Det är väl ändå mitt liv? Är det att kasta tid i sjön? Jag är jätterädd att slänga bort tid på onödiga saker. Livet är alltför kort för att slösas bort. Jag har redan kastat bort ett antal år på ett förhållande jag aldrig borde ha haft och jag vill inte göra det igen. Tänk till nu! Vad är det du egentligen vill? Har jag redan svaret på frågan? Det kanske jag har och då är det enda jag måste göra att acceptera det själv, men vågar jag det. Ni andra har ju så mycket förutfattade meningar och åsikter. Eller är det kanske mina egna förutfattade meningar och åsikter? Jag vet fan inte. nu ska jag iaf sova och hoppas att jag vaknar något klokare imorgon, tveksamt, men alltid ett hopp.
Jag gick precis ner och fodrade hästarna sista gången. Idag fick de gå in lite tidigare eftersom Hyresvärden så snällt tinade vattenkopparna. Mina hästar får stå utan hink i natt, men hyresgästen fick naturligtvis sina hinkar. Det stod på tining inne i sadelkammaren. Mycket praktiskt. Mina hästar står utan av den enkla anledningen att det är bra om det är lite rotation på vattnet. Om det frusit när de går ut imorgon får de lite vatten i hink bara.
Jag måste berätta något pinsamt. När jag gick ner alldeles nyss gjorde jag lite av en fyllegrej. Jag hälsade på nya grannen, men eftersom jag inte var helt nykter stöp jag. Ni vet en sådan där fyllesnubbla. Pinsamt! I know! Fyllesnubbla är alltid pinsamt så länge den som ser inte är minst lika full. Då märks det ju inte. Nu kan vi bara hoppas att han trodde att jag snubblade på hunden för jag höll i den i halsbandet när vi passerade.
Jaja, jag har sedan ett tag varit medlem på Badoo. Det är typ någon dejtingsajt. Jag är nog medlem på fler, men det är inte riktigt min grej det där. Jag blev avskräckt första gången jag försökte träffa någon på nätet och är sedan dess förstörd på den fronten. Jag tror liksom inte på det och då är det ingen mening. Nu blev jag iaf lurad att gå med på den här sidan och nu undrar jag.
Vem fan är intresserad av att dejta den här?
Det här är alltså en profilbild på någon på sidan. I don´t know who för då hade jag lät blockerat. Men asså jag menar. Vem fan vill träffa det där? Ja, om nu personen mot all förmodan skulle gå in här någon gång och se sig själv på bilden jag döpt till galning kan den bara ta och inse att den borde uppgradera sin profilbild. För dens egen skull hoppas jag att den verkligen inte ser ut sådär för isf kommer det inte ens att hjälpa med nätdejting. Bilden ser hämtad ur direkt från ett psyke alternativt som ett foto vid en amerikansk häktning. Alltså snälla. Help him please. Byt bild! Han kanske inte ser så galen ut i verkligheten, men han lär knappast få några dejter på den sidan. I min värld ser han ut som en psykos. Kanske är det han som är min nya stalker? Jo, för jag har en sådan, och den är ny. Det är inte den gamla.
Idag på dagen var det ju "låt-pungen-hänga-fritt"-temperatur ute. Det har nu blivit lite kallare och Vson avlägger härmed rapport.
Det är fortfarande "låt-pungen-hänga-fritt"-temperatur ute. Den behöver dock skyddas lite med svansvärme för att undvika förfrysning. Ny väderleksrapport kommer senare.
Det är faktiskt skitkallt idag och jag har precis fått hjälp av Hyresvärden att tina stallet lite. Nu fungerar alla vattenkoppar utom Antes. Han fick en hink så länge. Det är bra om de dricker lite ur vattenkopparna för då fryser det inte på en gång när vattnet rör på sig.
Jag tänkte skriva ett inlägg om hur det är samma att vara med på en dejtingsajt som att läsa hästannonser. Först måste jag äta. Det inlägget kommer dessutom att bli bättre med lite vin i kroppen. Jag har varit jävligt elak, igår när jag drack vin, och kopierat och sparat en bild på någon från dejtingsajten. Jag vet, det är fult som fan, men ni måste bara få se vad som finns där. Hur fan kan man lägga upp en bild som ser ut som de som tas när man åker in i häkte i amerikanska filmer och serier? Att han dessutom ser ut att vara i en psykos esse gör väl inte saken bättre. Bilden fick heta galning.
Nu ska jag fixa förmiddag, ett tag funderade jag på att äta två middagar. Just nu lutar det mer åt förrätt i form av rostat bröd och champinjonröra. Tror ni det räcker med tre mackor som förrätt? Jag har allvarlig hunger just nu.
Mina hästar är typ korkade. Norton tyckte att han och Ante kunde dela box. Jag vet inte, men personligen tycker jag de ser väldigt trångt ut.
Vi har precis gjort en ny koll på väderleken. Jag och Vson alltså. Han säger att det har blivit lite varmare och just nu är temperaturen ute:
(Gradtal okänt) Tydligen är det inte så kallt om pungen just nu eftersom den kan vistas fritt.
Så här ser det ut utanför mina fönster just nu. Visst är det väl vackert när solen skiner på snön? Även om det är kallt är det jätteskönt att vara ute en stund i det fina vädret.
.....eller kanske inte. Jag bara hatar det lite när det är så förbannades kallt. Däremot är jag tacksam över att mitt vatten inte frusit. Natten till idag såg jag att det skulle vara riktigt kallt, men jag lät ändå ventilationsluckan vara öppen. Den stora alltså. Det finns flera små också. Idag är första dagen som jag stänger den dagtid. Hästarna värmer ju upp stallet när de är inne, men dagtid finns det inget som håller värmen uppe.
Natten som kommer såg jag att det ska vara ännu kallare. Toppen, om man nu kan kalla det toppen, botten kanske det ska heta, är imorgon klockan 7 då det stod att det skulle vara -26. Är det värt att ha luckan stängd en natt? Luften blir ju lite dålig och hjälper det verkligen något. Ibland är det värt att "offra" lite för att få ha vatten i stallet. Måste fundera på saken och jag ska nog gå till Hyresvärden och höra mig för hur kallt elkabeln orkar hålla vattnet rinnande. Nästa vecka ser det ut som att vi ska var tillbaka på lagom -5 igen. Nu kan ju det ändras, men det är mer lagom än -26.
Vattentappen är lika snygg som resten av stallet, men det gör sak samma. Den fungerar och just nu är vattnet i stallet värt lika mycket som guld.
Här är väderleksrapporten från vårat place. När till och med Vson tycker att det är jobbigt att vara uppe är det kallt ute.
Imorgon ska jag försöka få till en annons om stallplats. Sist gjorde jag bara en halvhjärtad insats när det gällde att lägga ut en. Sedan måste jag fixa iordning den tomma boxen lite. Det ligger en hel del skräp där nu. Det ska slängas när jag lämnar hunden söndag em/kväll. Usch vad tomt det kommer att vara den natten. Jag måste kanske skaffa mig en godnattsaga.
Jag har några projekt till i stallet och åtminstone en av dem kommer att utföras i helgen. Det är lite smarta grejer. Vet ni hur skönt det är att kunna bestämma själv hur man vill ha det? Inte? Prova att ha eget stal. Var lite smart idag eftersom det är kallt nu. Tog det vatten jag brukar ha i hinkarna under natten för att fylla med på morgonen och ställde i den uppvärmda sadelkammaren. Dit tänkte jag ta vattenhinkarna som hänger i boxarna imorgon och ställa in på tining. Jag tänkte att det kunde vara ett smart drag.
Imorgon, om grannen håller på att flytta in, tänkte jag också erbjuda mig att hjälpa till lite. Det är ALLTID bra att ligga på plus. Jag jobbar på den biten numer. Plusbiten alltså. Det går kanske inte bra på alla plan, men en hel del.
Jag ska fundera på vad som är riktigt bra med stallet. Det kanske inte är snyggast, men allt beror på hur man ser på saken. Det här stallet har sina fördelar även det. Det gäller bara att lyfta fram de bra sakerna och få de mindre bra att framstå så bra de bara kan bli. Det är väl det som är att sälja.
Det blir nog en liten update här på bloggen imorgon till morgonkaffet. =)
Nu ska jag ta mig till engångsligget. Ni kan ju fortsätta fundera på vad det är, eller ta er en tur till ICA.
Jag tog de här bilderna en kväll när jag gick hem från stallet. Vilken tycker ni bäst om? Vilken tycker ni är bäst som bild?
Har nu kommit hem och sitter och myser lite. Det är nice. Jag åkte iväg tidigare och köpte lite vin. Jag är mycket nöjd med mitt inköp. Det blev ett vin som var baserat på Sauvignon Blanc, men även innhåller lite Chardonnay och Viognier. Jag tycker om Sauvignon Blanc och Viognier speciellt tillsammans. Chardonnay och Riesling är inga favoriter.
Den lilla flaskan J.P Chenet köpte jag bara för flaskans skull. Ni får se i ett senare inlägg vad jag ska med den till. =)
Idag körde jag SoP-ulla på jobbet. Det är våran sopmaskin. Egentligen är det ingen som vill köra henne för hon är trög och det är jobbigt, men det är tio gånger lättare än att handsopa. SoP-ulla har stått ett tag för hon har varit trasig och halt. Jag vet inte när det hände, men en liten olycka har skett inuti.
Så här ser det ut när man öppnar SoP-ulla just nu. Det är ingen som vill "städa".
Du kanske inte såg vad det var? Kolla en gång till sedan ska jag berätta.
Det är en kluven mus. Jo, det är sant. SoP-ulla är en mördarmaskin och den här musen blev splashad och ramlade kluven ner bredvid batteriet. Det är som om det skulle vara hämtat direkt ur en Itchy & Scratchy Show. Ni vet, programmet som Bart och Lisa tittar på i Simpsons. Enda skillnaden är att det här är the real shit. Visst känns det lite grouse? Absurt på något sätt.
Jag släptte ut hunden nu på morgonen och tänkte att han kunde stå här ute på min lilla uteplats och glo. Det är ju stängt med hundgaller. Själv började jag göra iordning kaffe. När jag tittade ut såg jag ingen hund. Han hade tagit en egen liten sväng då jag glömt att stänga grinden. Hoppsan då! Han kom när jag ropade.
Igår bytte jag design efter ett litet missöde. Då försvann även räknaren och jag blev lite besviken först på att ingen läste mitt engångsliggsinlägg. När jag upptäckte att det dök upp kommentarer utan besökare insåg jag att något var lite tokigt. Nu är det återställt och koden är inne igen.
Ikväll vet jag inte vad jag ska hitta. Ska jag orka åka in och titta på fredagsligget när han spelar gitarr, eller inte? Jag kanske bara ska köpa en flasla vin och arbeta vidare på engångsligget istället.
Idag åkte jag på ICA Maxi. Jag hade lagt ned det här med engångsligget, eller det är nog mer så att det rann ut i sanden. Jag har annat att tänka på. Det är lite kris när både bröd och Bregott är slut. Frukosten blir lite jobbig. Det är klart att det går, men jag orkar inte och har inte tid att göra något annat på morgonen än en simpel macka(med ost).Nu gick jag runt lite på ICA och fördrev lite tid. Visste ni att man kan hitta massor där?
Helt plötsligt öppnade sig ett ljus från ovan. Det var som om en ängel kom flygandes ner. (Det kan till och med ha varit självaste Gud. Just då kändes det som det.) Framför mig uppenbarade sig ENGÅNGSLIGGET. Först förstod jag inte vad det var som hände. Tiden stannade upp och allt runtomkring mig bara försvann. Det fanns bara jag och engångsligget. Känslan inom mig var total. En hel evighet stod jag där och bara tittade på det. Lyckan när jag stoppat ned det i korgen och rullade vidare mot kassan, med ett leende på läpparna, måste ha varit den största lyckan i mitt liv.
Jag la upp alla varor på bandet och redan på vägen mot kassan hade jag bestämt mig för att fira med en Cola Zero. Jag kunde inte låta engångsligget åka banden själv, naturligtvis ville jag se att det verkligen stod engångsligg när det zappades. Spänningen går inte att beskriva när jag såg det åka fram på varubandet. När kassören sedan zappade det och jag såg Engångsligg komma upp på skärmen sken jag som en sol mot kassörskan. /som måste ha trott att jag var stendum/ Jag betalade och såg att hon lagt engångsligget vid sidan av bandet. Det är bra att ICA är rädd om dem. Det måste ju vara deras bästa vara genom tiderna.
Nu sitter jag här hemma och bara väntar på att få gå till sängen, med engångsligget såklart. Vi ska sova i mitt sovrum i natt.
Tror ni jag kan lämna tillbaka det imorgon om jag inte är nöjd? Någon form av garanti måste de ju ha. Jag kanske kan få byta iaf. Ett tillgodokvitto brukar man alltid kunna få.
Tänk att jag fick det för bara 29:-. Den andra som köpt det fick ju betala hela 55:-
Varför tror jag att jag är så jävla bra jämt? ALLA fel ni kan hitta här på sidan nu beror helt och hållet på mig. Varför skulle jag vara och fingra i koden? Det som är kallat kodmall är ju inga problem att hålla på med där förstör man som inget. Grejen är väl att jag fingrade där det står: If don´t know exactly what you do. Don´t touch this. I min värld är den texten för alla andra och gäller inte mig. Det är väl så det fungerar. Bloggen ser därför ut som crap just nu och jag lyckas inte åtgärda det. Hmm.....don´t touch this? Det lockar ju bara ännu mer till att röra det. Ni vet, som att hålla en klubba framför ett barn, men det får inte äta.
Hann byta design medan jag skrev detta och det verkar fungera, men jag vill ha tillbaka min gamla design. Hmm....måste fundera lite och tillkalla experthjälp.
Jag skulle fixa lite med designen på bloggen och det gick käpprätt åt H som ni kan se, men jag får ta och kalla in experthjälp. Det här håller ju inte. Headern försvann och allt hamnade på höger sida om texten. Jag känner att det här är överkurs för mig, eller rättare sagt, jag orkar inte komma på hur jag ska göra just nu.
Kod kräver lite arbete och det är lättare för någon som är expert sedan innan. Ni får hålla tillgodo med kaoset som är här sålänge. Själv ska jag nu laga mat och kolla vidare på Arkiv X.
Jag ändrade mig angående Antes motion när jag var ner i stallet tidigare och han ska visst rastas lite idag. Han verkar hur pigg och glad som helst.
Jag känner ju inte min nya granne, men jag har ett litet orosmoment gällande dem. Jag säger dem, eftersom jag menar även hans kollegor som var in där den dagen jag hämtade elkabeln. Eftersom jag alltid oroar mig för att alla ska tycka att jag är dum i huvudet, så är det så även i det här fallet. Jag måste också räkna ut hur det skulle gå till.
Så här ligger det nämligen till. Jag vet med säkerhet att jag är omnämnd på den arbetsplatsen eftersom min Hyresvärd har pratat om mig där, mer än en gång. På den arbetsplatsen jobbar även den som tidigare är omnämnd som Mr X, Mustangmannen och även en gång som idioten. Iaf vet jag att han tycker att jag är dum i huvudet och en idiot, och jag är fan rädd att han ska ha sagt något om mig till sina kollegor och att de nu har förutfattade meningar om mig. Det känns inget bra. Jag vet också att jag är lätt paranoid.
Nu måste jag tänka på det här ibland och jag borde ägna tiden åt annat. Det är alltid lättare att skriva om sina tankar och ibland går det faktiskt över när det är printat på papper. Nu snurrar ju inte jorden runt mig, även om jag skulle önska att det var så, och sannolikheten att jag skulle vara så viktig att jag blir diskuterad är väl ganska minimal. Jag kanske helt enkelt har för hög tro på mig själv.
Just här och nu ska jag gå ner till stallet och göra iordning där. Idag tänkte jag inte rida någon häst. Ante gick ett lätt pass igår och han var lite pigg, men det kändes inte helt bra ännu. Norton har gått ganska mycket senaste tiden och får vila även han idag. Dessutom är det skitkallt ute och inte alls så roligt.
Jag fick lite dåligt samvete för att klockan är halv elva snart och jag inte uppdaterat bloggen än. Det är dessutom många som varit in och kollat på bloggen nu på morgonen. Här kommer därför min uppdatering.
Det kändes elakt att läsa den där bloggen, ni vet den jag talade om igår. Nu var den dessutom uppdaterad. När hon var och provred glömde jag berätta vilken häst hon faktiskt sitter på. Jag glömde detaljen med att ha tävlat GP-klasser. Hmm...ja, det kanske är bäst att det fortsätter vara så. Nu läste ju jag vad hon skrev och om jag är snäll hjälper jag henne lite bara. Alternativet är att jag låter henne hållas och Norton ledsnar, för det brukar han ju göra efter ett tag.
Jag kan ju vara så elak att jag, om jag ledsnar tillräckligt på någon någon gång, speedar upp hästen på kraftfoder. Det skulle jag inte göra här och nu, och det gjorde jag inte före jul när förra medryttaren ramlade av. Det är bara om jag är less på själva personen och den behöver lite hjälp på traven att bli mer ödmjk. Orkar inte med drygpittar. Ett litet straff liksom.
Sitter här nu och har kommit upp efter att ha haft den nya medryttaren i stallet. Allt är klart det är skönt. Imorgon är jag ledig och världens bästa hyresgäst släpper ut hästarna så jag får SOVMORGON!!!! Det har inte jag haft på fyra veckor nu. Fatta FYRA VECKOR! Vet ni hur länge det är? En hel evighet om ni frågar mig. Vson har annan tidsuppfattning. Han svarar bara nu om jag säger tid. Enligt honom är imorgon en dålig dag för sovmorgon. Han säger att det räcker väl om vi kliver upp när klockan blir nu.
Idag var medryttaren i stallet och eftersom jag inte har något liv, eller i alla fall alltid aningens tråkigt (Konstigt att Ante valde mig som ägare. Vi är väldigt lika.), måste jag hitta på saker. Den här gången blev det nya medryttarens blogg. Of course har jag googlat(även kollat fb). Jag hittade först medryttarens personliga blogg och sedan hittade jag även den som hon har med två kompisar. Jag såg att hon tog kort på sin nya medryttarhäst NortonBorton med hans alfpäls. Hans mule ser dessutom lite nedkissad ut just nu eftersom han envisas med att doppa huvudet ned i hösilaget, och alla som haft en häst med vitt i ansiktet vet att det missfärgas till någon kissaktig ton då. Jag är ju så elak att jag sitter och väntar på att läsa vad som skrivs och titta på bilden. Det kanske inte är elakt, men det känns lite fult. Kunde jag inte bara säga: Jag gjorde lite detektivarbete och googlade fram dina bloggar. Bara så du vet. Eller något i den stilen, nej, nej, det var ju fult att göra så, det kom vi på för någon dag sedan. Man måste smyga med sådana saker, precis som med Facebooksnokandet.
Nej, nu måste jag sätta mig och kolla om den bloggen är uppdaterad. Det är ju inte så att jag har något bättre för mig. Kanske måste fundera på om jag inte behöver en tv ändå.
Är precis på väg ner till stallet där den nya medryttaren väntar. Jag hoppas det blir bra. Hon ska pröva under februari och sedan får vi se.
Idag ska Ante få lite lätt motionering genom longering. Vi hoppas att han är helt frisk nu. Även om han har sett fräsch ut senaste dagarna blir det väldigt lätt motionering. Det är ju lite oklart vad som var fel med honom. Antagligen har han haft någon liten infektion i kroppen som visade sig genom lederna, men jag vet faktiskt inte och infektionen kan ju finnas kvar. Lite lätt motionering blir det nu för att se om han klarar det och sedan får jag se vad som händer kommande dagar.
Kanske att det blir någon liten bild. Hunden ska iaf torva idag och det brukar kunna bli några bilder på det. Update kommer när jag kommer tillbaka från stallet.
Idag kommer min nya medryttare. Den "gamla" hade ju fräckheten att flytta till Frankrike nu. Usch och fy så fräckt! Nej då, jag hoppas verkligen att hon får det bra. Hon ska jobba på ett kryssningsfartyg typ lyxyacht och det är säkert asakul. Vi kan ju fortsätta förfrysa här bland minusgraderna.
Imorgon kommer iaf den nya och on kommer att börja med en dag i veckan så att allt fungerar och om och när det gör det utöka med fler dagar. Det är ju toppen för alla och jag har någon från dag 1 som hjälper mig.
Norton har börjat få något superpulver som jag fick av en person för ganska länge sedan. Egentligen var det tänkt till en annan häst, men Norton tyckte jag behövde det bättre och innan jag hade kommit iväg med det till den andra hade det säkert hunnit tyna bort. Det heter Horse Amino och är en sammansättning av alla aminosyror. Jag orkar inte förklara det här med aminosyror och protein för er just nu. Vi kan ta det en annan gång. Dock är jag som vanligt skeptisk till allt vad pulver heter. Norton fick som magkur vetekli. Jag vet, jag är en loppa, men vetekli är gammalt och beprövat. Jag har kört hela listan med specialmaggrejer och inget av det fungerade förut.
Ante verkar pigg och normal igen. Han måste ha haft någon liten infektion i kroppen och kanske att han hade feber. Nu är han iaf normal och tycker att det här med innetid är överskattat. Han försöker att äta på allt som kommer ivägen för hans läppar och han verkar överlag vara tillbaka i sitt ADHD-läge. Han har även ätit lite mer och "fixat" lite på sin boxdörr. Jag får ta och fixa tillbaka det han håller på med någon dag innan han har plockat isär den.
Bloggen handlar om mina sjuka idéer och konstiga tankar. Min fritid avhandlar jag med mina hästar och Vson. Ibland gästbloggar Vson. Jag är inte normal, men det är bara att läsa några inlägg så har du snart fattat konceptet.
