Jag hittade en liten utbildning jag vill gå. Den är bara 1 dag, men jag har velat gå den i flera år. Sjukt kul! OM jag får gå den, jag uppfyller alla krav utom ett för man ska vara godkänd enligt kriterierna, vilket jag ju är, men distriktet måste godkänna att jag är godkänd. Haha! Ja, ni läste rätt. Iaf, När jag nu snart kommer in på utbildningen så ska jag gå den nästa helg isf. Coolt va!
Återkommer med vilken utbildning det är så snart jag vet om jag får bli godkänd för att gå den. Vill tillägga att jag uppfyller alla krav med råge.
Jag är så jävla trött på vissa saker. Följande saker är mer på listan idag!
1. Folk som envisas gång efter gång att svara på medryttarannonser. Ni vet, de där som var och tittade och sedan inte hör av sig igen. Nästa gång man lägger ut en annons svarar de igen. Irritationsmoment nummer 1!
2. Folk som envisas med att inte orka ta upp sin jävla fimp efter sig. Fimpar är äckliga. Folk som röker är äckliga, luktar äckligt för att inte tala om de gula händer man får av rökning. Fimpar här och där gör att ett område ser ut som ett jävla socialbidragstagarområde. I min värld är det fattiga och de som lever på bidrag från soc som fimpar på backen och lämnar skräpet efter sig. Ni är äckliga och får veckans FETINGdiss. Fy fan!
3. Folk som är lata och gnäller. Roligast är den som har övervikt, försöker gå ner i vikt, men inte orkar anstränga sig mer än att gnälla på andra. Om man instället skulle lägga all gnällenergi på att faktiskt röra på sig (fläsket) skulle man lätt börja tappa lite vikt. Gnäll leder dessutom till ångest som i sin tur kan leda till överätning=övervikten kommer att bestå.
4. Folk som tror att andra är någon form av jävla välgörenhetsorganisation. De som beter sig fittigt och tror att andra ska servera välgörenhet hela tiden. Ni är parasiter. Parasiter är saker som lever på att leva på andra. Finns människor i parasitkostym. De är fula, äckliga och luktar illa. Har ni någon gång tänkt på att elaka människor luktar illa? Tänk på det nästa gång ni träffar någon elak jävel. Ondske-lukt går inte att tvätta bort. Bara så ni vet. Inte heller missnöje med sig själv eller missnöje med sitt liv.
Till sommaren är det tänkt att utveckla hinderparken lite. Det känns som att det är dags. Jag behöver lite tips och råd på hur vi kan bygga och vad. Hinderstöden hade jag en plan om att bygga själv och ha tryckat som fot. Det finns fördelar med det bla att hindren inte bli lika tunga.
Sedan tänkte jag köpa skenor att sätta hållare i.
Den här modellen hade jag i åtanke. Bara de här skenorna kommer att kosta 140:-/hinderstöd. Det kanske finns någon billigare variant då jag känner att kostnaderna bör hållas nere.
Vi vill också ha lite fina infångare. Tips på roliga, praktiska och till bra pris mottages!
Det här kansek vi kan åstadkomma. Väldigt roligt hinder och materialet/materialkostnaden blir inte tokmycket.
Vågplank ligger på listan över "vill-ha-hinder"
Hinderpaketet i länken nedan hade ju varit nice, men ryms inte i den tilltänkta budgeten. http://www.newmarket.nu/paket.html
Jag tycker det är förjävligt. Har man inte mer respekt för andra människor? Va!? Jag förstår inte hur man kan göra på det här sättet faktiskt. Grannen har skaffat ny router vilket inneburit att jag för första gången på evigheter varit tvungen att betala för ett eget internet. Höjden av fräckhet! Innan hade de ett olåst nätverk, men nu har de säkerthetsnyckel på sitt. Jag tycker det är riktigt förjävligt alltså. Suck!
Innan surfade jag på mitt modem på mobilen, men det har tjurit ihop senaste dagarna. Det går inte att försöka bedriva något nätbaserad verksamhet och skiten bara hoppar ur hela tiden. Sagt och gjort har jag nu mobilt bredband igen.
Jag vet att det är tidigt, men jag ska lägga mig nu. Jag ska låta känslan av våren ligga kvar ett tag till och passa på att njuta. Lyckan är också total efter att ha ridit i mer än skritt i några minuter. Det var SÅÅÅÅÅ roligt att galoppa lite igen. Ante är verkligen my love.
Det kanske är värt allt slit, svett och tårar att hålla på med häst?
Jag har också kommit på vad jag ska göra innan jag blir miljonär på min försäljning. Planen inne i mitt huvud är så gott som färdig. Nu ska den bara printas så lilla hjärnan kan visualisera det vi ska göra. Haha! Skämt åsido. Just nu arbetar jag på affärsplanen och budgeten för det hela och när det kommer till själva butiksdelen av arbetet jobbar jag med betallösningen för shoppen. Det går ganska bra. Mina funderingar kring betallösningen är "finns det några risker med att det inte är ett svenskt företag som äger/driver betallösningen?" och det faktum att de enbart har direktbetalning via internetbank om man har Nordea. Jag är inte helt nöjd med det sistnämnda då jag personligen föredrar att betala via internetbank om jag ska göra något. Paranoida jag skapar ju ett nytt MasterCard varje gång jag ska betala och med maxsumma strax över det belopp jag ska betala. Jag vill ha nöjda och glada kunder och det får man genom bra service. Någon som har erfarenhet och kan tänka sig att dela med sig av den? Jag har redan allt färdigt med PayPal egentligen, men jag hörde att de krånglar väldigt ibland. Krångel tar tid som jag vill ägna annat åt.
Hade besök här hemma idag. Vi hade värsta trevligt ute i det fina vädret och satt och grillade och fikade ute i solen. Det var hur trevligt som helst.
Det braiga med det här var att det framkom att min moster med familj ska göra sig av med lagerhyllor - precis sådana som jag behöver! Fatta vilken tur. Jag som inte hunnit göra iordning i förrådet innan och nu har jag fått hyllor.
Alla kanske tror att det är en enkel match att göra en liten webshop. Så är det inte. Det är sjukt mycket jobb och det redan innan man ska lägga ut alla produkter.
Själv har jag idag lyckats installer min shop på mitt webhotell och sitter just nu med betallösningar. Jag har lite andra "små"prylar att fixa med såsom göra iordning fraktpriser, vikter och sådant. Jag satt och funderade igår en del och har kommit fram till att jag måste göra en plan annars kommer jag att hålla på med det här både dag och natt tills jag är färdig och när jag väl då är färdig kommer jag att vara totalt knäckt och det blir ingen shop. Jag känner mig själv och vet hur jag fungerar. Nu älskar jag att hålla på med sådant här och då fastnar jag och blir helt uppslukad av det.
Gällande betallösningar har jag kollat på Paypal. Jag har redan ett företagskonto där och tänkte att det skulle vara en bra lösning. Dock läste jag att de hade strulat och börjat betala tillbaka en massa pengar till en som använde dem som betallösning. De betalade alltså tillbaka pengarna till kunderna för de började ifrågasätta personens affärer. Skrill som jag sedan tittade på har bara betalning via Nordea som jag fattade det, eller betalning via Nordeas internetbank. Jag vill helst ha betalning via alla bankers internetbank. Frågan är vad det kostar. Följdfrågan blir naturligtvis: Hur många kunder förlorar jag på att inte ha betalning via alla bankers internetbank? Personligen föredrar jag att betala via internetbank och inte via kort på nätet.
Jag måste också sätta mig och göra en ordentligt budget. Det tillkommer kostnader både här och där när man väl har en shop. Jag ska göra en liten guide senare så ni förstår hur det hänger ihop.
Jag behöver räkna ordentligt på prissättning, arbetstimmar, förväntad omsättning.
Det är dessutom viktigt att ha en bra och kostnadseffektiv marknadsföring. I mitt huvud har jag arbetat ut en bra plan och jag tror på den.
Jag har också en deadline för när butiken ska vara up-and-running.
Varför händer det skitgrejer med hästar jämt? Blir så jävla less.
Såg ut att vara ett överben på Hoppans ben idag. Jag hoppas att det bara från såret hon haft där innan och inte ett överben. Det kändes dock som det. Hon är så himla känslig så det går inte att undersöka benet själv. Varje gång hon har ett sår får hon damp och det går knappt att ta på hästen öht. Jag blir sjukt störd och irriterad.
Ante kanske har många fördelar i hans mer retarded värld trots allt. Det är sällan mar irriterar sig på honom faktiskt. Om inte annat är han en man och blir man irriterad brukar han fatta rätt snabbt. Han har insett vem som bestämmer.
Jag är sjukt nöjd. Jag har äntligen fått min shop att fungera!
Nu har jag bara lite "små" saker att fixa med......
*Design
*Lägga in produkter
*Skapa kategorier
*Fixa betallösning (den är nästan färdig)
.....osv, osv, osv, osv.......
MYCKET jobb innebär det för er som inte vet. Katastrofalt mycket jobb. Det är tur jag är duktig och har gjort sådana här saker förut.
Nu ska jag njuta av mitt lyckande en stund och känna glädjen över att jag är på gång.
Om ni vill se webshoppen innan den kommer ut får ni vara fett kreativa, en del av er borde ha listat ut namnet OCH jag har skrivit vad jag använder för opensourcelösning tidigare på bloggen. Underbaraunder är ju webshopsnamnet.
Jag hatar verkligen allt vad programmering och datorer heter just nu. Fungerar det inte som det ska är det ett rent helvete faktiskt. Det är så jävla sugigt att jag inte vet vad jag ska ta mig till.
Jag hoppas jag får hjälp av supporten nu. Hur fan kan man skriva att man ska välja en Database Engine, när det inte finns något som heter Database Engine?????? I fucking hate it! =/ Evilness!!!!!
Ut en sväng med vovven och sedan på ´et igen bara. Jag ska lyckas och jag ska göra det bra.
Jag undrar också varför jag inte kan logga in på PHPmyadmin. =( Antar att jag kanske får svar när jag hittar database engine´en som är lost in space just nu.
Idag gjorde jag ett inköp. Jag behöver nya kläder att sälja. Det sinar liksom i förrådet och jag ledsnar lätt då. Sagt och gjort ligger nu en order på 600 par nya trosor. Jag hoppas att det kommer så snart som möjligt. Det här är liksom min grej. Jag räknade iaf ut att timlönen på att sälja mina egna kläder, efter att allt är betalt är högre än om när jag jobbat som anställd. Så varför arbeta? =P
Nej, det kommer inte att fungera att inte arbeta från början då skulle jag behöva ha en omsättning som är 10 ggr högre än det jag haft och det håller inte riktigt i praktiken. Nu har jag ju inte gjort en jättesatsning, men jag har överlag nöjda kunder (en var missnöjd, men hon läste inte produktbeskrivningen ordentligt) och de vill köpa igen.
Att sedan öka omsättningen lär inte vara svårt. Däremot har jag bestämt mig för att hålla mig till min nisch. Det är lätt att dras med att köpa annat. I det långa loppet är det dock bättre att bara hålla sig till en enda sak att sälja.
Ikväll är det fullmåne. Det innebär att man får önska sig något. Jag tror att månen är full-full vid 21 och någonting. Efter det betyder det otur att önska sig något. Är det något ni verkligen vill, passa på att önska er snarast.
Det bidde nya gardiner till köket idag. Det var inte planerat, men helt plötsligt så uppenbarade sig det perfekta tyget för köksfönstret. Jag har funderat på dessa köksgardiner för jag vill att de ska matcha kökslampan. Det kommer att bli så toksnyggt när de är färdiga. Just nu är tyget hemma hos min mamma för att sys till. Så här ser det ut just nu och visst fattas det väl ett par gardiner i fönstret?
Månen har gjort det igen. Månen är så bra att skylla på. Den är liksom ingen person. Det är månens fel igen att livet är snett och bittert. Det är så det är bara.
Jag ska ta en dusch nu, sedan bär det av iväg för shopping. Jag har också lagt en beställning på lite bh-ar som jag ska sälja. De är väldigt snygga och jag beställde själv exakt likadana före jul. Min inneboende sa att de var porriga, men jag tyckte de var normala. Iaf har jag beställt fler för att sälja. Jag tyckte om både modell, färg, pris och kvalitet.
Dagens shopping kommer att bestå av ett besök på en tygaffär. =D
Jag fick ett erbjudande häromdagen, om en lokal till min verksamhet. Först sa jag nej, men nu när jag tänkt efter är det nog inte så dum ide ändå. Däremot skulle jag behöva någon att dela utrymmet med då jag långt ifrån behöver hela. Någon som är intresserad av att ha halva min lokal? Jag vet inte hur fancy den är och gissar på att den inte är så fancy. Det bästa med den är att den är toknära mitt hem. =) Typ dörr i dörr. Jag vet inte vad han vill ha i hyra heller, men det är nog inte så dyrt gissar jag.
Ni vet det finns saker man alltid har dåligt samvete över. Jag har en egen lista. Några av sakerna har jag ångest över också, men till saken hör att det är rätt korkat. Jag har ångest över att det skulle skada mig direkt, men så är det inte. Just det jag har ångest över mest är rätt korkat insåg jag idag. Om det skulle vara så att jag måste fixa det på en gång är det ändå inte på en gång. Hela 2 år skulle jag isf ha på mig att fixa det och det är ju vääääldigt länge. Själva grejen att fixa det tar bara några veckor. Grejen är den att jag har andra saker jag måste göra först för att fixa det. Det är ett antal saker som jag måste göra i en speciell ordning.
För att fixa det här behöver jag göra en sak som lär vara färdig under våren och sedan är det väl bara att tuta och köra.
Frågan är: Vad ska jag göra när mina dåliga samveten är borta? De är ju en del av mig.
Tänk om man kunde skriva allt man tänker på. Då skulle det här inlägget kunna orsaka stort kaos och förvirring. Nu kan man inte skriva om allt, så ni får bara undra. Jag vet att det är impopulärt hos vissa, men samhället är uppbyggt så att det finns vissa normer och följs inte normerna, ja, då är man konstig. Då får väl jag vara konstig.
Suck! Tänk, tänk, tänk. Livet ter sig så underligt ibland.
Just nu är uppsidan ner och nesidan uppe. Jag hoppas snart ha tillbaka dem på rätt plats.
Pga rådande omständigheter gällande sjukdom och dylikt har jag idag sagt upp mig. Det finns inte en chans på jorden att min kropp skulle kunna återgå till arbete på W inom rimlig tid och jag har snart varit sjuk för länge.
Istället ska jag skriva in mig på arbetsförmedlingen och söka nytt jobb. I första hand kommer jag att söka halvtidstjänster då jag inte kommer att kunna jobba mer än så inom överskådlig framtid.
Det är inte mycket jag kan göra åt saken. Det blir så nu.
Varför gör man vissa saker? Varför beter man sig på ett visst sätt som människa? Jag är fan less. Vad är grejen? Vad bottnar det egentligen i att sådant här händer gång efter annan?
Ibland måste man välja ord när man ska snacka skit om andra. Vissa ord får skitsnacket att passera till lögn och förtal. Det är inte ok. Inte i min värld. Jag kan lätt erkänna OCH jag kan stå för det jag snackar också skit ibland, alltför ofta för vad jag skulle önska av mig själv. Jag skäms, det är fult och elakt, samtidigt så är tyvärr även jag bara en människa. Det går inte att ställa så höga krav på oss, det inkluderar även mig.
Nä, jag är fan less på sådan här skit. Låt det icke förekomma i min närhet. Det får finnas en ände på allt.
Man kan ju ibland undra vad som snackas om mig, men ärligt alltså, jag har kommit fram till att vad jag än gör snackar alla jävlar skit om mig så det är lika bra att jag gör det jag själv tror på. Då kan ju alla andra snacka och jag gör det jag vill göra och det jag tror på. Verkar inte det ändå enklast. Jag måste genast återgå till att bli bättre på att fokusera på det jag vill göra känner jag. Jag har varit dålig på sista tiden.
Dålig är en av anledningarna till att jag tror att man snackar skit om andra. Man mår dåligt, av olika anledningar, det försätter en i ett läge där man måste framställa sig själv som bättre än någon annan genom att säga att den andra är en sämre person. Egentligen har skitsnack bara med en själv att göra i slutändan. Svårare än så är det inte.
Jag har spenderat mycket tid och eftertanke på det här. Frågorna jag ställer mig är: Hur gör man det snyggt? Hur gör man det öht? Är det lönt att lägga tid och energi på det?
Fan alltså. Det är inte roligt. När är man en bra människa och när är man inte? Hur vill jag att andra hade gjort gentemot mig själv? Det är fortfarande så att jag inte har gjort något fel själv - än. Det är ändå nu på mitt ansvar att se till att jag kan bemöta mig själv och andra med respekt.
Hur hade jag själv velat att folk hade gjort om det var mig det gällde?
Vi människor är fan onödiga! Nu kanske ni redan också hade kommit fram till det. Att vi är riktigt onödiga alltså. När vi inte är nöjda med våra egna liv skapar vi kaos och klankar ner på andra. Det är på något sätt lättare att försköna bilden av oss själva än att ta tag i våra problem.
Jag har idag tagit itu med problem ett. Det får liksom vara slut nu. No more skitsnack! No more förtal om andra! Den tiden är förbi, nu är jag här och ja, jag tolererar fan inte det längre. Nog för att jag kan vara en fittig jävel jag med ibland och snacka skit gör jag också ibland. Det kan jag erkänna, men det är mest ovärdigt skitsnack. Förtal däremot, att påstå saker om andra som inte är sant och dessutom helt felaktiga det är förtal. Nu ska jag bara fundera över hur jag ska gå vidare med det hela.
Eftersom det är ett senare problem jag måste ta tag i ägnar jag istället tiden åt att njuta av det som går bra. Jag blir lika lycklig varje gång. Tänk, det är det här jag har drömt om. =) Och det går bra. Fatta, jag kan det jag önskar göra. Dessutom kan det bli bra. Kan jag skapa det jag vill här i världen? Är det så? När jag tänker på det blir jag så lycklig att jag nästan börjar gråta.
Sitter och väntar på ett samtal jag helst hade velat slippa. Önskar att livet blir enkelt.
Tur att jag iaf kan få råd av personen som ringer upp mig angående hur jag ska tackla det hela och att det faktiskt, oavsett svaret egentligen inte är mitt problem. Dock blir det ju mitt problem ändå.
Jag är fan less. Mind your own business people! Det är inte ok längre. Jag orkar inte ha med en viss typ av personer att göra. Jag har nog som det är för tillfället och vill inte ha mer. Och vad önskar jag själv ut av detta? Jag vet inte. Det enda jag önskar är att mitt liv skulle bli lite enklare.
Har legat däckad i soffan idag. Det här håller inte, men jag kom på att jag hade "knark" hemma ändå. Sagt och gjort har jag nu börjat dra i mig Triplex Comp. Jag kan inte vara "sjuk-sjuk". Det går liksom inte. Jag har lite samtal jag måste ringa också och ställen att åka till. Håller inte att ligga i någon halvinfluensa av något slag då.
I morse när jag vaknade trodde jag att jag var pigg och kry, men jag blev snabbt omkullslagen. Fy fan alltså! Vill inte vara sjuk. Tur att min mamma kunde ställa upp och köpa mat och skicka de tio paketen jag har idag att skicka. Det tillkommer dessutom ett paket snart och det gäller ju att ha nöjda kunder.
Jag har börjat utforma en plan för min framtida jobbsituation. Den måste ändras.
Igår funderade jag lite och bara man ser de små möjligheterna brukar det mesta kunna lösa sig. Det här med doomsday fungerade inte. Jag får ta det idag istället. Usch! Säger jag bara. Det känns inget roligt, men, men vissa saker i livet måste man göra.
Det flyter på bra med försäljningen av mina kläder. Det är toppen. Nu har jag legat på latmasksidan senaste veckan, men idag kanske jag kan ta mig i kragen lite igen. Dessutom måste jag beställa nytt. Det var som meningslöst förra veckan då Kina tydligen upphör under deras nyår. Allt fick en veckas respit både gällande ordrar och frakttider. Jaja, så det är antar jag. Nu är nyåret slut iaf och vi återgår till det normala.
Igår blev jag tokdålig och hade värsta febern trots febernedsättande. Tur jag har "superknark" här hemma. Ingen däckad jag i sängen inte. Jag ska köra på superknarket idag också. Det bästa knarket är tyvärr slut och det är ganska krångligt att beställa då det är lagligt att använda i Sverige, men inte får säljas för företaget som tillverkar det tyckte det var för dyrt att få naturläkemedelslicens för det. Suck och stön så krångligt man kan göra det.
Det börjar ta sig i hemmet, men det är låååååångt ifrån färdigt ännu.
Idag fick jag hjälp att sätta upp hyllor och och en krok.
Ja, just nu är det inte mer saker än så här på "avdelningen hörnet där tvn ska stå". Tvn är inte heller där ännu som ni kan se. Lite arbete med att flytta den a.
Dock, det är på gången. Det gråa ni ser i hörnet är att väggen har rört sig. Jag har spackel och glasfiber att fixa med, men om jag ska vara ärlig vet jag inte hur man gör. Jag har bara lagat väggar som inte var ett hörn. Hmm....google får väl hjälpa mig. Jag hade önskat mig en räddare i nöden. Någon sådan har inte dykt upp så då får jag ta saker i egna händer. =D Om nu inte någon dyker upp och vill hjälpa mig.......jag har en mycket exklusiv flaska rött vin......och när det här hörnet är lagat behövs hörnet bakom väggen också lagas och det är nära sängen - i sovrummet. (^-^) (^-^)
Jag tror att den här städningen även städar resten av mitt liv. Det blev ordentlig röjning nu. Grovsanering betyder grovsanering i min värld.
Jag behöver det här. Yin och yang är i obalans. Behövs lite mer chi här. Det känns redan att det florerar mer i hemmet. Jag börjar bli riktigt nöjd. Angående hyllorna som jag tänkte sätta upp sade magkänslan mig rätt. Det lär bli så att jag får skaffa andra hyllor och ge hyllorna jag tänkte sätt upp till min mamma istället. De är antaligen för tunga för gipsväggen.
Nåja, det blir nog bra i slutändan. Hyllorna jag isf köper lär bli de här från IKEA.
Och bara för att jag gick in på IKEAs hemsida kom jag på att jag kanske vill ha den här istället.
Jag har ju liksom någon röd-fetisch av något slag. Jag vet att "man inte ska ha rött i sitt hem", men jag kan inte rå för det. Jag tycker om rött.
Jag trodde aldrig att jag skulle skriva det här, men för första gången NÅGONSIN kände jag en längtan efter att åka på clinic - dressyrclinic. Jag vet, ni trillade nästan av stolen nu, men det är så det ligger till. Clinicen är 2:a mars i Enköping och den var dyr. Jag är sugen ändå. Jag hamnade i morse på en sidan när jag googlade en dressyrtränares namn och där hittade jag det jag tror att jag letar efter. Det är ingen ide att jag tror att jag kan rida någon vanlig traditionell svensk dressyr. Jag är inte funtad så. Jag är lagd åt det mer "klassiska" hållet. Det var inte förrän det kom en och provred Ante häromdagen och människan var nöjd när hästen hade släppt hela överlinjen och gick som en anka jag insåg att jag VILL VERKLIGEN INTE rida på det sättet.
Av en slump hittade jag då denna tränare istället. Nu ska jag bara hitta någon att åka med. =)
Han hette http://www.gerdheuschmann.com/ och kommer till Jädra gård i Enköping.
Idag ska jag göra något som jag INTE ser fram emot. Det här känns måttligt roande. Jag har berättat om det tidigare. Nu har jag INGET val. Det finns inget. Bara att tuta och köra och se vad som livet för med sig på vägen. Kanske hittar jag en skylt som talar om vilket håll jag ska svänga, vilken väg jag ska ta och var den leder mig. Känner jag livet rätt kommer det inte att hända.
Jag kommer att stå vilsen och förvirrad ute på ett öppet hav, men se, life goes on, no matter what!
Ingen ide att hänga läpp. Jag säger bara: Watch out, here I come!
Det kanske är dags att börja skriva utanför marginalen......
När jag ändå höll på att fixa fortsatte jag med grovstädning av lägenheten. Det behövs, fy fan vad äckligt det blir fort och även om jag brukar leva i en halv mess tycker jag om att ha grovrent om ni förstår vad jag menar. Lite saker här och där är en sak, men skit big NO NO!
Idag hittade jag en massa skurgrejer från den som bott här innan. Det var fett nice att ha hällrengöring, jag förstår innebörden av den efter att jag provanvänt, industrirengöringsmedel, hoppsan, smutsen försvinner omgående och industriglasrengöring, yeay, fläckar och fett försvinner. Ammoniakdoften är bara välkomnande när det blir så tokrent.
Själva hängande av krokar och hyllor fick jag be om hjälp med. Jag glömde dock nämna att i detta hjälpande ingår det att få ur den dm-långa skruven som just nu sitter fast i en av hängarna med krokar. Hehe! Jag fick ett psykbryt och nu är det inten gänga kvar i den, därav problematiken. I ett hack försvann den, jag har inte cp-kört med skruvdraragaren. Det behövs inte när en kvinna blir "irriterad".
Jag har även hittat delen till min fina rislampa, som jag aldrig hängt upp. J <3 rislampor! Den ska också upp i delen där tvn ska stå så småningom. Det här blir faktiskt himla fint. Finare än jag trodde från början. Jag tänkte liksom: Det får väl duga så länge..... men asså, det bidde inte så tokigt ändå. Det är inte hur vi har det, det är hur vi tar det. =D
Vad ska jag med en man till? Jag gör ju ändå allt själv!
Fortsatte på gårdagens fixande och trixande. Idag var det kökslampan som stod på tur. Efter lite svordomar, djävulskap och annat elände har jag nu avlagt gesällprov för lampuppsättning inkl el-joxande med lampkablar.
Så här såg ful-lampan ut.
Så här ser det ut nu!
Fler bilder får ni senare. Det behövs lite städning av bordet först. Jag har hittat bra saker till köket. Vissa skåp är väldigt opraktiska att öppna, men jag har hittat skjutdörrar till köksskåp på IKEA ochjag tror att det är ett IKEA-kök jag har här. Skulle va perfekt!
Det är bara jobbigt nu. Allt är ju på väg att bli som jag vill. Varför är jag nere och deppig? Är det för att allt gammalt kommer tillbaka? Ingen ide att fundera över det egentligen. Det var ungefär när jag sänkte mig ett snäpp och accepterade faktum som någon gick in och klubbade till mig att jag inte alls ska sänka ribban. Nu löser sig allt ändå.
Idag ska jag fortsätta med mitt sovrum så det blir färdigt helt. Jag visade bara ena sidan av rummet. =P
Dessutom ska jag passa på att njuta av det underbara vädret som är ute idag.
Nu är snart sovrummet färdigt. Jag förstår bara inte varför det ska ta sådan enorm tid att fixa med saker när man har dem hemma. Idag har jag iaf lyckats få upp hyllorna ovanför sängen.
Här är bilderna på det som är färdigt. Jag har ännu lite mer planer, men det blir senare. Just nu känner jag att det fattas lite väggord bara. Mellan hyllorna och sängen vill jag har någon text, jag vet bara inte vad.
För ett tag sedan var jag in på Clas Ohlson och hittade bla den här där: Home, men den tänkte jag har rakt fram i vardagsrummet. I sovrummet vill jag nog ha något med love bla bla bla. Ni kanske har något förslag?
Nu ska jag bara hitta någon att ligga med i mitt "nya" sovrum. =P
Alltså, det här blev inte vad jag hade tänkt mig. Inte alls faktiskt! =P Suck! Jag missbedömde möblerna lite. Jaja, jag kan gömma undan lite skräp i dem ett tag iaf. De här möblerna fick mig dock att ännu mer vilja ha den jag tänkt från början. =) Dessutom har jag användning av de här senare.
Skönt att få lite förändring. Nu ska jag jobba mer på hemmet. Jag har massor med grejer jag ska skruva upp. Jag får jobba på mina önskningar. De blir åt det hållet jag tänkt, men ändå inte riktigt som det jag önskat mig. Uppenbarligen är jag lite otydlig med vad jag önskar.
Nu är det slut på "tycka synd om mig själv stadiet". Det går fan inte att vara i det längre. Nej, livet blir INTE bättre om jag är sur bitter och fittig. Vi kan alla tänka efter lite snabbt och inse att fittigkvoten är uppfylld av andra. Jag vill ju stå för positivitet och glädje och berika andras liv.
Nu ska jag ner till stallet och vara evigt tacksam över denna fantastiska människa som jag träffat och jag önskar av hela mitt hjärta denna människa väl (och att jag kan få ite fler saker) =P.
Jag insåg igår att om man vill ha det på ett visst sätt får man göra det själv. Så blir det också nu. Ibland är det bra att se visa saker med egna ögon. Det är som att allt faller på plats. Det får väl ta den tid det tar när jag är sjuk. Att forcera i det här läget är bara korkat. Och frågan som man alltid kan ställa sig: Kommer någon att dö av det? Svar: Nej, absolut inte!
Sagt och gjort. Gör det själv och få det som du vill ha det. Man ska aldrig gnälla på något som någon annan har gjort åt en i ren välmening.
Idag är en bättre dag. Jag har tagit "vissa" beslut som behövs och livet kommer att se annorlunda ut i framtiden.
Jag förstår, varför förklarade ingen tidigare för mig hur jag skulle göra. Jag ska ägna helgen åt att tänka igen det här. Vad vill jag och var ska jag? Nu vet jag hur jag ska göra. Allt går att lösa - även det omöjliga. Man har rätt till en stunds dipp, sedan måste man kliva upp igen. Rise´n shine liksom. Det här samhället tillåter inte svaga att överleva, men de tillåts finnas. Tack för det säger jag!
Om jag skulle berätta vad det här innebär skulle ni aldrig tro mig, men jag behöver tid, som inte finns. Så då får jag helt enkelt skapa den. Vrida på klockan lite.
Nej, nästa vecka är shitty veckan alltså. Efter det.....då är jag redo för annat. Nästa vecka är det mesta lagt på on hold. Sedan kör jag. Jag må fan vara krasslig och ännu sämre har jag varit, men som jag skrev tidigare i veckan Onda människor hamnar i helvetet och jag är en god människa så jag kommer inte att hamna där.
Ni har ingen aning om vad jag pratar om. Det här handlar bara om mig. Ingen annan!
Du vet att du har önskat dig det här. Du gjorde det förut. Du tänkte bara i en annan bana och inte att det var så här det skulle gå till. Kommer du inte ihåg sist? Det gjorde nog lika ont då, fast du har förträngt, gömt undan. När allt kommer upp till ytan igen kommer allt tillbaka, Allt det gamla och allt det nya. Du måste kämpa dig igenom. Det finns inga genvägar. Tänk efter lite snabbt och konstatera att det bara är senvägar. Du vet det själv och har vetat det hela tiden. Vad väntar du på? Bättre tider?
Bättre tider är aldrig senare. Bättre tider är nu. Här och nu.
Tänk livet gav dig en möjlighet, kom ihåg det, använd den. Livet är fullt av bra människor runt dig. Använd dig av dem. De är godhjärtade och vill dig väl. Det är enda sättet. Lär dig hitta rätt när du gått vilse. Du vet att du kan läsa en karta från alla dess håll och ledder. Du kan även läsa kartan "mitt liv" från alla håll och ledder. Bättre än någon annan på hela det här jordklotet faktiskt. Du kanske inte har varit redo förrän nu. Du kanske inte tycker att du är redo nu heller, men livet har tagit dig hit och kommer du ihåg? Du bad om att få det här avklarat. Det är inte omöjligt. Du såg ju filmen för ett tag sedan. Filmen du vet. När du fick iden. När du fick tanken. Om den tanken fungerade på A så fungerar den säkerligen på B också. Du vet, livet är inte så svart, det finns en gråskala också och nu behöver du ta fram den. Använd all den kapacitet du besitter. Du känner till alla stordåd du klarat av tidigare. Du kan göra det igen. Du vet vad du behöver för att bli frisk. Du vet vem du ska be om hjälp. Den bästa hjälpen. Du vet att det här är ett steg i den process du sett sedan en tid tillbaka. Plötsligt faller alla bitar på plats. Du ser det ju hända. Du är bara rädd. Du är bara rädd. Du är bara rädd. Alla är rädda ibland. Det är en del av livet.
Du kommer att överleva, även om ditt straff har varit svårt. Tänk på alla dina vänner. De är många och det är bra. Du har ett gott hjärta och när det här är över kommer du att kunna bestiga berg otränad.
Hur fan ska jag orka? Hur fan ska jag palla? Är det inte nog som det är?
Jag har bara lust att sätta mig ner och gråta, sätta mig ner och dö. Jag orkar inte mer. Kan inte någon komma och lyfta mig ur detta helvete och ta mig till en renare plats, en bra plats, en plats som inte redan är befläckad.
Jag orkar verkligen inte. Vem fan tackar en när man står där på slutet? Ingen jävel faktiskt. Jag ger snart upp. Det är slut. Vad ska jag kämpa för? Det finns inget. Inget slut, ingen ände. Jag orkar inte mer.
Livet är inte rättvist, det är inte lätt, det kan vara lika svart som det kan vara vitt, men varför ska jag straffas för andras jävla misstag. Varför ska jag behöva städa efter att andra skitit på mig? Hur länge ska det hålla på? När är det slut?
Jag vet svaret. Det finns bara ett. Jag har bara två val. Städa andras skit, eller dö. Det är faktiskt så för jag orkar inte mer. Inte här och nu. Inte senare heller. Det här är sista gången. Hit, men inte längre.
Jag kan erkänna. Det var det här jag önskade, att skiten skulle upphöra, att jag skulle få sluta bära med mig den. Jag vill inte ha den längre. I slutändan måste det ändå bli jag som städar skiten efter andra och vet du vad. En dag för länge sedan bestämde jag mig för att använda den kunskapen till att se till att andra inte hamnar där. Det är dags nu. Dont mess with me! Du kan trycka mig ner i helvetet jag kommer alltid att komma upp och för varje gång du prövat kommer jag bara att bli snäppet vassare, hårdare och än mer omöjlig att döda rent mentalt.
Idag var dagen som jag bestämde mig för att det är dags för dig att dö. DU ska bort och det här och nu. Nästa vecka ska ägnas åt att se till att DU ska dö helvetesdöden och när det är slut då ska jag knäcka dig totalt. Du ska förintas, bort från denna jordyta och du ska aldrig mer få återuppstå. Jag HATAR dig!
Jag ÄR den som gör det omöjliga möjligt och jag ska göra det igen.
Nu verkar det äntligen som att jag kommit ur halvdeppen jag haft senaste två veckorna. Idag känner jag mig återigen pigg och glad. Det har både med saker i min omvärld och mig själv att göra. Det jag blev glad av igår blev jag ännu mer glad av idag. Det infann sig liksom ett lugn inombords.
Jag är så otroligt rädd att en person som håller sig i bakgrunden i mitt liv ska försvinna, även om jag ibland skriver motstridiga saker till det här på bloggen (det är bara min egen osäkerhet som uttalar sig då). Idag infann sig iaf lugnet och jag kan fortsätta andas.
Idag händer även andra positiva saker. =) Ni kanske får lite bildsaker att titta på senare. Isf blir det under kategorin "stallet". Vi har nämligen fått presenter av en person dit. - PRECIS sådana som jag önskat mig OCH behöver. Fan, vad bra människor det finns! Jag är så lycklig och tacksam över alla dessa bra människor jag har omkring mig. I love you all!
Vad är egentligen lycka och vad gör en människa lycklig?
Jag har inte svaret på frågan för er andra. Jag vet bara att en sak gjorde mig lycklig för en sekund idag. Om det lilla, bara tron av det faktist om jag ska vara ärlig, gjorde mig lycklig, räcker inte det? Vem har annars rätten att döma och säga att det är fel? Ingen faktiskt. Det som gör mig lycklig är min lycka och inte eran.
Sugig kvalitet på ljudet (åtminstone när jag lyssnade), men det var texten jag ville åt.
Vet ni, det bästa med min sjukdom är att jag kan äta vad jag vill. Jag behöver inte för fem öre tänka på nyttighet, kalorier, fetma eller andra saker som har med ens vikt att göra. Allt jag behöver tänka på är att få i mig tillräckligt. Med tillräckligt menas nog ett dagligt intag på ca 3000 kalorier. Jag skämtar icke!
De dagar jag inte har onyttigheter(kalorifeta) saker att trycka i mig måste jag komma ihåg att äta dubbla portioner. Jag borde få kosttilläggsersättning. Det blir faktiskt ganska dyrt. Sitter och har just nu ätit dubbla portioner och är egentligen fortfarande hungrig. Men, men inget att göra åt saker. Tuggmekanismen är trött, jag får helt enkelt stå ut. Det är faktiskt lättare att mosa i sig onyttigheter, men i längden kanske det inte är någon höjdare. Tänk vad bra jag ändå har det. Jag kan utan problem äta ALLT, precis allt, utan minsta ångest över att jag ska bli fetare, tvärtom vågen går ju neråt (vare sig jag vill eller inte).
Helt plötsligt blev det stretigt på "säljmarknaden". Jag blev lite bittre i några dagar och låter det bero så länge. Det kanske är så att jag får lägga perioden runt den 13-lön på hyllan "tiden då folk redan spenderat sin lön och väntar på nästa". Eller så lossnar det imorgon och flyter på som det gjort innan.
Själv la jag ner krut på annat och kör på det så länge. Det gick bra så här långt och jag har en "dejt" inplanerad. Inte med en man, men för kommande samarbete med en person. Det blir bra. Jag behöver det. Jag kan räkna ut med lilltån att det kommer att ta lååååång tid för mig att bli frisk från det här så det är bättre att planera för det och se till att jag blir frisk i första hand.
Ni får veta mer när jag vet hur det gått vid det första mötet.
Tiden bara flyger iväg. Just nu känns det som det. Jag har saker jag MÅSTE göra, men ibland är det som att det inte riktigt är dags ännu. Jag borde ha ångest över att jag inte ordnat med det ännu. Countdown - 10 dagar på en sak. Jag vill inte berätta förrän jag är där, men det kommer att ske just den dagen.
Sedan måste jag fundera över livet. Vad ska jag göra med min framtid? Jag måste lösa vissa saker. Ha en plan, be till någon högre makt att det går vägen och sedan, när jag står på sista änden, då måste jag avsluta det sista. Det är enda vägen jag kan gå.
Jag ska lyckas och det ska gå vägen. Det finns inget annat. Hur många som än hatar mig, vilket jag egentligen skiter i, ska jag lyckas. Det spelar ingen roll hur många käppar i hjulen ni försöker sätta för mig. Det roliga i det hela är att ju mer ni hatar mig, desto viktigare innebär det att jag är för er. Jag hatar ingen. Ni är inte så mycket värda för mig.
Nu ska jag ut på en tur med hunden. Det är som balsam för själen att promenera ute i naturen. Tänk så mycket glädje en skogspromenad kan skänka en människa. Jag förstår inte stadsmänniskor som bara sitter inne.
Det ska iaf bli riktigt skönt. Sedan ska göra mig av med ett dåligt samvete också. Det ska bli ännu skönare.
Det sista jag har på mitt samvete just nu är att lägga ut fler annonser och det ska jag ägna eftermiddag/kväll åt. Det är mycket pyssel med det där och jag ska försöka ägna en dag åt att lägga ut så att jag resterande dagar bara behöver fixa med paketering och svara på mail.
Ha det gött!
Kom ihåg: Vad som än händer i livet löser sig alltid allt på ett eller annat sätt. Ibland bättre och ibland sämre. Det är inte hur vi har det, det är hur vi tar det.
Jag vill bara inleda med att säga att jag önskar jag visste ditt namn. Det gör jag inte nu så här i brevet till dig får du fortsätta heta Anonym. Du har min fulla förståelse för att du mår dåligt. Bara människor som mår dåligt inombords och känner avundsjuka gör som du nu gjort.
Nu ska jag berätta en hemlighet. Du lägger energi på helt fel saker. Att ägna sin tid och energi åt att försöka förstöra för andra skadar mest en själv. Tro mig, jag har provat. När du dessutom lägger din tid och energi på mig, försvinner den tid och energi du behöver till din egen lycka. Istället för att nå det ändamål du önskar, dsv förstöra för mig förstör du bara möjligheten att lyckas själv. För det andra kommer du garanterat att må dåligt.
Lägger du istället din tid och energi på sådant som gör dig själv lycklig kommer du för det första att ha större möjligheter till att lyckas med det du åtagit dig samt få större lycka i ditt eget liv. Det finns ingen människa som drivs av förstörelsemekanism som är lycklig. Tro mig, även jag har varit där.
Sköt dig själv och skit i andra kom faktist till av en anledning och det var helt enkelt för att vi ska ägna våra dagar åt vårat eget istället för att lägga ner tiden på andra. Vad du än har gjort lovar jag dig att jag nu är färdig med att känna bitterhet och vara sur och elak över det du gjort mot mig. Jag har fullt upp med att sköta mitt eget.
Jag vill dessutom tala om att för att lyckas med en knock-out på mig måste du nog ha ihjäl mig helt. Det räcker inte med att köra över mig med en ångvält. Det har andra provat tidigare och efter att ha rest mig från det blev jag starkare. Även om jag dessutom är sjuk nu och du passade på, kommer det inte att ha skadat mig nämnvärt - du vet, det som inte dödar det härdar. Jag är istället tacksam att jag framöver INTE kommer att behöva oroa mig utan nu har allt svart på vitt.
Tack kära anonym! Du har precis gjort så att jag kan leva i ro. Dessutom hände en slog en sak som jag önskat mig in.
//Med all kärlek, LPEK
"Nothing can stop the man with the right mental attitude from achieving his goal; nothing on earth can help the man with the wrong mental attitude." Thomas Jefferson
Jag vet inte vem du är, men du kommer att hamna i helvetet. Onda människor som vill förstöra för andra hamnar där. Du kommer definitivt att hamna.
Jag kan bara tala om att det var förgäves. Förtal skulle det nästan kunna kallas, men det är klart. Vågar man bara vara ANONYM är man en jävla feg pissråtta. Du har ingen aning om hur fan det ligger till. I helvetet kommer du att hamna när du dör!
Jag undrar just nu varför jag är negativ. Det är orimligt.
Varför är jag inte tillräckligt nöjd?
Varför känner jag mig nedstämd?
Varför, varför, varför?
Imorgon ska jag börja dagen med att tänka positivt. Mitt liv är faktiskt inte SÅÅ dåligt. Jag är bara less på att vara sjuk. Det finns ju inget "fel" på mig, eller rättare sagt, de har ju bara inte hittat det.
Jag är fett less. Jag vill vara frisk. Jag pallar inte mer. Jag vill nu och jag vill nu och jag vill nu.
Jag kanske ska ta upp den där listan som jag har gällande bara bra saker en specifik person har gjort mot/för mig och sedan somna med ett leende.
Ni vet, vi får aldrig glömma. Lycka kommer inifrån och det är bara vi själv som kan påverka den.
Innan jag somnar ska jag skriva upp 10 bra saker som hänt senaste tiden också.
Godnatt! Imorgon är en bra dag att förändra sig själv till något mer positivt. Dessutom ska det lyckas.
Det är så det fungerar. På många sätt känns det ändå som att mitt är på väg upp. Hur det än är kommer jag pga min hälsa att vara tvungen att göra vissa förändringar. På många sätt till det bättre. Däremot för andra just nu går det sämre. Kommentaren "vad bra att det går bra för någon" fick jag idag och den känns faktiskt befogad.
Nog om det det reder upp sig på ett eller annat sätt för alla. Livet går liksom alltid vidare. Det sjuka är att jag och L satt och pratade om det här redan innan jul. Om det är så, ska allt bli som vi sa då? Det kanske inte är så dumt.
I helgen satt jag och funderade över en sak gentemot mig själv. Jag tyckte att den här personen som jag brukade tycka om och skriva om här skulle försvinna. I helgen låg jag en kväll och tänkte på hur jag själv tänkte när jag uttalade det. Anledningen till att jag vill vara här är helt enkelt att jag tycker om den här platsen på jorden. Den har egentligen allt jag önskar och det är det här jag kallar hem. Det är nästan så att jag skulle kunna säga att jag har mitt hjärta här. Då tänkte jag att eftersom jag känner så för den här platsen så har jag rätt till den och han ska bort. Tänk nu om han känner likadant. Han kanske tycker om platsen på samma sätt som jag gör. Varför har jag då mer rätt än honom att vara här och OM det nu var så viktigt för mig att inte träffa eller se honom, varför flyttade inte jag på mig? Nej, just det. Jag måste fan ta och mogna lite på vissa punkter inser jag.
Jag och L pratade häromdagen när vi gick på Coop och handlade. Jag har en hel del att bearbeta sedan mitt senaste förhållande. Vet ni hur det känns att nästintill varje dag höra hur jävla dålig man är? När man försöker göra "förbättringar" är de ännu sämre än det man redan är? Det är fan psykisk misshandel. No more, jag måste bearbeta.
Jag har iaf bestämt mig. Alla som tycker om den här platsen får vistas här oavsett mina personliga åsikter och om de nu känner likadant för platsen så kan vi väl alla vara tacksamma över att ha hittat hit?
Jag känner att jag varken har någon inspiration, tid, lust eller ork att skriva här. Jag får se vad som händer. Inspirationen kanske dyker upp. Den gör det ibland när jag skriver att jag inte har någon mer lust.
Nu ska jag ta lite bilder så jag kan tjäna lite mer pengar. Det trillar iaf in kulor lite nu å då, men just nu ligger jag 20 annonser kort. Dessutom måste jag beställa hem mer å det snaraste för det börjar sina i lagret.
"Varje gång du går ut, dra in hakan, lyft på huvudet och fyll lungorna till gränsen; drick solskenet; hälsa dina vänner med ett leende och lägg ditt hjärta i varje handslag. Oroa dig inte för att bli missförstådd och slösa inte bort en enda minut med att tänka på dina fiender. Försök att fixera dina tankar på det du vill göra; och gå sedan, utan att vika ur kurs, rakt på ditt mål. Fäst dina tankar på de storslagna och strålande saker du skulle vilja göra. Medan dagarna glider förbi kommer du att finna att du omedvetet griper tag i de tillfällen som behövs för att du ska kunna uppnå din längtans mål, precis som koralldjuren fångar vad de behöver ur tidvattnets vågor. Gör en bild i ditt sinne av den kompetenta, uppriktiga, nyttiga person du längtar efter att vara, så kommer din tanke att för var timme förvandla dig till just den personen … Tanken är det högsta. Bibehåll alltid den rätta inställningen som visar mod, uppriktighet och gott humör. Att tänka rätt är att skapa. Allt kommer genom strävan att varje uppriktig bön blir besvarad. Vi blir till det varpå våra sinnen är riktade. Lyft din haka och bär ditt huvud högt. Vi är 'gudar i puppstadiet'."
Originaltexten är ett utdrag ur boken "How to win friends and influence people" av Dale Carnegie.
Jag har suttit och funderat på det här länge nu och kommit fram till att jag måste ta lite beslut. Det är det bästa när det gäller den här biten av mitt liv och framtiden.
Ju mer tiden går desto mer relevant känns det. Det här är inte hållbart i förlängningen. Det är dags att göra något och göra det nu.
Jag avsäger mig härmed all vidare kontakt med idioter i mitt liv. Med fördel ser jag gärna att ni vistas utanför det område som jag kallar mitt liv. Fortsättningsvis önskar jag att personer i min närhet visar mig all den respekt jag förtjänar. Känner du att du inte uppfyller dessa krav. Well then - go to hell!
Det är så skön känsla när man kommer hem och ser att under tiden man varit borta har man tjänat pengar. =) Det är skitroligt faktiskt. Jag går iväg och gör något som jag tycker är roligt och under tiden tjänar jag pengar på något annat. Fattar ni! Livet är bra på flera plan samtidigt.
Sedan när jag tjänat lite pengar får jag göra det alla kvinnor älskar - shoppa! Jag köper in saker jag bara älskar, öppnar paketen, blir lycklig, fotar dessa, gör en annons, tjänar pengar och till sist - känner glädjen när jag vet att jag sålt en bra sak till någon som kommer att uppskatta den.
Jag behöver seriöst göra något åt min sadelkammare. Den är putteliten, helt ostrukturerad, det är snedtak i den och inte alls gjord för det antalet hästar jag numer har plats för.
Det braiga är att jag har fått tillgång till ett anant utrymme. Jag använde min charm och fick några kvadratmeter till att förfoga över. Jag fick förhandla om vissa saker, men jag fick det jag ville ha och kan nu använda utrymmet som är 2*4 meter och 2,33(2,13) högt. Det kommer bilder inom kort. Just nu är utrymmet under kraftig sanering. Mycket skräp blandat med bra-att-ha-saker.
Ordningen kommer att bli:
1. Göra iordning förrådet så att vi kan ha det som loft dvs täcken och andra saker som man inte byter så ofta.
2. Göra iordning garderober i stallet. Det här kräver också att vi gör om täckeshängarna, men det får lösa sig. Allt går att lösa.
3. Göra iordning sadelkammaren då vi har reducerat mängden saker som vi måste ha där.
Jag tror att det här kommer att bli bra.
Nu behöver jag tips och råd på smarta förvaringslösningar och hur man an få snyggt och prydligt. Jag har lite ideer om saker jag kan införskaffa dock har jag inte gjort någon budget för det hela än och tro mig, den kommer att vara stram för jag har inte lust att betala multom. Det kommer att bli den billigaste OCH snyggaste sadelkammaren ni skådat. Kom ihåg!
Det är inte hur vi har det, det är hur vi tar det!
När lagret börjar sina. Ja, normalt sett beställer man hem mer eller så gör man som jag. Ringer hem den återstående delen av sitt lager. Sagt och gjort har jag nu här minst 15 par BHar till. Perfekt! Bara att fota och lägga ut med andra ord.
Imorgon ska jag fixa det. Det blir inga bra bilder när det inte är dagsljus.
Jag vill tillägga att det inte är så att jag inte sitter och tittar på nya saker att beställa hem, men just nu finns det vissa hinder. Bla högtiden som firas på andra sidan jorden och kommer att försena alla leveranser. Sedan har jag även hittat återförsäljaren som jag vill köpa av och den är lite dyrare vilket naturligtvis betyder att man måste tjäna lite mer och beställa hem större kvantitet för att kunna hålla samma braiga priser.
Jag tog fram för att fota en massa saker att lägga ut, men energin tynade bort och försvann. Tänkte att jag kunde fortsätta med något annat typ packa de saker som jag fått betalt för, men jag gick bet på den också. Kuverten/påsarna är ju slut. Inget att packa i, ingen motivation att lägga ut det jag tänkt lägga ut idag. Jag kanske ska gräva runt lite i lagret och se om jag hittar något roligt att ägna mig åt. Något som kan få tillbaka lusten och inspirationen att lägga ut lite nytt. Jag ligger 10 annonser "back" just nu.
Jag har faktiskt lite roliga saker att lägga ut. Ibland är det bra att skriva då poppar det upp nya ideer.
Jag har faktiskt
*X antal BHar som jag inte lagt ut ännu
*2xvitt BH-set
*X antal stringtrosor
*3 stringkalsonger.....hmmm......har inte beställt några. De var liksom felpackade bland alla stringtrosor. Om ni vill bli lite glada en stund kan ni googla cocksox och sedan visualisera att jag har ett par leopardfärgade sådana. =P (Går även att se nedan) *X antal 5-pack strumpor
Många saker blir det. Blir till å lägga ut något idagändå tror jag.
Varför började jag inte tidigare med det här? Det är ju hur roligt som helst. Jag älskar det verkligen. Idag har jag slagit nytt säljrekord. Fast det är klart, jag har inte hållt på så länge och jag har inte hunnit lägga ut så många annonser tidigare så rekordet var inte av gigantiska mått - ännu! =)
Nu börjar det iaf bli dags att köpa in nytt. Det börjar sina i lagren och jag behöver fylla på innan det är helt slut. Nya stringtrosor kommer att köpas in. Vad ni än säger är det uppenbart att folk använder det för det säljer som smör.... Idag började också några att köpa trosorna jag köpt in som var i lite större storlekar. Det är roligt för där var kvaliten verkligen topp-topp och det känns bra att sälja sådana kläder.
Jag har kollat lite på vad jag ska köpa in härnäst och har lagt lite saker i min "cart" redan.
Det är också beställt hem en sample på ansiktsmask och den kommer inom någon vecka. Är den bra - ja, då finns den snart tillgänglig för er att köpa också. =)
Om inte annat kommer jag att bli det. Idag hade jag fullsmockat med brev i min låda som posten skulle ta med sig. Jag möla ner dem och det fanns inte en mm till övers för något annat.
Krångliga brevlådor är det värsta som finns och med krånglig menas att man inte är bara en vanlig, tråkig en. Jag borde iaf få någon plus för att jag har en grön plastlåda. Det är ju de bästa lådorna. Man kan omöjliga skära sig på dem och de går lätt att öppna och stänga.
Om inte annat kommer jag att bli det. Idag hade jag fullsmockat med brev i min låda som posten skulle ta med sig. Jag möla ner dem och det fanns inte en mm till övers för något annat.
Krångliga brevlådor är det värsta som finns och med krånglig menas att man inte är bara en vanlig, tråkig en. Jag borde iaf få någon plus för att jag har en grön plastlåda. Det är ju de bästa lådorna. Man kan omöjliga skära sig på dem och de går lätt att öppna och stänga.
På måndag lär brevis vara fett happy då min låda antagligen är toköverfull, men då kanske jag får åka till en vänlig låda och lägga i dem istället. Mina saker säljer som smör...... =D Jag är sjukt nöjd och det är sjukt roligt.
Det var länge sedan, om än någonsin, som jag blev glad för att dollarn gått ner.Nu gjorde den ju inte värsta störtdykningen igår, men sedan sist jag gjorde ett inköp. Det börjar nämligen vara dags igen..... =D Mina 360 par stringtrosor är snart slut och jag behöver fler. Underkläder is da shit! Superenkelt att sälja, (nästan) alla använder dem ju.
Jag ska köpa in likadana. Med BHarna funderar jag på att betala mer och köpa in specifika storlekar och modeller. Det blir ganska mycket dyrare om man inte köper jättekvantiteter fast det har jag inte möjlighet att göra ännu. Med jättekvantiteter är vi uppe i som minst 1200 st. Det är nog trångt med 360 par stringtrosor, 100 par andra trosor och 50+ BHar. Det är mycket.
Jag ska nu rea ut det "gamla" lagret med bikinisar. Ingen ide att de står här och skrotar längre. Dessutom är de rätt många också. Tror att de var 70 från början och det är säkert 30-40 st kvar. Nej, det här går riktigt bra och jag är fett nöjd med mitt val av produkter.
Jo, tack vare dollarn kommer nästa inköp att bli ca 10% billigare än förra gången. På trosorna hade de kampanj på 5% när jag handlade sist, men om jag skulle lagt ordern igår hade det blivit ännu billigare. =)
Idag har känts som en riktigt bra dag. Även om jag är tillbaka på ruta ett vad gäller den fysiska delen av min kropp så har den mentala delen känts kalas.
Nu hoppas jag bara att det fortsätter i samma anda. Om inte annat ska jag njuta av den här dagens braiga saker som hänt.
Det är bara att konstatera att det man önskar sig, det får man. Förr, eller senare. Hemligheten ligger i att njuta av det som är just nu. Var tacksam för de små sakerna. Det kanske bara är att någon ger dig ett positivt ord, eller den kommer med en liten present. Du kanske blir bjuden på en kopp kaffe och får sitta och prata en stund.
Dessutom stämmer det som bilden nedan så sluta jaga. Låt allt komma TILL dig istället.
Nu får det vara nog. Jag måste tillbaka till ruta ett. Det här håller inte längre. Det här är inte jag.
Frågor jag måste ställa mig är:
*Vad kommer jag att orka jobba med i förlängningen?
*Hur ska jag komma tillbaka till det läget där jag ville träna och tävla med hästarna? Just nu känns det så långt bort och jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Hur gjorde jag förra gången? Om jag ser till hur jag är som person måste jag först hitta ett mål dvs en tävling jag vill åka på. Sedan lägger jag upp en plan för att komma dit.
*Hur ska jag göra för att komma in på utbildningen jag vill gå? Det är så många problem för att komma dig, men jag vet att jag skulle älska mitt jobb om jag gick den. Jag har det naturligt inom mig märkte jag häromdagen och jag tänker redan som om jag skulle jobba med det.
Jag får förlita mig på den goda vljan från någon högre makt. Det kanske är dags nu att allt det här händer. Min utbildning kanske finns någon annanstans precis så att den passar mig? Ingen vet, det gäller att slumpen spelar in här.
Nu har jag äntligen hittat något att paketera mina varor i och dessutom till rimligt pris. Det här kommer att bli kanoners! Väldigt praktiskt när man slipper skrymmande-biten. När dessutom kartongerna kostar mindre än det jag köpt innan är det ju ännu bättre. =)
Jag har kontaktat flera ställen som säljer kontorsmaterial och idag fick jag svar från en som hade något som passar mig.
Vad enkelt det är idag när man kan sköta precis allting hemifrån. Jag har kommit på att egentligen behöver man nästan aldrig lämna hushållet om man absolut inte vill.
Nej, nu ska jag vila lite till. Blev akuttrött och var tvungen att gå hem för att vila.
Helt plötsligt började det flyta på med säljandet på T igen. Det jag inte förstår är varför jag får sådan ångest. Jag har lagt upp flera annonser på samma produkt i olika färgkombinationer. Det jag fick ångest över nu var att den/de som köpt skulle ha missat det där jag skrev vilken färg som ingick i just den här förpackning. Hur dum är jag inte? Ska jag helt plötsligt börja ansvara för att personen som köper ska läsa HELA annonsen???? Nä så fungerar det ju inte och det är ju inte så att jag inte har bild på ALLA färger av den modellen. Jag är verkligen SÅÅÅÅ knäpp ibland. Måste bara skärpa till mig. Ångest är onödig.
Pratade dessutom med posten-snubben idag. Jag mötte honom när jag lämnade ett paket på lådan och passade på att fråga om jag inte kunde få göra iordning en påse vid min låda istället. Han sa att det gick bra. Det blir ju lättare för alla eftersom jag just nu får stå och knövla ner post i värsta minifacket. Nu slipper ju han dra ut de inknövlade paketen och jag slipper knövla i dem.
Perfekt! Allt löser sig. Nu ska jag bara hitta en lösning på frakten så den slipper bli skrymmande. Någon som har något förslag på hur jag paketerar BHar som är vadderade så de blir max 3 cm? Eller om någon vet vad jag kan paketera i som är max 3 cm. Kläder är ju mjuka och går att vika in i vad som helst, men jag har upptäckt att de fluffar upp sig precis lika lätt och gör paketen skrymmande utan anledning.
Jag har beställt märkning från en person till min brevlåda. Den kommer att bli fett snygg. När man delar post är det alltid roligt att komma till en brevlåda där det står något. Det livar liksom upp vardagen. Så nu när jag bor här på landet ska jag göra likadant. =)
Så fort den är märkt kommer jag givetvis att ta en bild och visa er på min finessiga brevlåda.
Efter en tung vecka och en ännu sämre helg känner jag mig faktiskt bättre. Livet känns lättare helt plötsligt. Det blir väl bara så här ibland. Nu sitter jag och ska ta en kopp te, äta en macka för att sedan gå iväg och posta ett brev samt natta hästarna.
Det gick faktiskt så långt att jag kallade mig farbror Einar idag. Kommer ni ihåg honom? På baksidan av KP.
Känns helt plötsligt som att livet lossnade igen. Jag vet inte vad det berodde på, men helt plötsligt började det som flyta på igen.
Jag har kommit ett steg längre i mitt liv och är ute med hunden 30-45 minuter. Nu går vi på ett ställe där han kan springa lös för jag orkar inte gå hela tiden. Det är väldigt praktiskt och känslan av att stå själv mitt i ingenstans är verkligen något speciellt. =)
På onsdag kommer min mamma förbi då ska vi kolla på hur vi ska bygga en vägg. Vi behöver nämligen höja delen med trä för gallret måste komma högre upp. Problemet är att den nedre delen av väggen är av 32 mm plank och de tillverkas inte idag. Problem är väl till för att lösas och det här är ett rent sakligt och materiellt problem. Det ska bli skönt att få det gjort. Vi kommer också att titta på databasen som jag försökt mig på och fattar noll. Tack gode G för experthjälp på nära håll!
Det ska iaf bli skönt för väggen måste upp och den måste vara säker. Det är liksom dags nu. Jag måste förbereda inför framtiden. Det här är en del i det projektet. Jag och S har även påbörjat projekt städa ur en annan del. Det var äckligt gammalt mögligt och dammigt skit, men vi fick till lite så vi är iaf på G med även den delen.
Nu ska jag förbereda middag som idag kommer att bestå av linsbiffar och tzatziki. Jag får äta hur mycket vitlök jag vill för jag kommer ändå inte att träffa någon man idag.
Ni som läste mitt inlägg igår vet att det är MÅNENS fel att så många har det lite jobbigt just nu. Inkluderat mig själv. Att det är månens fel betyder att vi har all rätt i världen att må lite dåligt ett tag och att det inom kort kommer att bli bättre. Det var ju så att månen stod fel i förhållande till planeterna osv...
Jag läste precis en stallkompis blogginlägg och jag har precis arbetat med liknande saker jag också. http://fnozie.blogg.se/2013/february/sla-pa-sig-sjalv-2.html
Inlägget handlar om hur man ser ner på sig själv. Mitt problem är att jag har dålig självkänsla och faktiskt (oftast) ett ganska bra självförtroende. Det spelar ingen roll vad ens problem är. För varje individ är det dennes problem som är ett problem OCH problem är lika stora för alla oavsett vad de innebär. Vissa människor har problem med att de känner sig ensamma, andra har problem med pengar, någon har problem med relationer osv osv osv. Glöm inte: Den som har mycket pengar men känner sig ensam har lika stort PROBLEM som den som har lite pengar men har bra umgängeskrets. Problemen är bara av olika karaktär. Respektera varandras problem!
Den första delen i att lösa ett problem är inte att konstatera hur det uppstod. Tro mig, oavsett vad det är: Du är själv skyldig till det. Glöm det och gå vidare är mitt råd, men det fungerar inte riktigt så, det vet både du och jag. Se isället möjligheterna.
Vi börjar med steg 1
Du vet antagligen vad som får dig att må dåligt. Skriv ner det på en lista. Jag tycker inte om när folk inte ser det jag gör.
Jag tycker inte om ..............
Jag tycker inte om ..............
Ta sedan listan och skriv om den till det du VILL HA istället. Du vänder alltså meningen till det motsatta.
Jag tycker om när folk uppskattar det jag gör.
Jag tycker om .................
Jag tycker om .................
Fyll sedan på den positiva listan i samma ordning.
Ha sedan den här listan med dig där du känner att du behöver den. När du börjar känna dig deppig, ta upp och läs igenom. Listan ska få dig att bli glad. Känner du att du är otillräcklig, skriv ner allt bra du gör.
Steg 2
Sluta irritera dig på sakerna andra gör eller inte gör. Du kommer inte att bli lyckligare av det.
Se istället de små sakerna som är bra som andra faktsikt gjort. Det kanske bara är att någon satt på kaffebryggaren så kaffet är färdigt när du kommer in. Var tacksam och TILLÅT dig själv att känna glädje över det.
Du måste börja dra till dig positivitet både inom dig och utanför. Ingen annan kommer att göra det åt dig.
Tillåt andra att fela. Livet kommer inte att gå under. Får du en "taskig" kommentar lovar jag dig att det INTE har med dig att göra. Personen i fråga kanske bråkade med sin sambo i morse, den kanske råkade tappa en tusenlapp ur plånboken, bilen kanske gick sönder på morgonen. Du kanske helt enkelt ska fråga: Har det hänt något? Det är ett enkelt sätt att vända något negativt till något positivt. Personen i fråga kanske blir glad över att någon bryr sig. Det innebär också att DU kan ta upp din lista och skriva dit en till sak.
Jag vill här tillägga: Att snacka skit om andra kommer garanterat att göra att du mår dåligt. Om du står med någon som är negativ och snackar skit om andra: Säg NEJ! Det här kommer att skapa ångest och negativitet.
Steg 3
Vi lever NU. Härifrån och framåt. Personligen har jag lagt allt negativt som hänt tidigare i mitt liv på hyllan/i mappen som jag döpt till: Nyttiga erfarenheter att använda senare i livet. Här är det också viktigt att tala om för sig själv att jag är tacksam över att ha fått ta emot kunskapen.
Många personer har blivit mobbade tidigare i livet, jag vet flera som läser här som blivit det. Var tacksam! Ni kanske tycker att det låter konstigt? Om du inte hade blivit mobbad, hur skulle du då veta hur ont det gjorde när människor behandlar varandra illa? Det här har gett dig en möjlighet att med större respekt, kärlek och vänlighet behandla andra människor.
Det är ingen ide att älta eller känna bitterhet. Har du svårt att se det positiva? Skriv en ny lista med det negativa och gör som i steg 1. Vänd listan till något positivt.
Jag har en lista bredvid mig i sängen och när jag känner att jag får ångest eller börjar må dåligt läser jag min lista och sedan lägger jag mig med en ny känsla och somnar med ett leende.
Det är bara du som kan bestämma vad som kan få dig att le och skapa den positiva känslan!
Två dagar utan inlägg, blev ju inte det eftersom jag skrev här nu, men nästan. Det här inlägget kommer enbart efter förfrågan om att jag skulle skriva.
Svaret är enkelt: Jag har inte haft lust. Jag har haft fullt upp med att ha lust att dränka mig själv och skjuta ner mig i helvetet. Dvs jag har inte mått bra. Tillsammans med sjuhundrasjuttioelva andra människor den här veckan. Det är inte mitt fel. Det är månens fel. Visste du det? Månen har tydligen stått helt fel i förhållande till alla planeter och vad det nu är så det är hens fel. Inte mitt!
Däremot kom jag på när jag var ut med hunden nu på eftermiddagen att jag måste sluta tycka synd om mig själv och iställlet se alla möjligheter jag har. Ikväll när jag lägger mig ska jag skriva ner allt det BRA som hänt under veckan. Det är ganska många saker. Det känns som att vissa saker faller isär och vissa saker byggs upp. Det som har varit jobbigast under veckan visste jag ändå skulle komma. Jag har liksom bett om det i attraktionslagen kan man säga. Det var kanske dags nu. Alla bitar på plats som jag sa. Däremot hade jag önskat att det hade kommit i en annan ordning och det kändes helt åt helvete först. Sedan bestämde jag mig för att tro på "universum tar alltid kortaste vägen till det du önskat". Det gäller att tro på något för att kunna blicka fram.
Nu ska jag alltså fortsätta se möjligheterna och blicka framåt. Jag vill tillägga följande saker:
*Jag har sjukt ont i kroppen. Igår till och med när jag la mig. Innan har det bara varit när jag klivit upp.
*Jag är otroligt trött och känner mig sliten, (fast jag inte gör något).
*Jag har haft en väldigt deppsvacka, men den går över. Ingen är mer än människa och det är VIKTIGT ATT TILLÅTA SIG SJÄLV ATT DEPPA OCH MÅ DÅLIGT. Det är väldigt viktigt tror jag.
Jag tror att när vi känner så börjar vi bearbeta saker vi har inom oss och bygger en bro vidare till nästa del i livet.
Funderar jag på att tänka på alla de bra sakerna jag gjort idag.
Jag är numera stolt ägare av min egen domän. För er som inte är så insatta betyder det att shoppen är på väg upp. =) Jag ska bara lyckas få in programmet på sidan. Med programmet menar jag det som jag gör webshopen ifrån.
Shopen kommer nog upp inom kort..... det är allt jag kan säga idag. =)
Satt precis och skulle skicka en ansökan till ett jobb som lät alltför bra för att vara sant och vad gör jag? Jo, jag sitter och ska registrera min profil på sidan. Tänker att jag uppdaterar senare med cv och personligt brev efter att jag blivit medlem på sidan. Klickar på registrera och vad händer????
Det kommer upp en sida där det står: Grattis till ansökan! Va??? Ansökan? Jag fyllde ju inte i annat än mitt namn och telefonnummer.....Hahahahaha!!!! Smidiga jag. Jaja, en sak i taget. Det blir ett senare problem att lösa.
Bloggen handlar om mina sjuka idéer och konstiga tankar. Min fritid avhandlar jag med mina hästar och Vson. Ibland gästbloggar Vson. Jag är inte normal, men det är bara att läsa några inlägg så har du snart fattat konceptet.
Sh
