Livet På En Kant

Jag har kommit på hur man gör. Det var en så grym känsla. En dag för länge sedan kom jag på hemligheten med att inte bjuda ut energin frivilligt. Just då handlade det om att lära sig energispara i kroppen. Det kanske låter lite konsitgt, men det var helt enkelt så att jag bestämde mig för en mängd energi jag hade att bjuda ut till andra och hur mycket jag behövde ha kvar själv. Det fungerade och jag överlevde dagarna utan att vara helt energi och orkeslös på kvällarna. Jag hade helt enkelt lärt mig att spara så att det räckte till mig själv. Sedan dess har jag levt så. Självklart händer det att det kommer dagar där det försvinner mer och i de fallen är det nog så att livet bara är sådant.

 

Nu har jag tagit det hela ett steg längre. Jag har lärt mig hur jag stal tillbaka energin. Det här med skitsnacket om mig som kom fram i fredags sög musten ur mig. Jag blev arg, ledsen och besviken. Någonstans har jag lärt mig att leva med skitsnack. Det är på något sätt så att man är så jävla illa tvungen inom hästvärlden. Att sedan få äran att få ha en Norton det gör att man får ta än mer skit än man trodde var möjligt från början. När jag klev upp och åkte till jobbet på lördag morgon var jag fortfarande arg, ledsen och besviken. Jag hade dessutom sovit dåligt eftersom jag låg i sängen och kände alla dessa känslor. Tur är väl att jag älskar arbetet där borta. Under dagen lärde jag dessutom känna en fantastisk människa. Jag jobbade med honom. Snacka om energispridare istället. Nu gällde det ju bara jobbet, men ändå. När det gällde själva jobbet var det så mycket att göra och konstant att det inte gick att tänka på något annat. Det var bara att köra arbete som gällde. Det rensade ur hjärnan totalt på de gamla och negativa känslorna. Plats för nya öppnades.

 

Jag fick plats att stoppa in nytt i hjärnan. Utan att tveka kan jag säga att det var det bästa som hade kunnat hända. All bitterhet försvann och jag kände mig mer saklig.

 

Måndag morgon tog jag upp det inför alla på morgonmötet. Det här ledde till en enorm befrielse inom mig. All energi som hade gått åt fick jag tillbaka och det med dubbel giva. Tänk vad enkelt det kan vara. Jag vägrar ta skit. Varför ska jag ta skit? Det är inte lätt att konfrontera en hel uppsättning med männsikor. Jag fick lite skit tillbaka, men alla vet att det är fel. Jag gör bara saker som för mig skapar att jag mår bra. Att leva så innebär att lyssna på sitt inre jag och bara göra saker som känns rätt. Så snart något är fel får man ångest, mår dåligt, osv. Det enda som egentligen är fel och för den det är fel, är dig själv. När du mår dåligt är det ditt inre som talar om för dig att du gjort fel. Ändra kurs, säger jag. Fråga dig själv vad som känns rätt.

Är det andra som skapar det som känns fel? Sätt ner foten! Ta tillbaka det de tagit från dig. Det är inte svårare än. Jag lovar att alla vid en konfrontation aldrig mer kommer att göra om det den gjort gentemot dig som den gjort felaktigen. Skulle DU göra det? Om någon konfronterar dig över något du gjort som faktiskt är fel. Skulle du verkligen göra om det mot samma person, eller mot någon annan? Skulle inte tro det va?

 

Nä, det är så det fungerar.

 

Kände att jag ville bjuda på den här ikväll. Fundera över den ni!

Alla människor drömmer om att bli framgångsrika i sina liv. Vi har dock olika mått för framgång.

Vissa personer vill helst vara VD för ett företag och ännu hellre över hela jorden. Andra vill ha något eget att driva medans vissa helt enkelt bara vill ha en stor familj. För varje individ är det deras egen framgång och den varken att jämföra eller mäta med den andras. Frågan är väl bara: Hur får jag just det jag vill ha?
Jag svarar: Lär dig bestämma över dina egna känslor. Välj vilka känslor du vill känna. Det är det som avgör vad du får.

 

Du kan kämpa hur länge som helst efter det du önskar och vill ha. Ju mer du kämpar desto längre ifrån målet kanske du hamnar. Sluta istället kämpa och lev ditt liv mot målet. Vi ska gå igenom ett antal känslor här nedan. Känslor som för dig närmre och känslor som du bör kasta i soptunnan omgående.

 

Viktigaste känslan av dem alla!

Tacksamhet

*Tacksamhet är den överlägset viktigaste känslan av dem alla. Den skapar en inre tillfredställelse för personen som känner den. Betänk själv om vi utgår från att Universum finns och jämför det med en människa. Vi kan ta dig som exempel.
Maria kommer och säger till dig att hon önskar sig glas när hon fyller år. Du har sett jättefina glas som du åker och köper. Visserligen kostade de mycket mer än du tänkt dig och hade råd, men du vill så gärna ge dessa att du köper dem ändå. Marias födelsedag kommer och du har omsorgsfull slagit in dem. Maria får paketet, öppnar det, tittar sedan på dig och säger: Men jag ville ju ha blåa. Vilken känsla får du inom dig? Besvikelse. Vad tänker du köpa nästa gång Maria fyller år, eller tänker du ens köpa något? Tänkte väl det. Betänk att du önskar dig en miljon. Universum ger dig 100 000:-. Du blir besviken. Det var ju inte en miljon. Vad tror du universum tänker nästa gång du önskar dig något? Betänk dig istället att du är gamla tant Hulda som får ett inramat kort på sitt barnbarn. Hur tacksam tror du inte hon är? Var även tacksam för de små sakerna. Betänk att en miljon börjar med ett öre. Oavsett hur du än bär dig åt är det en omöjlighet att det inte börjar med ett endaste öre. Var tacksam för det. Det är lätt att påbörja vägen mot en miljon.

 

Ilska och andra negativa känslor

 

*Undvik alla dessa negativa känslor. Det är inte bra för dig i vägen mot det du önskar. Dessa skapar besvär och stör dig. Rimligtvis kan du bara ha en känsla i kroppen samtidigt. Kan vi vara överens om det? Om all tid du har går åt till alla dessa negativa känslor. Hur ska du då få plats med de positiva att utvecklas och bli till något? Jag tror både att du och jag snabbt inser att det är en omöjlighet. Skit i dessa känslor. Stoppa ned dem i en soptunna och stäng locket. Byt ut dessa känslor mot något positivt. Gör något som är positivt för dig. Ingen kan ju svara på frågan om vad det är du ska göra förutom du själv. Det är bara att du sätter igång och arbetar för att byta ut dem. Desto mer du tränar desto bättre blir du. Det är precis som med allt annat. Känner du att du fastnat i en ond spiral inom ett område i livet? Börja skriv ned det du vill ha istället för det dåliga(skriv inte ner det negativa bara det du vill ha). Har du många negativa saker du vill byta ut kan du börja med att skriva ned dem för att sedan byta ut dem punktvis. Viktigt är dock att de negativa sakerna är nedskrivna så kort tid som möjligt och att de raderas när du skrivit ned det du vill ha istället. Förstår du poängen?

 

Avundsjuka gentemot andra

 

* Ser du ofta vad andra har som är bättre än det du har? Sluta med det. Var istället tacksam för det du har och var nöjd med det. Sätt dig och njut en stund av att du faktiskt har vissa saker. Är du avundsjuk på att grannen har finare bil än dig? Sluta med det. Var tacksam istället för att du har en bil och önska dig en uppgradering på bilen. Här kan det ju dock vara så att en finare bil innebär skulder så innan du gör önskningen bör du vara noga med att specifisera. Kanske att det är bättre att ha en lite "fulare" bil och ingen avbetalning. Se det positiva i det du har.

 

Det var allt för idag. Återkommer med vidareutveckling av guiderna.

 

Allt känns så himla bra just nu. Allt flyter liksom på. Det svåraste är nästan att låta sig själv vara värd att det går bra. Hur ofta hör ni inte någon säga (eller vet att den tänker): Det här är för bra för att vara sant, eller det här är för bra för mig? Det är ju självklart att med den inställningen så kommer man att misslyckas inom kort. Med de tankesättet leder man ju hela sin tankeprocess och sitt liv mot att man inte skulle vara värd det som man känner är toppenbra.

Jag anser mig vara värd framgång. Jag önskar bara att jag skulle vara snäppet bättre än jag är idag på vissa saker. Även om det kan tyckas som att jag har en miljon saker att göra, har jag saker jag ligger efter med som är viktiga.

 

Min hjärna håller just nu på att bearbeta exakt det jag precis skrev om. Det finns ett litet hål som jag gärna vill borra ned mig i, även om det inte är katastrofalt, blir det liksom början till att man påbörjar en resa nedåt, jag vill mera uppåt. Jag har vissa målsättningar. Det gäller bara att få sig själv att se överflödet av saker som kan ske och inte alla hinder som finns på vägen. Lite handlar det om attraktionslagen. Allt är möjligt, det är bara det att vi skapar motstånd mot saker vi önskar oss. Egentligen kanske det räcker med att se den möjliga vägen och sedan skita i allt som gör att det inte skulle kunna ske för i rimlighetens namn skulle du ju kunna dö i exakt det ögonblicket som du läser det här och det innebär ju att du skulle kunna dö EXAKT nu. Nu tänker du att det inte är möjligt, samtidigt som du funderar på något som skulle kunna göra att du skulle kunna dö exakt nu. Rimligtvis avfärdar du det och har glömt det alldeles strax. Det är precis så det fungerar. Du har skjutit undan motståndet för att du skulle kunna fortsätta leva.

 

Gör så här med resten av allt i ditt liv och jag lovar att det kommer att börja gå framåt. Hittar du ändå motstånd, vilket du lär göra hela tiden, byt ut det negativa till något positivt att tänka om det istället. När du kommer på tanken att något du önskar inte kommer att ske pga "bla bla bla", byt ut "bla bla bla" till något som gör det möjligt att få det du önskar. Även om du tänker dig att det är en skänk från ovan som trillar ned som skulle göra det möjligt. I det här skedet handlar det bara om att göra plats i din hjärna för det möjliga och för att det ska kunna ske måste du avfärda det som omöjliggör det du vill ska hända.

Förstår du? Det är inte svårare än så. Har du ändå problem? Sysselsätt dig med något annat och skit i det helt och hållet. Det fungerar det också och det är typ mitt upplägg på det mesta nuförtiden. =D

Igår kväll kom jag på en plan med Ante. Den kommer att bli super och det är dags att jag tar tag i mitt liv nu känner jag. Det är kanske precis nu som är rätt tid. Jag kommer inte att avslöja målet. Det kommer att förbli en hemlighet tillsvidare. Det ni däremot kommer att få bli delaktiga i är vad jag gör. Hihi!

Jag har iaf kollat och den är fullt genomförbar tidsmässigt, ekonomiskt och ja, den här helt "mässig" helt enkelt.

 

Innan jag börjar komma med något som är lite mer detaljerat behöver jag kolla upp och räkna på lite saker. Spännande ska det bli iaf och jag är relativt säker på att jag kommer att kunna hålla ångan uppe hela vägen den här gången. Fan vad jag längtar till målet är ett faktum. Det är min fulla övertygelse att jag kommer att klara av att nå det primära målet. Det finns ett sekundärt mål också och det sitter inne i mig själv. Någon form av rädsla att min kropp inte ska klara av det.

Jag har en vision och en bild över vad jag vill. På ett sätt håller den på att fixa till sig piece by piece. Tänk vad tanken kan göra!

Hade någon sagt till mig för 2,5 år sedan att livet skulle kunna ta sådan vändning då hade jag aldrig trott på den personen. Det finns ingen som kommer och räddar en ur djävulshålet och när man befunnit sig där i x antal år då ser man inte ljuset som kan finnas på andra sidan. Jag har fortfarande saker jag vill förbättra och de kommer nog till mig när tiden är mogen, men kanske inte ännu. 

 

Vet ni, folk skrattar åt mig ibland och tycker jag är knäpp. Hur många gånger har jag inte fått ett litet svar med ett hånfullt litet skratt som kommit upp av sig själv. Skrattar bäst som skrattar sist. Då kan du springa där och slicka röv. I don´t fucking give a shit about you!

 

Pricken över I:et hittade jag häromdagen. Fast den kostar liiiiite mer pengar än jag har råd med just nu. Faktum är att den normalt sett kostar ca 250 000:-, vilket ju i princip omöjliggör ett köp på bra många år. Dock är ju jag fantastisk och kan lösa så att jag utan problem kan få tillbaka investeringskostnaden på ca 1 år. Inköpspriset är dock något lägre då. Det är ju bara för att jag är jag. Det här skulle vara det bästa tänkbara möjliga för mig för att nå dit jag vill komma i slutändan.

Jag fattar inte ens att det är möjligt att göra det omöjliga möjligt. Är jag undantaget? Ett samtal senare steg förhoppningarna ännu ett snäpp och jag känner mig riktigt positiv inför att lyckas. Det som oroar mig lite är att jag inte vet innerst inne om det är det jag vill. Jag vet vad jag har rätt till och vad som är bonus. Bonusen förenklar vissa saker för mig, men gör också att jag får betydligt mer ansvar. Är jag beredd att ta det ansvaret?

Jag tror fan det. På sätt och vis är jag grym. Inte på sätt och vis, På alla sätt är jag grym. 

 

Nu ska jag njuta lite av att jag gjort det ännu en gång och samtidigt sätta mig ner och planera inför framtiden.

Jag läste en annan persons blogg och såg en liten "quote" bland hennes favoriter. Ett uns av bitterhet kom över mig och jag tänkte skriva något om att ni inte ska döma mig här i ett inlägg. Helt plötsligt kommer en spontan tanke upp, om en person som jag känner viss bitterhet över och dömer för sådant som hänt tidigare. Hur vet jag vad som är rätt angående den personen och vad som är fel? Helst vill jag att den försvinner för gott. Det kommer dock inte att hända vilket leder till att jag måste bli vän med situationen. 

Bibeln har vissa kloka ord även om jag inte är troende på det sättet: "Behandla andra som du vill bli behandlad själv". Hur bitter och sur jag än är mellan gångerna jag pratar/träffar den här personen är jag fortfarande lika snäll, trevlig (och korkad) när jag träffar hen. Alla andra säger att det är en idiot, jag orkar inte döma faktiskt. Det sjuka i min värld är att människor får chans, efter chans, efter chans och jag står där i andra änden som ett korkat får, men det gör inget. Jag vill ju vara sådan. Det funderade jag ut för många år sedan och ni får gärna kalla mig korkad, det är mitt val att leva så.

 

Vem vill bli dömd för saker man gjort tidigare i livet som kanske inte var de smartaste? Inte jag iaf och jag antar att det är många med mig.

 

Jag kan inte säga annat än att det här har varit en fantastiskt bra dag. Nu ska jag lägga mig och ser fram emot kommande dagar. Massor är redan planerat i min hjärna som jag har lust att göra och eftersom jag numer är ett stort fan av attraktionslagen tänker jag inte lägga ner någon energi på detaljer.

 

En sak jag faktiskt kommit fram till är att jag har lust att gå på en dejt. Nu vet jag inte med vem, när och hur, utan det får, precis som allt annat i livet lösa sig. Jag tänkte inte dejta imorgon.

 

Det känns som att den här sommaren redan är fullsmockad med grejer som ska göras och ja, den kommer helt klart att bli händelserik. Jag väntar med spänning på fortsättningen. Det gäller liksom att passa på att njuta och leva under tiden också.

 

Nu ska jag skriva en lista på alla superbra saker från idag och saker jag har att se framemot.

 

Jag och en annan har en plan. Jag tror att den kan bli bra. Saker ska staplas upp och på vissa saker kan jag vara väldigt precis och exakt. En plan betyder att man skriver ner saker som ska ske och sedan bara låter sakerna falla in. Pusselbitarna kommer på plats en efter en tills pusslet är färdiglagt och klart.

Jag bestämde mig för att börja skriva ner saker jag är tacksam över varje dag.

 

Dagens blir:

1. Naturligtvis att hunden varit normal idag. Dvs han har verkar pigg, frisk och börjat visa normala livstecken igen.

 

2. Det faktum att jag faktiskt orkade göra något med en häst idag. Jag tänkte det ur ett friskhetsperspektiv.

 

3. Att jag igår kom på det där som jag skrev om tidigare idag i ett inlägg. Känslan jag kom på att jag skulle känna över det som känts som ett problem. Jag hittade ju en positiv känsla i något som bara varit ångest och negativitet senaste dagarna.

 

Det här är de saker jag känner att jag är mest tacksam över ikväll när jag lägger mig.

Jag börjar tro på det här med attraktionslagen.

 

För ett tag sedan funderade jag på en sak. Jag stör mig som fan på en person. Har personer ingen plats i mitt liv vill jag att de ska försvinna. Med plats i mitt liv menar jag att de fyller en funktion. I landet ingenstans där mitt emellan bildas bara någon form av stiltje. Iaf, den här personen verkar envisas med att inte försvinna. Inte heller fyller den någon funktion i nulägen. Den är helt enkelt bara något jag stör mig på. Försvinn eller gör något känner jag! Så fungerar det.

 

Iaf, det jag bestämde mig för och önskade att så här ska det ske om det ska vara något. Har börjat ske. Nu kanske ni blev lite förvirrade, men jag bestämde mig för: Det här sättet, eller så skiter jag i det. Jag kommer att fortsätta på samma sätt. Blir det så blir det, annars blir det något annat. Det är ju inte så att jag bara står och väntar på att något ska ske. Så fungerar det absolut inte. Jag ägnar mina dagar åt annat som är viktigare.

 

Jag tänker heller inte skriva vad det är jag har tänkt mig då känns det som att allt blir förstört gällande attraktionslagen. Nej, jag ska fortsätta med annat som jag vill göra. Jag har bestämt hur och om det inte är så då finns det andra jag tittar åt istället.

Tror ni att det är svårt att faktiskt se fram emot att gå till jobbet när det är det man fick höra sist. Jag vet lite av min "lilla rutt" för dagen och idag ska jag träffa en person som sa "Du gick rakt in i mitt hjärta!" till mig sist jag var där. Och orden kom direkt från hjärtat. Man kunde se lyckan hos personen. Det känns faktiskt roligt och bra.

 

Tänk vad positiva ord kan betyda för andra. Det här har gjort mig gladare i flera dagar. Det är inte så svårt att kläcka ur sig ett vänligt ord nu och då. Vi är så bra på att klanka ner och klaga på andra att vi inte har tid att se det positiva istället. Tragiskt va! Var tacksam för det lilla du ser hos en annan människa istället. Det lilla skapar alltid mer och sedan är spiralen igång åt andra hållet istället.

 

Du kan börja med att göra en person lite extra glad idag. Det dröjer inte förrän det kommer tillbaka till dig. Du har väl sett filmen Skicka vidare? Om inte bör du göra det per omgående.

Det är bara att konstatera att det man önskar sig, det får man. Förr, eller senare. Hemligheten ligger i att njuta av det som är just nu.
Var tacksam för de små sakerna. Det kanske bara är att någon ger dig ett positivt ord, eller den kommer med en liten present. Du kanske blir bjuden på en kopp kaffe och får sitta och prata en stund.

 

 Dessutom stämmer det som bilden nedan så sluta jaga. Låt allt komma TILL dig istället.