Världens sämsta ridpass.
Jag red idag mitt sämsta ridpass på massor med år. Det mesta gick riktigt dåligt. Katastrofalt dåligt faktiskt. Jag kände mig sämst.
Först ville jag naturligtvis skylla på att det är en annan som ridit ante. Det är så man fungera. Det måste finnas en orsak till att något inte är perfekt. Tänker jag efter lite mer är han en rätt tuff häst och nu har vi kommit till ungefär våran gräns. Hit men inte längre. Det har med honom och mig att göra. Jag vill ha utveckling och han tycker att det är lagom. Naturligtvis passade vi på att ha en ledarskapskonflikt.
Han visade på fantastiska konster på två ben. Han kan massor med olika modeller på den. Två ben på snurr, två ben på alla möjliga olika håll. Vi övade minst 20 ggr på olika varianter. Nej, suck och stön. Jag känner att jag behöver lite "hjälp på traven" här. När jag tänkte efter lite till är det verkligen ett mönster att han "börjar" såhär och jag behöver hjälp för att lösa det PÅ BÄSTA SÄTT.
Frågan är nu bara. Vilken typ av hjälp ska jag söka? Jag tror att det kommer att bli till att åka en sväng till min kompis J. Vi är väl inte direkt kompisar, men det passar bättre in i texten här.
Hade någon fotat idag hade bilderna sett ut ungefär såhär.
