Irriterad på mig själv
Jag är faktiskt irriterad på mig själv. Idag väljer jag att skita i att skriva ett inlägg bara för att jag kom på att en annan person som kanske, eventuellt ifallatt kanske läser läser. Ja, svenska språket i den här bloggen har dessutom dalat så jag kommer att hamna i språkpolisernas helvete. Dessutom är väl jag ordförande där.....
Nej, men skämt åsido. Idag blir det inget avancerat inlägg om dagens funderingar. Jag kanske helt enkelt inte har funderat färdigt på det.
Jag tänker mycket på mig själv just nu. Jag är liksom i en inre mental utvecklingsfas för tillfället.
En sak jag önskar är att bli lite mer öppen och vågad när det gäller mina egna känslor. Jag har kommit tillbaka till stadiet där jag iaf vågar känna något öht. Det är ju en bra början. Jag bestämde mig också idag för att jag ska vara öppen med det här. Allt blir enklare om man kan acceptera sina egna svagheter. Min integritet är så väl utvecklad och den ligger så djupt förankrad, men jag tycker jag har kommit långt på vägen.
