Tvivla aldrig på flytet!
Allt handlar bara om hur man ser på saker. Jag satt och fick en down-dip igår, och nu på morgonen. Det är fan ingen ide. Det är liksom bara att köra, åka med i flytet, go with the flow, eller kalla det var du vill.
Precis när jag anade det minst lyckades jag ta chansen att få en rejäl spark i arlset, i rätt riktning dessutom. Hur ska jag nu lyckas förvalta denna pärla på rätt sätt?
Jag vet inte just nu och även det kanske ödet får bestämma. Jag vet redan målet, det gäller bara att sätta sig på tåget och vänta tills man når destinationen, eller?
Just när jag kände mig som sämst här på morgonen, ni vet garanterat känslan, lät jag mig istället övertalas av; Du är den mest driftiga människa jag känner och du lyckas tammetusan med allt. Det lät jag gå genom mitt huvud hela tiden. Jag tänkte också att vafan, det här ska jag väl klara. Jag har klarat större saker. Och det var någonstans där det tornade upp sig. Den stora möjligheten. Nu känns det mer som i Tage Danielssons novell om busschauffören som tänkte att vafan. här kan ni läsa hela texten.http://sv.svenskanoveller.wikia.com/wiki/Sagan_om_busschauff%C3%B6ren_som_t%C3%A4nkte_att_va_fan
nu ska jag kliva upp ur sängen. Efter att ha klivit upp varje morgon typ innan kl 8 anser jag mig vara värd denna sommar att ligga i sängen halva dagen och bara göra ingenting. Tro mig dock, när jag säger att jag längtar tillbaka till både hästar, stall-liv och annat än att ligga i sängen.
