Real Time Analytics

Livet På En Kant

Har kommit till Aarhus (travelling like Mr Bean)

Publicerad 2014-08-29 01:11:00 i Vanlig vardag,

Ja, resan går ju som planerat, iaf med tanke på vilka tåg jag hinner komma med. Tåg är fan ett kul sätt att resa alltså. Jag vet inte om jag tycker det är så jäkla kul med alla byten jag varit tvungen till hittils, å det är ändå inte hälften av alla jag kommer behöva göra innan jag är framme. Byten är ju roligt, om man inte har MASSOR med packning. Nåväl, nu sitter jag iaf i Aarhus, kl är 00.39 och jag väntar på nästa tåg som kommer att gå kl 04.52.
Här i Danmark har de iaf både ett Mc Donalds och 7Eleven nattöppet. + för den. Då kan vi ju börja med minus poängerna. 1 Min största väska gick sönder när jag skulle kliva av båten. Det är INTE vad man vill när den väger "röv" och man har alla dessa tågbyten framför sig, men inget att göra, bara bita ihop. När jag väl ska ta hissen ner till bottenplanet är den naturligtvis trasigt. Vet ni hur det känns i det ögonblicket man inser det???
Tack och lov att de iaf har rulltrappa och ni ska bara veta alla som försökt hjälpa till och dragit ur handtaget som är helt löst. Jag försöker kasta mig över för att inte väskan ska fara all världens väg samtidigt som jag försöker styra de andra väskorna. Ner till bottenplanet kommer jag och möts då av "transferbussen". Av alla bussar ni någonsin sett som ni kallat gamla kan jag tala om att de framstår som splitter nya från fabrik i jämförelse med den jag nu mötte. Jag konkar mig fram (med den trasiga väskan i ena handen) och möts då av en chaufför som antagligen redan gått i pension när den urgamla bussen sattes i trafik första gången. 
Jag möttes iaf av en mycket trevlig gammal man som hjälpte mig in med väskorna. Jag skramlar ihop de stackars norska mynt jag har kvar till biljetten och sätter mig i godan ro och väntar på att få åka en behaglig tur med den gamla bussen. Ack så fel man kan ha. Farbrorn transformerades omgående till Rally Rolf och jag gissar att han hade bly i skorna. Till min stora fasa känner (och hör jag att något är fel). Farbrorn var nog gammal trots allt. Tror ni inte att han glömt att stänga bakdörren där mina aptunga väskor ligger precis innanför. Jag kastar mig bak i bussen och vrålar högt i förskräckelse - dörren är inte stängd. I mitt inre har jag redan sett väskan som jag nu fått sådan enorm hatkärlek till rulla ut genom hålet i nästa vänster sväng. Farbrorn hinner dock stänga och väskan är räddad.
 
Tror ni historien slutar här? Nej, nej, välkommen till hells place. Jag stiger av bussen (samtidigt som någon återigen försöker hjälpa mig och jag kastar mig över innan väskan försvinner iväg) och går mot tåget. Med en klump i halsen, eftersom jag nu blivit varse om att det inte fanns något forex på danmarks nordligaste udde. Själv sitter jag ju med norska kontanter och x antal kronor som svävar ute i cyberspace mellan Sverige och Norge, vilket innebär - no money on my card! 
Jag sätter in kortet i automaten och den säger husk. Vilket jag i Norge har lärt mig att det typ motsvarar remove. Jag prövar tre gånger och nu stiger ångesten big time. Mitt kort fungerade nämligen inte på tåg och buss i Norge. Suck och stön!
Stoppar in kortet i maskinen bredvid där den bokstavligen låser fast kortet. Tror ni jag blev lugnare. När tåget i samma stund startas börjar jag nästan gråta.Ska resan gå åt helvete redan här? I min panik kommer det fram en mycket trevlig kvinna, ,tårarna har nästan börjat rinna i mitt panikslagna tillstånd. Hon hjälper mig betala biljetten, berättar att tåget inte kommer att gå förrän om 10 minuter. Det lugnade mig inte ett dugg och jag pekade på väskorna som jag lämnat halvvägs fram till biljettautomaten.
 
Resten av resan har gått ganska bra. Jag kom med tåget. 
 
Hjörring, första anhalten, får stå för den danska mycket trevliga man jag pratade med en stund som även talade om för mig när tåget skulle vara framme i Aalborg.
Aalborg i sin tur får stå för den snäll ryss(???), jag vet att några i Norge skrattar nu, som hjälpte mig bära upp en väskparet upp för en trappa.
De trevliga unga killarna som hjälpte mig att hitta bästa stället att vänta på tills nästa tåg kommer får stå för resan till Aarhus. Vad Aarhus ska stå för vet jag efter en natt spenderad på tågstationen.
Jag har iaf kommit på att jag älskar att resa på detta sätt. Varför har jag låtit det gå så lång tid sedan sist jag gjorde det?
 
 
Notera den lilla väskan som motsvar ett handbagage......
 
Hejdå Norge!
 
3 timmar senare kan jag börja skymta Danmarks kust.
 
En nice liten tapasbar på båten. Nästa gång ska jag äta här. Idag var jag klok och tog Thaibuffen. Tänkte lite att jag inte vet när jag kan äta nästa gång. 
 
Alla länder har sin charm. Den här utsikten går ju inte heller av för hackor.
 
Första tågresan strax efter att jag fixat väskan med ett stigläder som jag egentligen tänkt sälja. Jag kanske får någon kund bara av att visa det här. Det är rätt snyggt faktiskt och om alla stenar är kvar efter den här resan är det sjukt bra kvalitet.
 
 
Alla sätt är bra utom de dåliga. Den är lagad en gång till och har nu även fått ett bälte. (stretchbälte som jag råkade tappa så att det snärte på tågvärdinnans ben när jag skulle dra åt det runt väskan.. Hahaha" Hon blev sjukt sur......)
 
Vacker solnedgång. Sådan här solnedgångsutsikt har jag inte sett på hur länge som helst. Oslagbart vackert var det.
 
På plats i Hjörrings station.
 
 
Jag återkommer naturligtvis med mer bilder och info. Jag är osäker på tillgängligheten av Wifi på tyska tåg, men om jag fattat det rätt finns det fram till Hamburg.
.

Kommentarer

Postat av: Malin

Publicerad 2014-08-29 02:12:22

Hahaha!! Gillar rallybussen!!

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Livet På En Kant

Bloggen handlar om mina sjuka idéer och konstiga tankar. Min fritid avhandlar jag med mina hästar och Vson. Ibland gästbloggar Vson. Jag är inte normal, men det är bara att läsa några inlägg så har du snart fattat konceptet.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela