Livet På En Kant

Om jag skulle definiera det som allra tydligast hindrar dem jag träffar från att uppnå det de vill så är det rädsla. Rädsla för att misslyckas. Rädsla för att lyckas. Rädsla för vad andra ska tycka. Rädsla för vad man själv ska tycka om man försöker och misslyckas. Rädsla för vad man ska tycka om sig själv om man misslyckas med att ens försöka.

Listan kan som du förstår göras tämligen lång och det finns ingen av de sju miljarder människor som vandrar omkring på planeten som inte är rädda då och då. När det gäller verklig fara är det inga problem utan snarast en tillgång. Gå nära ett stup eller se några hotfulla personer i en mörk gränd och du får en varningssignal som talar om att du bör öka dina marginaler.

Riktigt destruktivt blir det först när man så att säga börjar bli rädd för att bli rädd. För det betyder att vi börjar tro på våra rädda tankar snarare än reagera på verklig fara i stunden. Logiken bakom det är att vi ser det som att det måste finnas något farligt eftersom vi kan känna rädslan. Sanningen är dock att rädsla enbart kommer från dina tankar och den förståelsen är förlösande.

Den gör nämligen att alla de lite ”förklädda” varianterna på rädsla som uppstår utanför verklig fara genast börjar minska i kraft. Jag tänker då kanske i första hand på stress och oro som många använder som omskrivning för det faktum att de går omkring och är rädda för sina tankar.

Nu skulle nog ingen stressad eller orolig person hålla med om den beskrivningen. De skulle naturligtvis säga att deras stress och oro är väl förankrad i verkligheten. Hade de inte haft mer att göra än någon kan förväntas hinna med så skulle de ju inte vara stressade. Hade inte världen erbjudit så många möjliga källor till smärta hade de ju inte varit oroliga.

Men det är ju det som är själva tricket. Vad vi än själva tänker kommer vårt medvetande att få att se verkligt ut för just oss. Sanningen är fortfarande att ingen kan göra mer än så gott man kan. Hur många saker man kan tänka på att man borde göra istället förändrar inget mer än upplevelsen av stress. Samma med oro. Hur mycket faror du kan fantisera ihop har inget att göra med hur trygg du är, utan gör dig bara orolig och mindre uppmärksam i nuet.

Ser man inte det så kan man lätt lägga tanke ovanpå tanke tills det till och med går så långt att man får till en panikattack. Men om man istället förstår hur naturligt det är att vara rädd ibland och att känslan kommer från dina tankar och inte från något på utsidan kortsluter det den nedåtgående tankespiralen med omedelbar verkan.

För varje gång en upplevelse ser ut som den absoluta tankekonstruktion som den är blir den svagare. När vi inte ser igenom det och börjar reagera på våra tankar och känslor som om de vore ”verklighet” blir den istället starkare. Det är lite som historien om kejsarens nya kläder. I samma stund som du ser att din rädsla enbart är tankar uppklädda med känslor som är synliga enbart för dig står den naken utan makt.

Det lämnar dig fri att med mental klarhet orädd välja jobb, projekt, partners och allt annat du funderar på. För att inte tala om hur den förståelsen gör att du inte blir skrämd av att vara rädd. Något som hjälper dig ut ur stress, oro och alla andra former av tankeattacker som förklätt sig till att se ut som din personliga verklighet. Det är i varje fall min förhoppning att den insikten kan vara dig till hjälp i lika många av livets situationer som den har varit för mig …