Livet På En Kant

Jag blir så jävla irriterad på de som tror sig vara proffs på det vi kallar natural horsemanship bara för att de varit och köpt en repgrimma och en lina som passar in i natural horsemanship-ligan. Get the damn fucking point people! Det som kallas för natural horsemanship går i grunden ut på att det är du som är ledare gentemot hästen. Inget annat! Jag lovar innerligt att bara för att du åkt och köpt en dyr grimma kommer hästen inte att anse dig vara en bättre ledare. Det spelar ingen roll vilka punkter grimman trycker på. Så länge du inte är den mentala ledaren så kommer du aldrig i des stunder där hästen behöver ta beslut, som i det vilda, skulle avgöra liv eller död att få bestämma. Det är de gångerna vi fortfarande riskerar olyckor.

 

För att du bättre ska förstå ska jag klargöra ett antal saker för dig. Jag hoppas att vi kan vara överens när jag säger att det är hästen som avgör reglerna i det här "spelet". Det är DU som vill vara ledare över hästen alltså måste du göra dig värdig det ansvaret. Kom alltid ihåg att ur hästens perspektiv lämnar den över ansvaret att ta besluten som avgör liv eller död. Vad skulle du själv kräva av den som skulle avgöra dessa saker åt dig? Ganska mycket skulle jag tro. Hästen, den kräver betydligt mindre.

 

Avgörandet om vem som är ledaren tas säkert 1000 gånger per antagligen betydligt många fler. Du ifrågasätts konstant om du är värdig ledarpositionen eller inte. Vad tror du då avgör? Repgrimman? Nej, skulle inte tro det va. Det du ifrågasätts över är om du är den som varje sekund du är i närheten av hästen är den som är mest lämpad att ta besluten. Detta innebär krasst att om du har en sämre dag, kanske hästen inte längre anser dig vara en bra ledare. Den kanske inte heller anser dig kunna ta besluten om du ägnar dig mer åt att bråka på hästen än att vara uppmärksam på eventuella faror och meddela om de är farliga eller inte.

 

Nu kanske du tänker att vi inte har till exempel tigrar i Sverige. Du får gärna gå ner och tala om det för mina hästar, jag tror att de bara skulle titta på dig och undra vilken grekiska du pratade. De skulle dessutom undra vad en tiger var. Nej, i hästens värld handlar det inte om vad som är en fara. Det handlar om vad som skulle kunna vara en fara. Ur hästens perspektiv har den inte tid att avgöra om det är en sten eller huvudet på en tiger som ligger där nere på backen. Hästen har inte heller en syn som är gjord för att avgöra det på en sekund. Därför har hästen en naturlig instinkt i att fly om den ser en potentiell fara. I det vilda dör de annars.

 

Jag vill att du gör en övning här och nu. Den här övningen förstår hästen utan att du behöver lära den. Det enda du behöver lära den är att du nu har förfinat ditt kroppsspråk. Den består i två delar.

 

Ta ett djupt andetag. När lungorna är fulla med luft kan du känna hur du spänt upp bröstkorgen. Det här betyder för hästen: Backa av! Tro mig. Hästen är tillräckligt känslig och intelligent för att läsa av det lilla i ditt kroppsspråk,

Tillbaka till normalläge.

Flytta axlarna lite framåt, nedåt, sänk blicken. Lyft upp handen, med handflatan nedåt. Det här betyder: Du är välkommen fram.

Ta igen ett djupt andetag, som i förstå övningen, titta på hästens reaktion.
Gör sedan andra övningen.
Gör första övningen samtidigt som du lyfter upp händer i luften. Hästen ska nu backa gör den inte det. Putta i luften med händerna tills hästen backar av från dig.

Bjud tilbaka hästen.

 

När hästen börjar tugga funderar den över vad ni gör. Det är ett bra tecken. Använd det som att ni tränat färdigt. Du kan alltid avsluta när hästen börjat tugga. Oavsett om det tog en minut eller trettio. För hästen kvittar det. Och nej, ingen repgrimma behövs. Den här övningen kan du göra på gången, i boxen, i hagen, på ridbanan. Ja, gör den precis var du vill.

Alla övningar handlar om det mentala övertaget, men lär dig ditt eget kroppspråk istället för att använda verktyg. Det är kroppspråket hästen kan. Lär dig det och du och hästen kommer äntligen att kunna förstå varandra.