Känslan när hästen är perfekt!
Jag älskar verkligen Ante. Även om han är en buse, tokstolle och att han ibland känns som ett helt hopplöst fall av häst kliver man nästan alltid av med känslan av det perfekta ridpasset. När man sitter och rider de sista varven och strålar av lycka kan inte mätas med annat. Idag hände det igen.
Först var han lite stökig och jobbig, men på slutet <3 <3 <3!!!! Traven som brukar vara hans sämsta sida var perfekt den också och när jag saktade av fick han megaklappen. Jag hoppas få med någon som kan fota och filma någon dag ska ni få se. Han är verkligen en riktig drömprins. Idag blev jag lite irriterad i början. Man märker att han har lite hingsttankar. Så fort det är ett sto i närheten kan ögonen vinklas åt precis alla möjliga håll och han tappar helt fokus på annat än stoet. Det här gjorde att jag ställde betydligt högre krav på honom -och han svarade upp med den äran (till slut).
Nu ska jag njuta en stund, ta en välförtjänt dusch och sedan lägga mig med leendet i behåll.