Livet På En Kant

Ni kanske undrar vad det är. Det är ett westernträns utan bett. Ett absolut måste i varje stall. Att köra ett ridpass på det här lite nu och då är som att öppna facit längst bak i boken. Det går helt enkelt inte att fuska på ett endaste sätt när man rider med detta.

 

Jag älskar det här tränset. Jag köpte det för miljontontuttons år sedan begagnat, av en som hade köpt det begagnat av en person som jag några år senare träffade när jag stod i den personens stall. Jag har ridit alla mina hästar på det. Idag var det Antes tur.

 

Vet ni vad det sjuka är? Helt plötsligt fungerade allt som inte fungerar annars. Vi hade inte en endaste "islandspassgångs-sprätta-med-benen-kamelgångs-galoppfattning", trots att vi flertalet gånger gjorde fattningar som inte var perfekta från början. Normalt sett när jag ska fatta galopp på Ante gäller det att göra fattningen när rätt ben är i backen. Nu spelade det inte längre någon roll.
Bakdelsvändning körde vi på med utan problem, nåväl, det var stor hoppryttarvarning på dem, men ändå, annars brukar det sluta med att han börja lätta fram. Nu fanns inte tillstymmelse till irritation från honom.

Vi kunde även göra extremt små svängar i alla gångarter.
Jag red mellan hindren som stod uppställda och använde dem som riktmärken . Mellan några där vi lagt in cavaletti med traktordäck tänkte jag vänster, Ante svarade omgående vänster it is. Jag konstaterade: Det går att använda traktordäck som cavaletti, åtminstone om man har en grå knäppgök till häst som heter Ante. Vi körde alltså rakt genom däcket, jag tänkte ju vänster efter hindren.
Vi har aldrig heller haft så fina avsaktningar.

 

Det var faktiskt riktigt roligt, även om det antagligen såg förjävligt ut och om någon hade sett mig hade de nog undrat vad fan jag höll på med. Själv konstaterade jag bara - jag har mycket att arbeta på med honom. Ante blev väldigt positiv. Han tyckte nog att det var lite konstigt i början, men ju längre vi red desto mer försökte han göra rätt och så snabbt som möjligt. Det är en bra början.

 

Hemligheten ligger lite i att du inte kan rida med innerhand utan blir helt beroende av att enbart rida med ytterhand, skänkelhjälper, vikten och sitsen  - som jag skrev överst: Det går inte att fuska!

 

Det blir fortsatt träning med det här tränset ett tag framöver. Mitt enda råd till er som vill pröva att rida med ett är att om hästen kör upp huvudet har du precis ingenting att säga till om så jag rekommenderar att ha en martingal på dessa hästar, åtminstone vid uteritt. Enbart av säkerhetsskäl alltså.