Livet På En Kant

Var uppe före tuppen i morse och släppte ut alla 15 hästarna. En var lös en bra stund. Tänk att man aldrig lär sig! Busiga lilla Hoppan ville äta gräs istället för att stå i hagen. Hon fick beta medan jag släppte ut resten. 

Sedan åkte jag iväg och hälsade på min mormor som flyttat hit. Min mamma skulle vara med när hon skulle träffa läkaren och med tanke på att jag inte träffat min mormor på alldeles för länge kändes det viktigt. 

 

Nu ska jag ner till stallet. Idag har jag "bara" två hästar att motionera, Ante och Simon. Ev tar jag ut och leker med Hoppan en sväng. Jag tycker det är mycket viktigare att motionera hästarna när det är lerigt än tex mitt i sommaren. Nu tänker jag på hästar som Hoppan som inte rids. När de är ute i sådant här skitväder, när det i princip bara är lera, har de svårt att röra sig på ett bra sätt. Vem vill springa i lera? Nä, precis. Det märks också på hästarna för de blir mycket busigare när det är dåligt underlag i hagen.

 

Det känns som att det snart börjar bli dags att rida på Simon. Han börjar se helt annorlunda ut när han rör sig.

 

Idag åker klippmaskinen med ner också. Det kommer en tjej som ska pröva att vara medryttare på MB och idag ska hon provrida. Vi hoppas på att det blir bra. Det gäller att man tycker om pigga och framåt hästar om man ska rida henne då hon är en riktig kanonkula. Lat har hon inte förstått innebörden av. Jag ska berätta en rolig sak om henne. Jag kan inte minnas att hon haft en enda dålig dag sedan 23 maj 2001, dagen då hon flyttade till mig. Tänk att det finns hästar som aldrig har en dålig dag. Eller tror ni att det beror på min inställning till henne?

 

Nej, slut på datortid. Nu blir det hästtid för hela slanten. =)