Ni som lever med konstant smärta - hur tar ni er igenom livet?
Ja, som rubriken lyder undrar jag. Hur fan hankar ni er igenom varje dag? Jag har ont ibland och blir sjukt bedrövad över allt jag vill göra och inte kan. Tvingar ni er själva att göra saker ni egentligen inte borde, eller lägger ni er för smärtan. Nu är det kanske inte samma sak för jag har ju inte ont varje dag. Dessutom blir mina dagar färre och färre som jag lever med denna smärta. Det finns kanske en skillnad i att jag har ont i precis hela kroppen och ni har antagligen ont i vissa partier.
Det är iaf fruktansvärt frustrerande när kroppen begränsar en. Idag klev jag upp och red fast jag inte borde, verkligen inte borde. Det blev ingen trav för det hade jag varit totalt oförmögen till att göra. Det blev mestadels skritt och lite galopp.
Det skulle vara intressant att se någon annans synvinkel på det här med ett liv med smärta.
Det skulle vara intressant att se någon annans synvinkel på det här med ett liv med smärta.
