Livet går bara i ett
Nu är jag tillbaka på ruta ett. Livet rullar på dag efter dag. Det är rätt fascinerande när man tänker att dagarna ser ut likadant och det känns som att ingenting förändras, sedan, när man tittar tillbaka, så har alla dessa dagar skapat hela ens förflutna och det har hänt MASSOR.
Ibland undrar jag vad jag håller på med, vad jag vill i livet, var jag är på väg. Det är nog lika för alla. Den största fråga man ställer sig är nog: VAR är jag på väg?
Alla har nog en klar plan över någonstans de vill komma inom något område, sedan finns det områden där man bara flyter med och låter livet bära en framåt.
Alla har nog en klar plan över någonstans de vill komma inom något område, sedan finns det områden där man bara flyter med och låter livet bära en framåt.
Nu ska jag sluta vara filosofisk. Jag har kommit fram till en sak. Jag måste ut och träffa lite annat folk. Det börjar kännas som att jag behöver det. Jag kan inte gå här och häcka längre. Jag måste bli av med demonen som lurar. Den som gör att jag tänker på den här mannen som är här ibland. Det är bättre för mig själv om jag hittar någon annan. Det bara är så. Uppenbarligen är han inte intresserad(PUNKT).
