Livet På En Kant

Jag borde nog inte jobba så många timmar som jag gjort den här veckan, men jag har så svårt att säga nej. Nu är jag helt slut och ska bara gå ner till stallet. Längtar mest av allt till sängen faktiskt.

Jag önskar att en massa saker ska ske så som jag vill ha det och det kommer väl när jag minst anar det. Just nu känns det som att jag knappt orkar tänka ens tanken. 

När jag blir så här trött är det svårt att hålla i mitt eget liv. Det känns som ett enda stort luddigt hål. Jag borde göra något åt det. Jag antar att jag får be om hjälp. Annars blir det pannkaka. Det är nog svårt som det är.

 

Nu ska jag äta lunchen som jag glömde hemma. Jag har en "diet" nu. Dieten har absolut ingenting med att gå ner i vikt eller dylikt att göra. Det är bara att välja vissa saker jag ska äta och andra inte, eller rättare sagt äta min mat i lite annorlunda balans. Lite mer av vissa saker och lite mindre av andra. Här står det lite: http://www.halsosidorna.se/Syrabasbalansen.htm

 

Iaf så nu dag tre känns det fortfarande bra. Jag vill tillägga här att veckan som var var min sämsta vecka. Det går i cykler vilken vecka som är bra respektive dåligt. Någonstans är det ändå ett hormoniellt problem jag har haft. Jag är övertygad om det. Värdena på t3, t4 och tsh var helt åt H när jag var på sjukhuset och körde berg-och-dalbana från dag till dag. Det är högst onormalt. Läkarna påstår dock att jag är frisk. =/