Jag önskar att jag vore fet
Jag önskar fan att jag vore frisk. Det jag hatar mest med att vara sjuk är den konstanta hungern. Det spelar ingen roll vad jag äter vissa dagar så har ändå kroppen förbränt det och hungern 10 minuter senare är total. Med total menar jag verkligen total. Det känns som att jag inte ätit på ett dygn fast jag precis ätit. Förra veckan åt jag mig mätt. Då åt jag 3(!!!!) portioner. Jag antar att 10 potatisar och 3 bitar biff räknas till 3 portioner.
Förut, när jag var fetare, skulle jag äta medicin för ämnesomsättningen, men jag pallade inte den konstanta hungern som uppstod så jag sket i det. Hellre lite fet, säger jag bara.
Nu är det inte så att det bara är kalorierna som förbrukas omgående. Kroppen urholkas också på alla mineraler och vitaminer. Det här leder till brister som i sin tur leder till andra brister. Det är INTE bra, men det räknar ni väl ut själva. Det var mycket bättre när läget var att jag kroppen förbrukade för lite av allt och jag var fet. Det förstår ni kanske nu. När jag hamnar i det läget spelar det ingen roll vad jag äter. Jag är fet ändå. Fettoläget är sååå mycket bättre.
