Real Time Analytics

Livet På En Kant

Jag som trodde jag var fräch

Publicerad 2012-01-10 19:59:19 i Vanlig vardag,

Hästarna matar inte sig själva som ni kanske vet. De tar heller ingen hänsyn till att man är sjuk utan de grisar som vanligt ner i sina boxar. Att de fick mat och fick gå ut i hagen i morse tillfredställer inte dem särskilt länge utan det är bara att ta och pallra sig ner till stallet igen. Magsjuk, eller inte.

Sagt och gjort var det bara att sätta fötterna i skorna och på med kläderna och traska iväg. Vad som även andra gången idag kändes som en milavandring. Väl nere i stallet kommer först illamåendet, som naturligtvis blivit bättre under dagen, kommer krypandes. Jag inledde med att köra ner hö i hagen då det kändes jobbigast att gå ute. När väl de var färdigt inledde jag med att mocka Nortons box. Tror aldrig att det har känts så jobbigt förut. Fylla vatten i hink och lägga in sista kvällshöet=Norton - check! Därefter var det som att energin föll ner i tårna och flög iväg i snön. Hjälp vad jag blev trött och slut. Ont i kroppen gjorde det också. Och tro det eller ej, jag kände naturligtvis hur jag blev skitnödig.

Energin kom tillbaka i ett nafs och jag skyndade mig att fixa stallet färdigt. Rädd för att jag skulle bli mer skitnödig.Ni förstår väl skräcken? Nu är jag hemma i torpet i säkerhet och tacksamt nog var det sista svängen ut för kvällen. Imorgon är jag förhoppningsvis bättre igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Livet På En Kant

Bloggen handlar om mina sjuka idéer och konstiga tankar. Min fritid avhandlar jag med mina hästar och Vson. Ibland gästbloggar Vson. Jag är inte normal, men det är bara att läsa några inlägg så har du snart fattat konceptet.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela