Antestatus 29/2 del 2
Det blev lite meck med att gå ihop bil å släp och någon som följer med till kliniken. Nu finns det ju snälla människor så jag fick snabbt de två problemen lösta. Bra tänkte jag. Tid kl 13.30 fick jag också och det passade bra. Jag kunde ju ändå inte bara kasta mig hem och koppla på släpet. Ni vet, som när man har ett eget. Efter en stund kommer jag på - hundskrället. Oh, shit, vem kan ta monstret på så kort tid. Vågar ju inte chansa och lämna den själv när jag åker iväg till klinik. Tänk om det är något allvarligt.
Kommer på att B som jag jobbar med är ledig idag. Samtidigt som jag står och bläddrar i telefonen bland alla icke namngivna nummer efter just hennes kommer jag på något otroligt pinsamt, men det kan vi ta en annan gång. B är snäll och jag säger: Typ du kan få rida om du bara kan titta till min hund lite i stallet. Eller om jag ska vara mer ordagrann sa jag: Gör va fan du vill med hästen. Bara du kan ta hunden en stund medans du mockar och borstar.
Jag hämtar Ante, tempar honom igen, 39,2. Något bättre än i morse, men det är ju inte direkt normaltemp. Lastar in hästen och åker iväg. Det var iofs inte så enkelt. Jag fick psykbryt efter 10 minuter och önskade innerligt att hans färg inte är så åsnelik för det gör honom ganska ful när han är tjurig. (Kan tillägga att änden på repet som är en läderstump är väldigt effektiv när man kör på piskochsmisk-metoden)
Väl inne på kliniken känner jag mig lite dum för hästen med feber och som var ganska halt ser helt plötsligt både pigg och hyfsat ohalt ut. Hmm... Nåväl, veterinären kommer och vi går ut på gången där man springer med hästar. Han ber mig gå en par gånger på gången och sedan springa. Springa tänkte jag, han vill ju knappt gå. Vi fick till någon kamelliknande trav på bortvägen och på tillbakavägen blev det bara ren kamelgång. Veterinären sa 2-gradigt halt.
Han tittade igen på hästen och säger at vi ska röntga griffelbenet. Han kunde inte se att det fanns något sår som skulle orsaka den höga febern.
Vi går in och röntgar. Tyvärr vågade jag inte fota inne när jag såg röntgenbilderna för då hade jag kunnat dela med mig till er, men det kändes lite väl fräckt. Vi fick ta om tre av fyra bilder då de inte blev bra först. Han som tog dem höll på att träna, men mig gjorde det inget eftersom en superbraig veterinär kom och kollade hur bilderna blev på en gång. Röntgen visade ingen skada på griffelbenet tack och lov. Det man kunde se var att han var extra svullen över slemsäcken som sitter fram på kotan. Det är precis där han har ett skrapsår också. Jag fick ingen riktig klarhet i om det var det som gjorde febern.
Vi kollade inga mjukdelar med ultraljud eftersom han är för svullen. Han trodde inte heller att det var något sådant.
Nu ska Ante äta Metacam i några dagar och han ska få Penovet i tre dagar. För er inte så insatta är Metacam smärtstillande och antiinflammatoriskt. Penovet är penicillin. Penicillinet sprutar man in själv i en muskel i halsen och det är så där kul kan jag säga. Hästarna kan få en sk penicillinchock. Jaja, det är bara att trycka in skiten.
Han fick även bandage med salva över såren på benet. Det ska jag byta om två dagar.
Jag tror att det var allt. Vi kunde alltså konstatera att det inte verkar vara något stort fel på hästen. Febern sa han antydde att det var en inflammation på gång.
Kommer på att B som jag jobbar med är ledig idag. Samtidigt som jag står och bläddrar i telefonen bland alla icke namngivna nummer efter just hennes kommer jag på något otroligt pinsamt, men det kan vi ta en annan gång. B är snäll och jag säger: Typ du kan få rida om du bara kan titta till min hund lite i stallet. Eller om jag ska vara mer ordagrann sa jag: Gör va fan du vill med hästen. Bara du kan ta hunden en stund medans du mockar och borstar.
Jag hämtar Ante, tempar honom igen, 39,2. Något bättre än i morse, men det är ju inte direkt normaltemp. Lastar in hästen och åker iväg. Det var iofs inte så enkelt. Jag fick psykbryt efter 10 minuter och önskade innerligt att hans färg inte är så åsnelik för det gör honom ganska ful när han är tjurig. (Kan tillägga att änden på repet som är en läderstump är väldigt effektiv när man kör på piskochsmisk-metoden)
Väl inne på kliniken känner jag mig lite dum för hästen med feber och som var ganska halt ser helt plötsligt både pigg och hyfsat ohalt ut. Hmm... Nåväl, veterinären kommer och vi går ut på gången där man springer med hästar. Han ber mig gå en par gånger på gången och sedan springa. Springa tänkte jag, han vill ju knappt gå. Vi fick till någon kamelliknande trav på bortvägen och på tillbakavägen blev det bara ren kamelgång. Veterinären sa 2-gradigt halt.
Han tittade igen på hästen och säger at vi ska röntga griffelbenet. Han kunde inte se att det fanns något sår som skulle orsaka den höga febern.
Vi går in och röntgar. Tyvärr vågade jag inte fota inne när jag såg röntgenbilderna för då hade jag kunnat dela med mig till er, men det kändes lite väl fräckt. Vi fick ta om tre av fyra bilder då de inte blev bra först. Han som tog dem höll på att träna, men mig gjorde det inget eftersom en superbraig veterinär kom och kollade hur bilderna blev på en gång. Röntgen visade ingen skada på griffelbenet tack och lov. Det man kunde se var att han var extra svullen över slemsäcken som sitter fram på kotan. Det är precis där han har ett skrapsår också. Jag fick ingen riktig klarhet i om det var det som gjorde febern.
Vi kollade inga mjukdelar med ultraljud eftersom han är för svullen. Han trodde inte heller att det var något sådant.
Nu ska Ante äta Metacam i några dagar och han ska få Penovet i tre dagar. För er inte så insatta är Metacam smärtstillande och antiinflammatoriskt. Penovet är penicillin. Penicillinet sprutar man in själv i en muskel i halsen och det är så där kul kan jag säga. Hästarna kan få en sk penicillinchock. Jaja, det är bara att trycka in skiten.
Han fick även bandage med salva över såren på benet. Det ska jag byta om två dagar.
Jag tror att det var allt. Vi kunde alltså konstatera att det inte verkar vara något stort fel på hästen. Febern sa han antydde att det var en inflammation på gång.
