Livet På En Kant

Idag när kånkade matkassarna från Väsby centrum till pendeln funderade jag ut en par anledningar till varför hunden är mitt perfekta sällskap. Det hela började med att jag såg fram emot att lägga mig i soffan - utan att duchsa eller byta kläder för det är jag för trött för. Hunden gnäller inte över att jag luktar sjukt mycket häst, för det gör jag verkligen. Det var då jag kom på några fler orsaker till varför han är mycket bättre.

1, Som jag sa: Han gnäller aldrig på att jag luktar häst.

2, Han blir alltid glad när jag kommer hem.

3, Han ställer inte så höga krav gällande maten, om den inte duger för dagen återgår han snällt till sin basföda och äter sig mätt på den.

4, Han tycker om att vara i stallet och behandlar hästarna som om de vore guld.

5, Han tycker om alla arbetsmoment i stallet och hjälper mer än gärna till.

6, Han har inga problem med att jag bestämmer.

7, Han klagar inte på städning, tvättning, diskning eller annat som jag inte utfört enligt önskemål.

8, Han försvarar mig till döden.

9, Han klagar aldrig över ekonomi.

10, Han är 100% trogen mig forever.

Seriöst. Vad ska man med en man till när man kan ha en hund istället?