Livet På En Kant

Igår lyckades jag fixa projekt 1. Det är tur att det finns snälla och hjälpsamma människor. Vad skulle vi annars göra här i världen? Jag hoppas innerligt att jag får tillfälle att betala tillbaka någon dag. Det ska bli så obeskrivligt skönt när det är färdigt. Det är fd grannar till mig som hjälper mig att flytta saker jag haft stående på ett ställe till ett annat.

Igår red också en från mitt jobb på Ante. Det gick riktigt bra. Hon var van vid mongon som honom. Jag kom på precis när hon skulle kliva upp att det faktiskt bara är jag som ridit honom tidigare. Hoppsan! Det gick bra. Han betedde sig exakt som när jag rider. Kaninskuttsgalopp, slänga med huvudet, gå lite fint en stund, köra bananen mot grinden, springa nästan in i staketet osv. Jag tror att det släpper bara han blir riden lite mer och kontinuerligt.

Idag ska jag passa på att ringa till stället där jag tänkte söka in till kurserna. Jag ringde till huvudkontoret först, men nu hade jag fått ett mail från den här kommunens kontor. Hon som svarade skrev att nästa kursstart är den 15 oktober, men jag ville ju läsa på distans. Tycker att hon borde ha fattat det eftersom mitt mail var utformat så, men jag kanske inte var tillräckligt tydlig.


Lägger ut en bild som ni nog sett några gånger nu. Det här är inte ett riktigt kaninskutt, bara en tredjedels.....



....men han kan gå fint också!