Mjo, just det
Nu ska jag återgå till mitt normala jag. Jag orkar inte hålla på så här.
Det är ju bara att inse att det tog mig ca en vecka att inse hur det förhöll sig med en sak. Tragiskt? Ja, inte att det tog mig en vecka, men stackars människa.
Nu skulle jag vilja skriva en sak här om mig, men jag vet inte om det passar sig. Eller kanske förresten, måste fundera lite på saken.
Det är ju bara att inse att man mognar med åldern tror jag. Nu anser inte jag mig särskilt mogen på alla plan, men jag ser definitivt skillnad på mig nu och då. Jag kan också se vissa skillnader på andra som är lite yngre och att de kanske mognar med åldern de också.
Jag kom faktiskt precis på ett exempel.
Förhållandet jag hade tog ju slut för ett år sedan ungefär. Han flyttade x antal mil bort. För mig var det faktiskt en befrielse. Han flyttade till en gård där en vän och hans flickvän bodde. Jag tog bort de han flyttade till från min vänlista på fb då jag inte ansåg oss vara vänner. Hon skickade sedan en ny vänförfrågan, jag suckade, fattar hon inte piken liksom men bekräftade den ändå.
Det går ett tag och efter någon månad ser jag ett litet konstigt inlägg från henne om att hon och mitt ex är tillsammans. Öhh, ok, deras val. Jag hade redan dolt henne och ärligt talat. Jag skiter fullständigt i vad båda gör. Hon var dold hela tiden. Ok, jag ska erkänna. Jag kollade någon gång på hennes logg. Nu har jag tagit bort henne. Vi har liksom inte varit vänner på bra länge och jag är inte ett dugg intresserad av vad de håller på med.
Det jag ledsnade till slut på var att så fort jag skrivit en status på fb talade hon om det för honom och han ringde upp mig. Hur normalt är det på en skala?
Hade det här varit för något år sedan hade jag nog blivit lite mer besatt av dem två, men nu orkar jag inte bry mig. Faktiskt!
Jag lever mitt och har gått vidare.
Det är ju bara att inse att det tog mig ca en vecka att inse hur det förhöll sig med en sak. Tragiskt? Ja, inte att det tog mig en vecka, men stackars människa.
Nu skulle jag vilja skriva en sak här om mig, men jag vet inte om det passar sig. Eller kanske förresten, måste fundera lite på saken.
Det är ju bara att inse att man mognar med åldern tror jag. Nu anser inte jag mig särskilt mogen på alla plan, men jag ser definitivt skillnad på mig nu och då. Jag kan också se vissa skillnader på andra som är lite yngre och att de kanske mognar med åldern de också.
Jag kom faktiskt precis på ett exempel.
Förhållandet jag hade tog ju slut för ett år sedan ungefär. Han flyttade x antal mil bort. För mig var det faktiskt en befrielse. Han flyttade till en gård där en vän och hans flickvän bodde. Jag tog bort de han flyttade till från min vänlista på fb då jag inte ansåg oss vara vänner. Hon skickade sedan en ny vänförfrågan, jag suckade, fattar hon inte piken liksom men bekräftade den ändå.
Det går ett tag och efter någon månad ser jag ett litet konstigt inlägg från henne om att hon och mitt ex är tillsammans. Öhh, ok, deras val. Jag hade redan dolt henne och ärligt talat. Jag skiter fullständigt i vad båda gör. Hon var dold hela tiden. Ok, jag ska erkänna. Jag kollade någon gång på hennes logg. Nu har jag tagit bort henne. Vi har liksom inte varit vänner på bra länge och jag är inte ett dugg intresserad av vad de håller på med.
Det jag ledsnade till slut på var att så fort jag skrivit en status på fb talade hon om det för honom och han ringde upp mig. Hur normalt är det på en skala?
Hade det här varit för något år sedan hade jag nog blivit lite mer besatt av dem två, men nu orkar jag inte bry mig. Faktiskt!
Jag lever mitt och har gått vidare.
