Jag är på riktigt bra humör nu!
Ja, precis som rubriken säger är jag på riktigt bra humör nu!
Fler bra stallkompisar är en orsak. Himla roligt med folk som rider sina hästar. Idag hade jag lite sällskap när jag red Ante och det var roligt. Dessutom var Muppen, Ante alltså, grymt pigg och framåt. Han brukar mer kännas som en gammal träpinne att rida. Vi lyckades få till ett jättebra byte. Ja, jag undrar också hur det gick till för det var inte min plan, inget som vi kan, eller ens har försökt oss på. Ett byte blev det hursom och ett klockrent byte var det dessutom.
I trav gick han också fint. Jag kan fortfarande inte få honom runt innerskänkel, men jag gjorde en liten special och han ställde lite inåt i nacken. Jag tror nämligen att ridning bara är en form av kommunikation och enklaste vägen - ja, det är ju helt klart den hästen fattar lättast. Vad som är rätt och fel? Jag vet faktiskt inte och ärligt talat skiter jag i vilket. Jag rider på mitt sätt, hästarna fattar och vi har roligt tillsammans. Det är dessutom extremt sällan jag blir arg på en häst vid ridning eller behöver slå den eller bestraffa den på annat sätt. Vi kör på den enkla varianten: Kommunikation!
Ni andra får göra precis vad ni vill också. Jag bryr mig ärligt talat inte så mycket om hur andra rider. Vi har alla olika mål med våra hästar. Åh, det var en grej till idag som jag märkte med Ante. Mer ben på honom betydde mer samling. Det är så skönt att ha en intelligent häst. Det innebar att för första gången råkade jag sätta för mycket samling för hästen och han bytte bak flera gånger i galoppen. Det var intressant och nu har jag något att jobba på själv. Rida med lite finare hjälper.
Egentligen är det perfekt läge att hästen är så pass lyhörd. Det innebär att jag redan nu kan bestämma "mängden" samling på min häst. Få förunnat tror jag. Norton kan jag det med, men det är inte konstigt med tanke på att den hästen är totalt suverän. Ante som bara är fem, ja, det är mer ett fenomen faktiskt. Bara att konstatera att kommunikationen fungerar. Jag gör en sak och han svarar rätt. Jag är helt klart nöjd med mig själv. Träningen har givit resultat. Nu kan ju ni andra besserwissrar ha åsikter och ha på, säger jag bara. Jag vet och tror på det jag gör och som jag skrivit tidigare - JAG HAR EN PLAN!!!! Även om det verkar lite hattigt med min träning och oplanerat vet jag vad jag pysslar med. Det är som att lägga ett pussel. Man lägger bit för bit och helt plötsligt är hela pusslet färdigt.
Fler bra stallkompisar är en orsak. Himla roligt med folk som rider sina hästar. Idag hade jag lite sällskap när jag red Ante och det var roligt. Dessutom var Muppen, Ante alltså, grymt pigg och framåt. Han brukar mer kännas som en gammal träpinne att rida. Vi lyckades få till ett jättebra byte. Ja, jag undrar också hur det gick till för det var inte min plan, inget som vi kan, eller ens har försökt oss på. Ett byte blev det hursom och ett klockrent byte var det dessutom.
I trav gick han också fint. Jag kan fortfarande inte få honom runt innerskänkel, men jag gjorde en liten special och han ställde lite inåt i nacken. Jag tror nämligen att ridning bara är en form av kommunikation och enklaste vägen - ja, det är ju helt klart den hästen fattar lättast. Vad som är rätt och fel? Jag vet faktiskt inte och ärligt talat skiter jag i vilket. Jag rider på mitt sätt, hästarna fattar och vi har roligt tillsammans. Det är dessutom extremt sällan jag blir arg på en häst vid ridning eller behöver slå den eller bestraffa den på annat sätt. Vi kör på den enkla varianten: Kommunikation!
Ni andra får göra precis vad ni vill också. Jag bryr mig ärligt talat inte så mycket om hur andra rider. Vi har alla olika mål med våra hästar. Åh, det var en grej till idag som jag märkte med Ante. Mer ben på honom betydde mer samling. Det är så skönt att ha en intelligent häst. Det innebar att för första gången råkade jag sätta för mycket samling för hästen och han bytte bak flera gånger i galoppen. Det var intressant och nu har jag något att jobba på själv. Rida med lite finare hjälper.
Egentligen är det perfekt läge att hästen är så pass lyhörd. Det innebär att jag redan nu kan bestämma "mängden" samling på min häst. Få förunnat tror jag. Norton kan jag det med, men det är inte konstigt med tanke på att den hästen är totalt suverän. Ante som bara är fem, ja, det är mer ett fenomen faktiskt. Bara att konstatera att kommunikationen fungerar. Jag gör en sak och han svarar rätt. Jag är helt klart nöjd med mig själv. Träningen har givit resultat. Nu kan ju ni andra besserwissrar ha åsikter och ha på, säger jag bara. Jag vet och tror på det jag gör och som jag skrivit tidigare - JAG HAR EN PLAN!!!! Även om det verkar lite hattigt med min träning och oplanerat vet jag vad jag pysslar med. Det är som att lägga ett pussel. Man lägger bit för bit och helt plötsligt är hela pusslet färdigt.
