Ska berätta något pinsamt!
Det här tillhör nog kategorin av saker man kanske inte borde berätta, men ibland måste man dela med sig av vissa saker i livet.......
Som ni alla kanske vet var jag ut och tävlade en del för några år sedan. Eftersom jag det här året även flyttat till annan stad hade jag även fått byta "team" runtomkring tävlandet. Hursomhelst lastade vi iaf hästarna och åkte. Det här var i början på mars och dagen innan hade det varit snöstorm så vi valde att skippa eftermiddagsklassen den dagen. Istället skulle det bli säker körning tidigt morgonen efter. Hästarna som vi hade med oss var verkligen super. Den ena brukade trava in i transporten och den andra gick in bredvid. Sedan var det bara att stänga och fixa det sista.
Sagt och gjort kom vi iväg tidigt som planerat. Konstigt var den här morgonen att hästarna var så stökiga när jag körde. Det hände liksom aldrig utan de brukade liksom stå som två ljus. Efter en kilometer stannar jag för att jag blev liksom orolig att något var fel. Jag öppnar skötardörren och där står båda helt oberörda. Inga problem alltså! Ni som känner mig vet att dessa tider på morgonen är allt annat än rätt för mig. Antagligen hade jag klivit upp runt 0430 för att kunna komma iväg till 0600 som planerat. Jag sätter mig i bilen och säger till sällskapet att allt var lugnt.
Ganska omgående när vi börjar rulla börjar hästarna stöka igen. Jag blir sjukt irriterad nu, men fortsätter att köra. Strax innan vi ska köra ut på E4 säger jag att jag måste gå ut och kolla igen. Något är ju uppenbarligen fel då hästarna bara trampar runt. Jag går ur bilen, öppnar återigen skötardörren där hästarna lugnt tittar på mig. Helt normalt alltså! Den här gången tog jag mig iaf ett varv runt ekipaget. Det var här jag till min stora fasa inser att ingen av oss fällt upp rampen. Det var därför hästarna inte stod som ljus. Herregud!!!!! Vem fan lyckas köra med rampen nere på asfalt i 3 km UTAN att upptäcka det. Tydligen - jag. Fatta det pinsamma i att berätta detta först för den som åkte med när jag satte mig i bilen igen. Nej, alltså jag säger det. Jag och tidiga morgnar......och hur kunde jag missa det gång ett jag var ut.
Hade det bara hänt en gång........men nejdå, jag lyckades en gång till, men då utan häst och jag upptäckte innan jag lämnade gårdsplanen.
Haha! Nej, det här var dagens historia.
