Vart än livet bär mig! Nu blir det ut och segla på djupt vatten.....
Jag har nu till 99% bestämt mig. Det blir inte tillbaka till Sverige direkt. Istället tänker jag ta min packning och bege mig ut i världen. Packningen kommer att bestå av betydligt mer saker än jag önskar då jag endast kan ha med mig två väskor på flyget (och jag har 4) med mig hit. Hmmmm....... nåväl, iväg på resa i världen kommer det iaf att bära av. Jag har back-up-planer som jag nämnde innan och vi kan väl alla önska och be om att den otroligt otroliga drömmen kan slå in. Skulle nästan vara för bra för att vara sant, men livet kan fungera så ibland också.
De andra planerna går inte heller av för hackor. Chansen finns att jag blir erbjuden ett toppen-jobb att ha i min cv och jag har alltid reservlösningen med intervjun jag blev kallad till igår. Dessutom har jag något jobb kvar att söka som jag inte ens börjat på än.
En sak är dock klar.Jag tänker bege mig dit livet tar mig. Jag tänker bara åka med. Jag vet vilket tidsum jag har och jag vet vad jag har att spela med. Det är liksom bara att köra på. När jag börjar betvivla det minsta, blundar jag och tänker; Universum tar alltid kortaste vägen till målet. Det här var faktiskt en av mina inre önskningar, även om den visade sig ur en felaktig form.
Bara att blicka framåt. När jag avslutat mitt pass imorgon kommer jag att endast ha 6 pass kvar att jobba i Norge. Herregud! Sedan är jag fri som en fågel igen. Jag har lärt mig mycket saker här, både om mig själv och andra. Resan bär liksom vidare nu.
Till en plats jag aldrig varit på, som jag bestämt ska bli mitt hem......
