Slumpens faktor i rymden
Tro det eller ej, men denna A dök upp idag. Fascinerande när jag skrev igår om att jag gärna ville träffa honom. Det måste vara slumpens faktor i rymden. Nu är det ju fortfarande så att jag är rädd för personen, eller rädd är väl kanske fel ord. Jag är mest bara osäker för jag har absolut ingen aning om vad jag ska säga och eftersom jag är norrlänning säger man inget då. Jag har flera saker som jag vet att jag inte bör säga däremot. Jag skulle kunna nämna dem och ni skulle garanterat skratta, men i det här inlägget blir det inte så.
Nu hann ju den här personen åka utan att vi pratade och i min värld blir ju det att den inte vill prata med mig. Jag utgår liksom ifrån det och antar att han vill bli lämnad i fred och då ska ju inte jag störa. Det är ju bäst så. Jag tycker inte om att vara i vägen för andra som inte vill träffa mig.
Det mest fascinerand är väl att i samma stund som jag sitter och skriver det här ger jag lite goda råd till en man i en kvinnofråga. Jag kanske skulle börja ge lite råd till mig själv också. Här är två råd från en kvinna till en man. Det är alltså jag som ger råd till en man.
"Ja, men du måste bjuda ut dig lite då. Öppna för att ni kan träffas."
"Vi vill ha bekräftelse på att ni vill ha oss annars känner vi oss efterhängsna."
Nu hoppas jag iaf att han kommer fram och pratar med mig nästa gång för jag lär inte våga starta någon konversation. Det enda jag kände för att göra nu var ju att springa så fort jag bara kunde åt andra hållet. Fast det inte var det jag egentligen ville göra. Helst skulle jag vilja ha en liten trevlig chitchat och sitta och prata lite tror jag. Jo, det skulle jag nog vilja. En soft liten stund. Ni vet, en sådan där bra stund.
