Livet På En Kant

Det borde sitta en varningstext på hästar som säger: Varning! Kraftigt beroendeframkallande. När jag skulle skriva rubriken till det här inlägget tänkte jag skriva något om "känslan av/med....". Eftersom min webläsare sparar tidigare ifyllningar i formulär fick jag upp vad jag tidigare skrivit. Alla med början på känslan har jag faktiskt redan använt. Det säger väl en del om att hålla på med hästar och ridning?

 

Ante har varit rätt strulig i början av passen. Jag borde lista ut vad det är som gör hans stelhet i början och vad jag ska göra åt det. Det borde gå att göra något. I slutet på passen är han alltid fin och mjuk. När man kommer igen nästa dag är han återigen stel och kantig i början. Det löser sig nog. Igår kände jag viss besvikelse när jag red. Jag ställde en fråga inom mig: Jag borde fråga någon om en bra lösgörande övning som passar Ante. Nu tänkte jag mig någon som någon form av tränare. Innan ridpasset var slut fick jag svaret av den bästa tränaren. Vet ni vem det är? Ante såklart. Vem kan tala om för mig bättre vad som är en bra övning annan än Ante? Det svåra med att fråga hästen är att man måste lära sig när hästen talar om svaret för en. Det är det som är hemligheten. Hästen är den absolut bästa tränaren när det kommer till den själv.

 

I slutet av passet fick jag helt plötsligt för mig att göra fövänd galopp. Jag red i vänster varv och kände helt plötsligt på ena långsidan att jag skulle fatta höger galopp. Min första tanke var att bara galoppera några steg och sedan sakta av, sedan när jag kom till kortsidan tänkte jag "vafan!". Jag har hela tiden tänkt att han inte är tillräckligt stark sedan jag satt igång honom efter min sjukdom, men det gick. Vi gjorde en förvänd galopp genom hela kortsidan, på vår lilla ridbana endast 16m lång. Utan att blinka erkänner jag att den absolut inte var snygg på något sätt, men det gick. Nu när jag vet att det kan gå kan jag rida den perfekta lösgörande övningen förvänd galopp.

 

Ni vet, hästen talar alltid om för oss vad vi ska göra och hur. Det gäller bara att lära sig lyssna, stänga av omvärlden. Stänga av alla sina förutfattade meningar om hur saker ska ske och vara. När du väl är där då kan du bli ett med din häst. Oavsett din nivå kommer du att kunna utföra underverk. Den bästa ryttaren är inte alltid den mest välskolade.