Mitt liv en vanlig dag!
Ni vet, jag var ju sjuk förut om ni kommer ihåg. Ganska mycket. Då kanske ni vet vilken jag menar. Efter det har mitt liv aldrig riktigt återgått till normalläge. Varje dag är på ett sätt något jag måste kämpa mig igenom, men det är lätt när jag älskar mitt liv.
1.Varje dag består av minst ett migränanfall. Jag har bestämt mig för att bara låta de gå över - jag kan ändå inte äta medicinen mot de så många dagar. Jag är ju typ "allergisk" mot i princip alla mediciner. Yippie yahoo!
2. Allt jag äter har ett pris! Först måste jag ställa mig frågan: är det bra eller dåligt? Om det är dåligt måste jag ställa mig frågan: hur dåligt är det? Vad blir priset? När jag lägger upp maten på tallriken måste jag ställa mig nästa fråga: hur länge räcker energin? Hur mycket kolhydrater/protein/fett är det? Är det sådant som är bara för mig eller är det dåligt för mig? Ett intag av fel kolhydrater leder till att jag antagligen kommer att ha så ont i alla leder att jag inte ens får mobilen ur laddaren morgonen efter. Ett intag av fel fett innebär att matspjälkningssystemet hamnar ur balans i några dagar - minst! Måltider med för lite kolhydrater i några dagar stannar upp hela systemet. Kroppen sätter typ in nödstopp. Det gäller som sagt att välja rätt!
3. Fortfarande mat! Äter jag något som rubbar hormonbalansen fuckar kroppen ur. Ämnesomsättningen kör slalom i kroppen från dag till dag.
4. Jag får inte dricka för mycket vatten. Jag vette tusan varför, men det känns lite som att njurarna får för mycket att göra. Sedan får jag ju absolut inte dricka för lite. Kommer ni ihåg jag fick njurbäcksinflammation? Det var det där med mediciner.
Nåväl, nu tänker jag inte gnälla mer. Imorgon fortsätter jag min vanliga diet på bananer och ägg. Fungerar super för min kropp. Jag är ju ändå inte som alla andra.......
