Livet På En Kant

Det är snart dags för jobb och jag är så taggad. Även på att jobba. Jag är så tacksam över det här jobbet som gör allt så möjligt för mig i slutändan. 

Hästarna går sååååå bra just nu också. Jag försöker lägga arbetet för dem på en lagom nivå. Risken är att arbetet blir för intensivt för deras fysik för dagen. 

Jag väntar med spänning på vad som skall komma. Simon åker på utbildning den 1:a april om allt går som det ska. Jag pratade precis med personen som ska träna honom. Jag kan inte med ord beskriva hur bra det känns. Det känns liksom bara såååå rätt. Dessutom har vi så lika syn på det mesta när det kommer till hästbiten. Personen tog orden ur munnen på mig och kunde efter vad vi talat om beskriva vad han trodde Simon behöver och det är EXAKT de sakerna jag tänkt att Simon behöver de senaste dagarna. Det kallas att ha bra kommunikation. Personen i fråga är alltid också så trevlig när jag mött den på tävlingar runtom i Sverige. Jag är övertygad om att det här är den perfekta lösningen för alla inblandade parter. Jag vill även att Ante ska tävlas av samma person. Det är bara att inse att min kropp inte håller för den fysiska påfrestningen av att tävla och jag vill att hästarna ska visa vad de går för. 

Ni fattar väl vad den här våren har att bjuda på? Jag är så förväntansfull inför framtiden.