Och då fick jag nog och gick hem!
Nej, nu pallade jag inte mer. Jag tog mitt pick och pack. Sa: Detta passar inte mig och sedan gick jag.Nu känns det mycket bättre. Problemet är att de sa att jag inte får bo kvar i rummet - ens i natt. Vilket känns orimligt dåligt. Isf borde jag ha rätt till lön. Någonstans får man välja.
Jag kände bara hur jag bokstavligen HATADE att varenda minut jag jobbade. Det går liksom bara inte. Nu ska jag fundera över hur jag ska lösa resten. Jag förstår att de blev lite sura över att jag sa att det här inte passar den 17:e maj, men vad ska jag göra? Det gör ju liksom inte det. På mitt "skift" när jag är ansvarig händer det inte att någon sitter i 10 minuter och väntar på menyn, man behöver inte säga till 3 gånger att man vill betala. Att man sedan sitter med mellan 7-9 bord med max 4 personer vid varje gör väl att man borde kunna sköta allt jävligt snyggt???? Det är sjukt lite i mina ögon. Nåväl, jag fick ju varken ta beställningar, betalt eller göra i princip något idag, men något borde man väl fatta när hälften av borden då pratar vi 25 st ville betala eller beställa av mig. De tackade mig dessutom för den väldigt braiga servicen. Notera då att det var innan resterande personal talade om att jag inte behövde säga till att någon vid deras bord beställt eller ville betala. Nej, fy fan. Det är bara att inse att jag nog måste söka jobb där jag har lite högre ställning än vanlig arbetstagare. Jag är liksom ögat som har koll på allt och alla. Min service ligger dessutom högre än de andra som serverade här.
Jag har så svårt för att ställa fram ett glas med flaska utan att hälla upp lite. Det sitter inprintat långt in i kroppen. Jag har sedan dag 1 här också saknat mina vita dukar. Var är dem? Att sedan servera maten "fel" gör mig också halvgalen, speciellt när kockarna lagt upp den superfint.
Ja, jag klev iaf upp och gick. Det här klarar jag liksom inte. De tyckte jag skulle ha varit bättre, men halvsjaskig servering och service är inte min grej.
