Drömmar och förhoppningar
Tänk om jag kunde vara som alla andra. Sätta mig ner och säga, nej, mer än så här kan jag inte.
Hur kan du ha råd att ha bla bla bla hästar? Hur kan du bla bla bla? Hur kan du bla bla bla?
Tänk om jag kunde vara nöjd. Jag har ju ALLT som jag vill ha Det har jag skrivit här flera gånger. Varför är jag inte nöjd? Varför vill jag ha mer och varför vill ja ha annat?
Jag är ganska nöjd, det är jag, men jo, jag ser mig om efter annat. Annat kan jag inte påstå. Inom vilket område tänker jag inte tala om. Jag bara löser saker, en efter en, tills allt är klart som jag vill att det ska bli.
Hur kan du ha råd att ha bla bla bla hästar? Hur kan du bla bla bla? Hur kan du bla bla bla?
Tänk om jag kunde vara nöjd. Jag har ju ALLT som jag vill ha Det har jag skrivit här flera gånger. Varför är jag inte nöjd? Varför vill jag ha mer och varför vill ja ha annat?
Jag är ganska nöjd, det är jag, men jo, jag ser mig om efter annat. Annat kan jag inte påstå. Inom vilket område tänker jag inte tala om. Jag bara löser saker, en efter en, tills allt är klart som jag vill att det ska bli.
Är det så att det är dags nu? Så länge som jag har funderat på detta. Det kanske är nu. Tiden kanske är mogen, eller så får jag vänta lite till. Typ 10 år eller så. Vad spelar det egentligen för roll? Ingen alls skulle jag tro. I slutändan blir livet ändå som det blir. Vi utvecklas som människor oavsett vad som händer och livet går vidare. För mitt inre sinne borde jag göra det och göra det nu. Det är en hel del som måste fixas, men det löser jag, på ett eller annat sätt. Det kanske var det jag började med före jul.
Men hur ska jag göra med X? Jag vet inte. Jag antar att det också löser sig.
Men hur ska jag göra med X? Jag vet inte. Jag antar att det också löser sig.
Under våren gäller "what is meant to be is meant to be". Inget annat. Jag har inte tid att planera, fundera och fixa med annat nu. Jag har viktiga saker att göra. Jag måste bli färdig i tid och vara redo.
