Jag blir mer och mer fascinerad över det här med attraktionslagen
Helt plötsligt insåg jag i morse när jag låg i sängen att jag önskat mig en sak innan jag blev medveten om allt det här med attraktionslagen. Jag önskade mig en viss typ av stallvänner. Precis en exakt typ. Vet ni vad? På senare tid har jag insett att jag fått hela 3 st sådana. Är det inte fantastiskt?
Jag ska berätta. Det börjar med: "A long, long time ago I can still remember...." hade jag en mycket speciell stallvän. Vi hade alltid roligt ihop, tränade, drack kaffe, åkte och tävlade tillsammans. I ur och skur. Motgångar och medgångar. Däremellan hade vi trevligt och roligt. Sedan flyttade vi x antal jättemånga mil ifrån varandra, Jag har alltid saknat det vi hade som var så roligt. Saknat alltså.
För ett tag sedan gick jag här och funderade och tänkte att jag önskar mig sådana vänner igen. Sagt och gjort, ett tag senare sitter vi här hela bunten. Det är svårt att gå hem och även de stallkvällar som räcker till 23.30 vill inte riktigt ta slut. Fredag, som lördag, som tisdag. Det SPELAR INGEN ROLL. Det går liksom inte att ta sig hem och man har svårt att slita sig. Igår fick fikarummet isolering på dörren. Det är ju katastrof att vi ska behöva frysa i vårat fikarum. Det är ju det bästa vi har i stallet just nu. Även om vi på skämt sa att det ser ut som en sjukhuslokal och sedan la till att det är våran isoleringscell.
Vi kan alltså sammanfatta: Attraktionslagen hjälpte mig hitta nya vänner. Nu blir ju de nygamla. Jag bara önskade mig samma typ av vänskap i stallet. Och till er som läser.
Jag har önskat mig mer......
