Det är inte hur vi har det, utan hur vi tar det
Det kändes piss när jag gick ner i ridhuset idag. Norton ville inte bli fångad. Jag såg bilderna från när jag red i helgen och tyckte det såg piss ut när jag red. Det kändes som att jag satt som en anka och hästen gick som en kråka.
Men för helvete! Jag har väl inte tid med sådant???? Jag ska ju åka och tävla och vinna. Inga störningsmoment, tack!
Jag klev upp i ridhuset och sedan körde jag. Nu har jag kommit till ett sådant där läge när det känns som att jag skumpar 3 dm ovanför sadeln när jag sitter ner i traven. Jag tror inte det är riktigt sant, men det blir första åtgärden. Bara att ta av stigbyglarna. Vilken skillnad det blev när jag tog dem igen. Jag skumpade en hel del när jag hade stigbyglarna, men när jag tog dem satt jag verkligen tio gånger bättre än innan. Blir till att fortsätta träna det här.
Det är en hel del smådetaljer jag måste jobba med också. Jag har suttit och tittat på några youtubeklipp från den klassen och det är bara att konstatera att jag inte kommer att klara en par delar av ridningen. Tex har jag svårt för biten "få hästen att gå i två delar", dra ihop hästen och delen där hästen ska springa bakom hand.
Jag noterade även att det är helt ok med att det kan kännas som att man är och travar med sitt russ på Solvalla i ökningen i traven. Jaja, programridning blir nog bra. Jag måste hitta någon som kan filma också så jag kan finslipa detaljerna.
Ridpasset idag gick kanon på slutet, efter att jag hade ridit utan stigbyglar fick vi till en asschysst låg form. Norton vill ju gärna gå som en kamel. På slutet fick vi också till väldigt fina ökningar(jag red lätt) och övergånger mellan olika saker vi gjorde. Galoppen gick också lugnt och i fin låg form. Jag tror att formen var lite lagom för tävling faktiskt. Han vill hemskt gärna gå upp med huvudet och det är svårt att få honom att sänka nacken och höja ryggen igen, speciellt i galoppen. Nu när jag jobbar bara för det och inte så mycket med att öka och minska trycket i galoppen tycker jag att det blir bättre och bättre. Formen alltså. Jag tror att det kan bli bra. Jag tror jag ska göra en lista med saker jag behöver förbättra eller åtminstone göra en check på att de fungerar tex halter, vända rätt upp osv.
Jag vet att hästen kan och jag vet att jag kan. Nu ska vi bara göra det på rätt sätt och tillsammans. Det är väl den lätta biten? Om vi redan kan menar jag. Hur svårt kan det vara?
Än så länge får ni nöja er med ett gammalt klipp från mig och Norton.
Men för helvete! Jag har väl inte tid med sådant???? Jag ska ju åka och tävla och vinna. Inga störningsmoment, tack!
Jag klev upp i ridhuset och sedan körde jag. Nu har jag kommit till ett sådant där läge när det känns som att jag skumpar 3 dm ovanför sadeln när jag sitter ner i traven. Jag tror inte det är riktigt sant, men det blir första åtgärden. Bara att ta av stigbyglarna. Vilken skillnad det blev när jag tog dem igen. Jag skumpade en hel del när jag hade stigbyglarna, men när jag tog dem satt jag verkligen tio gånger bättre än innan. Blir till att fortsätta träna det här.
Det är en hel del smådetaljer jag måste jobba med också. Jag har suttit och tittat på några youtubeklipp från den klassen och det är bara att konstatera att jag inte kommer att klara en par delar av ridningen. Tex har jag svårt för biten "få hästen att gå i två delar", dra ihop hästen och delen där hästen ska springa bakom hand.
Jag noterade även att det är helt ok med att det kan kännas som att man är och travar med sitt russ på Solvalla i ökningen i traven. Jaja, programridning blir nog bra. Jag måste hitta någon som kan filma också så jag kan finslipa detaljerna.
Ridpasset idag gick kanon på slutet, efter att jag hade ridit utan stigbyglar fick vi till en asschysst låg form. Norton vill ju gärna gå som en kamel. På slutet fick vi också till väldigt fina ökningar(jag red lätt) och övergånger mellan olika saker vi gjorde. Galoppen gick också lugnt och i fin låg form. Jag tror att formen var lite lagom för tävling faktiskt. Han vill hemskt gärna gå upp med huvudet och det är svårt att få honom att sänka nacken och höja ryggen igen, speciellt i galoppen. Nu när jag jobbar bara för det och inte så mycket med att öka och minska trycket i galoppen tycker jag att det blir bättre och bättre. Formen alltså. Jag tror att det kan bli bra. Jag tror jag ska göra en lista med saker jag behöver förbättra eller åtminstone göra en check på att de fungerar tex halter, vända rätt upp osv.
Jag vet att hästen kan och jag vet att jag kan. Nu ska vi bara göra det på rätt sätt och tillsammans. Det är väl den lätta biten? Om vi redan kan menar jag. Hur svårt kan det vara?
Än så länge får ni nöja er med ett gammalt klipp från mig och Norton.
