Ni kanske inte brukar gå nakna.
För första gången någonsin saknar jag mitt hus. Fick ett ryck att städa ikväll, men det är så jobbigt när jag inte kan höja musiken och måste ta hänsyn till grannarna. Förut spelade jag Dolly Parton på högsta volym och städade järnet. Nu har jag varken Dolly eller kan spela högt. Nog för att musiken är bra, men det blir inte samma sak. Dessutom har jag kommit på att jag saknar en sak till. Här kan man ju inte gå halvnaken utan att riskera att minst en granne ser en genom fönstren. Skitjobbigt! Det här håller inte. Jag vill ju städa den här tiden och inte mitt på dagen så har det alltid varit.
Jag vet inte om det är ett sundhetstecken eller om jag har någon form av psykisk störning. Ni kanske alltid är helklädda hemma. Jaja, suck och stön. Bara att acceptera läget. Det blir ju trots allt renare oavsett, men det blir lite roligare när man kan köra järnet helt ut.
Sedan känns kvällen jävligt skum. Nu ska jag gå ut med hunden iaf. Vi ska gå och leka på andra sidan ån lite tänkte jag. Där brukar det inte vara några andra hundar och det är ett stort fint fält där han kan springa på. Där brukar jag alltid ha kläderna på.
