Real Time Analytics

Livet På En Kant

Hästen bättre-hunden sämre(och pinsam)

Publicerad 2011-03-07 21:49:09 i Tankar om att ha Livet På En Kant,

Trots Antes lilla fadäs med att hoppa över boxdörren verkar han vara helt ok. Högra frambenet var igen helt bra däremot höger bakben var han varm i. Igår fick han ett litet sår vid knäet. Det var ett litet skrapsår bara och han var varken halt eller särskilt svullen. Nu var han varm över det såret och lite svullen, men det ligger nedanför knäet och inte mitt över så jag tror inte att det är någon fara. Tur att det verkar ha gått bra. Han har väl tillräckligt med sitt framben just nu kan jag känna.

Han har mycket idéer den herrn och idag är det täcket han har på sig som han fäpplat med. När jag tog ut honom på gången ser jag att han haft av bägge kryssgjordarna och börjat öppna ena bogspännet. Jag har en stark känsla att han kommer att vara utan täcke imorgon när jag kommer till stallet. Den lilla banditen. Dessutom måste jag gå ut i hagen och leta rätt på ena padden som han klädde av sig sist där ute och sedan på något sätt har grävt ner i snön. Jag såg på när han gjorde det och han grävde mer frenetiskt än hunden brukar göra. Han har bytt namn nu till Achmed the terrorist. Anthrax känns bara mer och mer som ett passande namn för det känns som att han ger mig mjältbrand.

Hunden har fått en spricka i trampdynan och så fort han går lite blöder det jättemycket. Jag ska smörja in den innan jag går och lägger mig och hoppas att det blir lite bättre till imorgon då ska han få en gummisko. Det brukar hända en eller två gånger per vinter, men det är ganska jobbigt för det tar en stund att läka eftersom såret rör sig hela tiden när han går.

Nu då till det sista. Eftersom hunden gjort illa tassen fick han sitta fast i stallet så han inte kunde springa runt. Ingen promenad blev det från stationen till stallet heller. Det gjorde naturligtvis att hunden var lite bajsnödig när vi skulle åka hem. Jag tycker att sånt här är lite jobbigt. Normalt sett är hans bajsställe precis utanför där man går ner till perrongen bredvid CityStockholms tidningshållare, eller vad det nu heter där de lägger de tidningarna. Jag tycker att det är lite jobbigt att stå där och plocka bajs faktiskt. Alla går ju liksom där. Idag var det faktiskt värre. Jag är glad att stallet ligger lite bushigt och att det inte är så mycket folk på perrongen. Hunden satte sig nämligen där precis innan tåget kom, när det andra tåget kom in. Det var inte kul kan jag säga. För det första fick jag typ panik eftersom jag inte ville missa tåget och för det andra gick ju alla från det andra tåget förbi och hunden valde naturligtvis att sätta sig mitt under perrongens starkaste lampa. Jag lär ju ha synts eftersom jag hade en reflexväst på mig.

Ja, vad ska man säga. Han är ju ändå bara en hund.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Livet På En Kant

Bloggen handlar om mina sjuka idéer och konstiga tankar. Min fritid avhandlar jag med mina hästar och Vson. Ibland gästbloggar Vson. Jag är inte normal, men det är bara att läsa några inlägg så har du snart fattat konceptet.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela