Livet På En Kant

Ja, nu har jag återgått till stadiet O-O-O igen. O-O-O är en förkortning för Out Of Order om du inte förstått det redan. Det betyder att min kropp och speciellt hjärna övergått i tuggummistadiet. Hjärnan består tydligen av någon substans och den byts i det här läget ut till tuggummi. Allt blir segt och trögt. Nu tänker jag vila upp mig lite till helgen och det är bara fyra dagar kvar till dess.

Ikväll har jag varit i stallet som vanligt. Ante skötte sig riktigt bra när han fick ett hingstbett i munnen och det var nästan en behaglig tur vi hade på stallplanen. Jag tror att vi till och med kunde gå fem hela varv idag. Det är rekord. En liten incident blev det, men han gav upp direkt med det bettet i munnen. Tydligen var det viktigt att han är ute och går och samtidigt får han absolut inte komma lös och springa runt som han gjorde sist. Tur att det gick bra den gången. Jag vet inte om det hjälpte då, men han fick kylbalsam på direkt när han kom in i stallet igen.

Hans ben var också mycket bättre idag och jag hoppas det håller i sig. Om han inte blir svullen igen slipper han åtminstone äta antibiotika och det är ju skönt att bara slippa det.

Nej, nu ska jag gå och nana och se vad Murphy kan dela med sig av imorgon. Jag vet inte varför han vill jävlas med mig varje dag. Det finns en liten möjlighet att det beror på att han vill att jag ska dela av mig av alla klantigheter, idéer och djävulskap jag råkar ut för.