Real Time Analytics

Livet På En Kant

Det är ingen som tackar dig i slutändan ändå

Publicerad 2011-08-24 06:03:52 i Vanlig vardag,

Usch, egentligen tycker jag att jag skrev för mycket igår. Jag kanske inte skulle ha skrivit något alls, men nu har jag gjort det. Jag tycker inte om att bjuder ut mig så mycket. Det som är bra med att skriva för mig är att så fort det är printat är det klart. Finito liksom!

Man ska aldrig ge mer än man är beredd att förlora då blir man aldrig sårad. Nu tycker nog jag att jag gav lite för mycket i texten, men det är ju inget jag kan bli sårad av heller. Jag berättade ju bara min historia. Fast jag lät nog helt jävla störd jag också. Jaja, det var ju ingen nyhet.

Den här veckan lär ni inte få så roliga inlägg att läsa för jag tror inte att jag kommer att orka skriva några. Om jag ska vara helt ärlig känner jag mig inte alls kry. Varje vaken sekund har jag ont i kroppen. Från det att jag vaknar till det att jag lägger mig. Det känns inte alls bra. Jag började inse det i måndags och igår när jag la mig började jag nästan gråta. Jag vill inte erkänna mig som en krympling. Jag vill inte vara sjuk. Sjukdom ser jag som det enda man inte kan påverka själv och därför började jag gråta. Alltså jag pallar inte. Idag går ansökningstiden ut för mina kurser och jag vet inte ens om jag kommer att kunna läsa något nu. Jag pallar verkligen inte.

Igår pratade jag med en människa som varit med om liknande. Hon sa att det är bara att kämpa på. Hon hade varit sängliggande i sex veckor och sa att musklerna var nere på noll efter tolv dagar. Jag låg i sex dagar. Sedan när jag kom hem kunde jag ändå knappt röra mig så jag vet inte. Det kanske bara är det och inget annat.

Sedan ska jag avsluta med en annan sak. En klok vän sa till mig en gång: Det är ingen som tackar dig för att du är snäll i slutändan ändå och det är fan jävligt sant. Tänk efter själv! Själv slet jag som ett djur här i sommar och fick jag ett tack. Nej, nej, tacksam över vad jag "slapp" göra skulle jag vara och se var står jag idag? Jag hoppas att jag kan fortsätta jobba på som vanligt nu. Det är ändå ingen som kommer att tacka mig i slutändan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Livet På En Kant

Bloggen handlar om mina sjuka idéer och konstiga tankar. Min fritid avhandlar jag med mina hästar och Vson. Ibland gästbloggar Vson. Jag är inte normal, men det är bara att läsa några inlägg så har du snart fattat konceptet.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela