Livet På En Kant

Nu är jag hemma. Jag ska bära ner några kartonger i källaren för de har stått i hallen i, ja, ni vet, sen jag skrev sist om att jag fixat lite med mina kartonger. Ni som läser här ofta vet ju att det var ett tag sen. Jag har kommit fram till att jag är en B-människa. Tydligen finns det A- och B-människor. Jag tror inte att jag är fullt ut en B-människa och jag eftersträvar någonstans att vara en A. Som person trivs jag bäst med att leva som en A´are, men min naturliga personlighet är mer åt det B´iga hållet. Ja, det låter lite konstigt, men det är så det är. Jag läste en artikel någonstans att om en kvinna är en B passar den bäst ihop med en A. Whatever! Jag lever ju ändå efter "ta dagen som den kommer" principen. En sak jag inte riktigt fattar med mig själv och den här bloggen är varför jag måste skriva om relationer för det är inte direkt intresserad av att ha ett förhållande just nu. Det är klart, om något skulle dyka upp skulle jag nog säkert vara intresserad.